Pingströrelsen

Sören Eskilsson, administrativ chef i Filadelfia, Stockholm. Han är född och uppväxt inom pingströrelsen och har haft uppdrag eller tjänster i pingstförsamlingar i 31 år.

– Det viktigaste som hänt är den samling, kraft och energi som satsningen på "Träning för tillväxt" tillfört församlingarna och rörelsen i stort, samt satsningen på utbildning för våra pastorer genom starten av pastorsakademin. Responsen som dessa satsningar fick visar att det var strategiskt riktiga beslut. År 2010 var också året då svensk pingströrelse stod som värd för Världspingstkonferensen (4). Det blev ett succéartat arrangemang men gick troligen ändå de flesta pingstvänner i landet förbi.

Katolska kyrkan

Elisabeth Cederbjörk, bor i Falun och tillhör Sankta Katarina katolska församling i Dalarna där hon arbetar ideellt som kateket (undervisar barn i katolsk tro), sköter hemsidan och gör församlingsbladet. Hon har varit katolik i 20 år.

– Den största händelsen inom Katolska kyrkan var när påven besökte Storbritannien (3). Innan var det många som befarade att han skulle mötas av proteststormar, men det blev en succé. Påven möttes av jublande människor, firade mässa och bad tillsammans med hundratusentals medan protestmarschen i London samlade 9 000. Påven framstod som vänlig och klok och även media svängde i sina beskrivningar, men tyvärr valde svensk media att mest rapportera om protesterna.

– I Sverige var den mest glädjande händelsen invigningen av Newmaninstitutet i Uppsala, Sveriges första katolska högskola sedan reformationen.

Svenska baptistsamfundet

Paul Lundh, Vitrysslands-informatör anställd av Baptistsamfundet. Han har tillhört samfundet sedan 1973, bor i Västra Ämtevik i Värmland och tillhör Västra Ämteviks baptistförsamling.

– För sambundets del har sammanslagningen mellan de tre samfunden Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Svenska missionskyrkan varit det viktigaste arbetet under året (1). Jag tycker det är viktigt, det är ett stort och betydelsefullt arbete, många församlingar är redan i gemenskap, viktigt att vi jobbar vidare på det. Det har gått framåt och går mot en sammanslagning som det ser ut nu.

Evangeliska frikyrkan

Markus Sand, pastor och medlem i Rinkeby internationella församling. Han ansvarar för mångkultur och religionsmöte inom Evangeliska frikyrkan. Han är bosatt i Rinkeby i utkanten av Stockholm och har varit medlem i en EFK-församling sedan 1997.

– Det viktigaste som hänt inom EFK är att människor kommit till tro på Jesus och velat följa honom, att människor har döpts och hittat en kristen gemenskap och att församlingar planterats. Sedan tror jag att för rörelsen kommer nog kongressen som var i maj visa sig vara viktig. Där fattade vi beslut om inriktning och strategi inför framtiden och beslutade att avsäga oss vigselrätten. Det var viktiga vägval.

Ortodoxa kyrkan

Misha Jaksic, ortodox präst i Heliga Anna av Novgorod Ortodoxa församling under den Serbisk-ortodoxa biskopen, och samordnare av den ortodoxa kyrkofamiljen i Sveriges kristna råd. Han bor i Linköping.

– Det stora som hänt för de ortodoxa kristna i Sverige är grundandet av det första ortodoxa teologiska seminariet i landet, S:t Ignatios teologiska seminarium i Södertälje. Seminariet har just avslutat sin första termin, både lärare och studerande tycks mycket nöjda trots att man fått starta under tämligen knappa omständigheter.

– För den Ortodoxa kyrkan på universell nivå är det tillkomsten av ortodoxa biskopskonferenser på olika platser i diasporan, till exempel Tyskland och Schweiz, som ett resultat av rekommendationen från den fjärde förkonciliära panortodoxa konferensen i Chambessy utanför Genéve i juni 2009.

Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS)

Kerstin Oderhem, distriktsföreståndare i EFS Syd-öst Sverige sedan EFS årskonferens i Kalmar 2010. Hon är bosatt i Rydaholm men tillhör fortfarande EFS i Örkelljunga, där hon tidigare bodde, och har varit med i EFS sedan någon gång på 1990-talet.

