Jerusalem beskattar kyrkornas byggnader

JERUSALEM. De skattebefriade kyrkorna i Jerusalem protesterar mot att kommunen har börjat kräva dem på skatt, något de ser som ett brott mot ett mångårigt oskrivet avtal. Bakgrunden kan vara en budgetstrid mellan stadens borgmästare och Israels finansminister.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Jerusalems kommun har börjat skicka ut kravbrev till stadens kristna samfund. Enligt kommunen är kyrkorna skyldiga att betala kommunal fastighetsskatt för 887 egendomar – sammanlagt motsvarande 1,5 miljarder kronor, oklart från hur långt tillbaka i tiden.

Och kommunen har redan fryst mångmiljonbelopp på kyrkornas bankkonton.

Kyrkorna ser dessa skattekrav som ett brott mot status quo, det ”rådande sakernas tillstånd” som reglerar förbindelserna mellan religiösa samfund och kommun/stat sedan hundratals år. Status quo fastställdes under den turkiska osmanska regimen och styr också relationerna mellan och inom samfunden.

Tänker inte samarbeta

– Kyrkorna fanns i Jerusalem innan Israel bildades och de har alltid varit befriade från att betala skatt, också under Jordanien och det brittiska mandatet, säger Atallah Hanna, grekisk-ortodox ärkebiskop.

– Vi tänker inte samarbeta med det här israeliska beslutet och inte böja oss för Israels påtryckningar och utpressning, säger han.

Han liksom talespersoner för den palestinska regimen anklagar Israel för att vilja försvaga den kristna och muslimska närvaron i Jerusalem. Wadie Abunassar, talesman för det romersk-katolska patriarkatet, kräver att kommunen ska upphäva beslutet och vädjar till regeringen att ”garantera respekten för gamla samförstånd”.

Kommunen understryker att det inte handlar om att beskatta kyrkor och bönehus utan om andra fastigheter som ägs av samfunden, till exempel kontorsbyggnader och hotell.

Gäller inte fastighetsskatt

Staten har i många år hindrat kommunen från att beskatta samfunden, men nu hävdar Jerusalems myndigheter att den gamla överenskommelsen inte gäller fastighetsskatt – vilket i Israel är den enda kommunala skatten och en betydande inkomstkälla för kommunerna.

– Vi går inte längre med på att invånarna i Jerusalem ska stå för dessa enorma summor. Staten måste ta konsekvenserna av sina beslut, säger Jerusalems borgmästare Nir Barkat.

– Antingen kompenserar staten oss och ger oss pengarna som är avsedda att utveckla staden eller så driver vi in pengarna som lagen föreskriver. Vi tänker driva igenom det här och om det behövs tvekar vi inte att gå till Högsta domstolen, säger han.

Barkats formuleringar ger en antydan om att det hela i själva verket handlar om en ”stridsåtgärd” i hans maktkamp med Israels finansminister Moshe Kahlon, skriver israeliska medier. Borgmästaren kräver kraftigt ökade statsbidrag till Jerusalem för att finansiera stadens stora budgetunderskott, men finansministern vägrar.

Kommunanställda avskedas

Redan tidigare har borgmästaren aviserat mer än 2 000 kommunanställda om avsked på grund av den finansiella situationen. Och nu kommer hans skattekrav, riktat inte bara mot kyrkorna utan också mot FN:s fastigheter i staden, som ännu en påtryckning på regeringen – som riskerar att bli indragen i pinsamma internationella tvister med Vatikanen, grekisk-ortodoxa, anglikaner och andra berörda samfund.

Den israeliska regeringen har inte kommenterat skattefrågan. De olika kyrkornas ledare i Jerusalem samlas nästa vecka till ett krismöte för att diskutera den uppkomna situationen.

Annons
Annons