Drivande flyktingbåten Aquarius hindrades gå i land

Räddningsfartyget Aquarius med 629 flyktingar har under veckan drivit omkring i Medelhavet utan att få gå i land någonstans. Samtidigt är läget låst i de slutförhandlingar som pågår i Strasbourg om EU:s flyktinguppgörelse.
– Ett politiskt haveri, säger Europaparlamentarikern Malin Björk (V) till Dagen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

På onsdagen stod det klart att Aquarius – som nekats lägga till i både Italien och Malta – nu till sist får komma till Valencia i Spanien. Bland passagerarna på fartyget finns både barn och gravida kvinnor. Många är i behov av sjukvård, och Läkare utan gränser hoppas att det går att hitta en hamn närmare den plats där fartyget ligger nu, mellan Malta och Italien.

Den franska ön Korsika har erbjudit sig att ta emot dem, men det säger den franska regeringen nej till.

Läkare utan gränser är mycket kritisk till att denna situation har uppstått.

– Både de flyktingar och migranter som räddats ombord och vi som hjälporganisation blir till brickor i ett politiskt spel, och vi vädjar till EU:s ledare att ta sitt ansvar, säger den medicinska humanitära rådgivaren Anna Sjöblom till TT.

Låst läge

Samtidigt pågår just nu slutförhandlingar i EU när det gäller just flyktinguppgörelsen. Läget i förhandlingarna har beskrivits som låst, och förhoppningarna om att ha en fungerande uppgörelse för hela EU senaste den 28 juni har grusats.

– Vi ser nu hur extremhögern Lega, som kommit till makten i Italien, har stängt alla hamnar. Det är ett brott mot internationell rätt och visar på allvaret i det hela. Om det här blir resultatet kan man inte kalla det annat än ett politiskt haveri, säger Malin Björk, en av de EU-parlamentariker som arbetar med flyktinguppgörelsen.

Läs mer: Cecilia Wikström (L): Vi ska inte prata om miniminivåer

 

Gott hopp för kvotflyktingar

Malin Björk har arbetat med den del av flyktinguppgörelsen som handlar om kvotflyktingar. Hon säger att hon har gott hopp om att EU-länderna kan komma överens om just den delen.

– Just nu är vi inne i avgörande förhandlingar. Vi har möjlighet att komma till en politisk uppgörelse. Men mycket kan hända på kort tid, säger hon.

Andra delar av flyktinguppgörelsen är mer problematiska, menar hon.

– Man har inte kommit till någon slutsats i rådet om hur man ser på Dublinförordningen. De förslag som nu ligger på bordet är inte acceptabla.

Den nu gällande Dublin-förordningen, som säger att flyktingar ska söka asyl i första ankomstland, var från början en felkonstruktion, säger hon.

– Det man verkligen behöver göra är att dela på ansvaret i Europa.

Läs mer: Joakim Hagerius: Risk för att EU:s flyktinguppgörelse havererar

 

Besviken på lägstanivå

Under den senaste tiden har det bland annat talats om förslag om uppsamlingsläger för flyktingar utanför EU. Malin Björk säger att hon är helt emot sådana lösningar.

– Problemen med flyktingströmmar uppstår bara när ett fåtal länder tar ansvar för flyktingarna. Men läger och militariserade zoner utanför Europa, som man nu pratar om, ska vi aldrig gå med på.

Hon är besviken på att Sverige har lagt sig på EU:s lägstanivå för flyktingmottagande.

– Vad vill man med EU? Jag tycker att man måste driva frågor, om man vill något. Regeringen har låg svansföring och mer och mer lagt sig nära SD:s politik. Vi är ett av de rikaste länderna i världen. Förhoppningsvis kommer det inte alltid att vara krig och elände i vårt närområde. Men när det sker, måste vi kunna ta ansvar.

Kommer det att bli en flyktinguppgörelse senast den 28 juni?

– Jag tror inte det. Utsikterna när alla länder strävar efter miniminivå är små. Men jag är inte dystopisk. Jag tror att möjligheterna finns i civilsamhället. Svenska kyrkan har varit mycket värdefull. Jag tror att alla dessa civila krafter kommer att växa och då måste de politiska krafterna till sist komma ikapp.

– Vi måste sikta på att vända det här, och det kommer vi att göra på sikt.

Nya lagar måste godkännas av rådet

Cecilia Wikström (L) är chefsförhandlare av den reviderade Dublinförordningen.

Malin Björk (V) är parlamentets huvudförhandlare för ett lagförslag om ett kvotflyktingsystem i EU.

EU-parlamentet är en av två lagstiftande institutioner inom EU. Den andra är Europeiska unionens råd. Parlamentet består av 751 ledamöter som väljs av medlemsländerna. Rådet består av ländernas stats-och regeringschefer. Lagförslag läggs fram av kommissionen och måste godkännas av både parlamentet och rådet. Rådet möts i toppmöten fyra gånger per år.

Annons
Annons