– Det viktigaste som hänt inom EFS är det strategiska arbetet med frågor som nyplanteringar och tillväxt. Många föreningar har gått med i vår nyplanterings– och tillväxt– akademi. Vi har även drivit ett mentorsprogram under flera år för präster som står i startgroparna för nyplantering. Vi har fler som vill gå där än vi har möjlighet att ta in. Jag tycker vi arbetar målmedvetet på att göra Jesus Kristus känd.

Svenska alliansmissionen

Kenneth Petersson, uppvuxen inom Svenska alliansmissionen och har varit pastor i SAM största delen av sitt yrkesverksamma liv, förutom ett kort avbrott som personalansvarig på bussföretag. Han är pastor i Allianskyrkan Jönköping sedan november 2009, och var tidigare pastor i Månsarp i nio år.

– Jag tycker SAM:s pionjärarbete med satsningar i bland annat Göteborg, Båstad och Stockholm har visat framfötterna, och det är jättekul (2). Våra gårdar och framför allt då Gullbrannagården har också gjort ett jättefint jobb. Till Gullbrannagården kommer många och får möta Gud. Både kyrkvana och icke kyrkvana möts där, en del hittar hem till Gud igen och andra möter Gud för första gången och sådant är riktigt roligt.

Svenska missionskyrkan

Anders Brunnegård, SMU-ordförande i Skellefteå sedan 2006 och tillhör Svenska missionskyrkan.

– Det viktigaste som har hänt under året är diskussionen om gemensam framtid för vårt samfund, Metodistkyrkan och Svenska baptistsamfundet(1). Ekumenisk samverkan är viktig och det är inte särskilt mycket som skiljer oss åt.

– På det lokala planet var kampanjen "Ditt viktigaste val" nytt och intressant för oss. Vår pastor som var i valstugan var helt entusiastisk efteråt och vi har fått ett par nya deltagare i Alphakursen genom detta.

Trosrörelsen

Maria Nordberg, ena halvan av pastorsparet i Svedjeholmskyrkan, Örnsköldsvik. Hon har varit med i trosrörelsesammanhang sedan 1985 men har varit troende sedan barnsben.

– Jag tycker att vi har nått ut till ungdomar än mer under det här året, både i Örnsköldsvik och över hela landet, framför allt i de konferenser och samlingar vi har haft. Det finns ett sug och villighet hos ungdomar att vara med och tjäna inom församlingarna, en hunger efter Guds ord och mer av Herren. Vi har många unga som hjälper till med allt möjligt, både i gudstjänster och i utåtriktat arbete bland invandrare, till exempel. De vill tjäna, och det tycker jag känns väldigt positivt, de är ju vår framtid.

– I vår församling har vi köpt in stor tv-anläggning och ska sända program, det är ett stort steg som vi har tagit.

Metodistkyrkan

Ulla Ödling, barnmorska till yrket men också ordförande i församlingsrådet i Metodistkyrkan i Kumla. Hon har bott på orten hela sitt liv och kom med i Metodistkyrkan genom söndagsskolan. Föräldrarna var inte aktiva där.

– Det jag tycker är viktigast inom Metodistkyrkan under året är förstås samarbetet med de andra två kyrkorna (1). Det går framåt och mot sammanslagning och det är viktigt.

– Men lokalt, i vår egen församling här i Kumla, så gläds vi mycket åt ungdomsverksamheten. Vi har haft ungdomssamlingar för hela kretsen, tre, fyra metodistförsamlingar i grannskapet, ungefär en gång i månaden. Det har kommit många ungdomar och vi har en duktig pastor i Veronica Andersson som verkligen går hem hos ungdomarna.

Svenska kyrkan

Britt Marklund, sjukhus-präst i Landskrona och bor i Lund. Hon kommer från Västerbotten, var civilekonom men drabbades av den karismatiska väckelsen på 1970-talet och sadlade om. Prästvigdes av biskop Martin Lönnebo (också från Västerbotten) när hon var 38 år och möter många invandrare i sitt arbete.

– Det viktigaste som hänt under året är en jättestor fråga, men jag har varit engagerad i det internationella arbetet så jag väljer organisationsförändringen från Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission till Hela Världen. Många var oroliga eftersom Lutherhjälpen var ett så etablerat namn, men jag tycker det har gått bra. Hela Världen har tagit sin form och har etablerats under det här året.