Judiska centralrådet: Jobbigt år med nazister på gator

Isak Reichel från Judiska centralrådet sammanfattar det år som har gått i Sverige som ett jobbigt år.
– Att nazister återigen marscherar på våra gator är mycket obehagligt och väcker gamla minnen till liv.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Läget är allvarligt – men det finns också ljusglimtar. När en expertpanel vid konferensen ”Antisemitism och politisk extremism” arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism diskuterade antisemitismen i Sverige i dag gavs det gott om exempel på oroande tendenser, men också på goda ansatser.

– Många skolelever väljer i dag att inte berätta att de är judar. Jag tycker att det finns en okunskap bland lärarna, särskilt gäller det hoten från islamistiskt håll. Man har svårt att se att en utsatt grupp kan vara djupt hatisk mot en annan grupp, sa Isak Reichel.

Isak Reichel från Judiska centralrådet

Aktiviteter hindras

Han berättade också att många judiska aktiviteter hindras i dag därför att man inte erbjuds tillräckligt skydd.

I dag kommer antisemitismen från många olika håll, betonade Jonathan Leman från tidningen Expo. Han berättade om ett besök i USA där vit makt-demonstranter ropade ”Nordfront!” – vilket är namnet på en svensk nazistisk rörelse.

En ökande globalisering syns alltså och präglar de nazistiska och antisemitiska rörelserna som tidigare varit mer nationellt präglade. Detta är nytt och oroande, menade flera deltagare i panelen.

Ökad kunskap

Samtidigt finns, menade flera deltagare, också ljusglimtar – hit hör en ökad kunskap. Ibland är den kunskapen dock hög när det gäller rasism, men inte lika hög när det gäller antisemitism, sa Isak Reichel.

– Vi är lite oroliga över att antisemitismen kommer bort. Det som skiljer antisemitismen från vanlig rasism är att bakom antisemitismen ligger den här konspirationsteorin om judar.

Mer resurser till polisen

Till ljusglimtarna hör också att polisen fått resursförstärkning för att bekämpa hatbrott.

– Vi poliser jobbar med den lagstiftning som finns. Beslutsfattarna måste bestämma sig för när yttrandefriheten tar slut och hatbrottet tar vid, sa Daniel Godman från Stockholmspolisens demokrati- och hatbrottsgrupp och drog ner en applåd.

Flera av panelens deltagare pekade på vikten av att utbildning om frågorna om antirasism, antisemitism och allas lika värde redan i tidig ålder. Bra granskningar i medierna är också viktiga, betonade journalisten Niklas Orrenius – medan medieuppmärksamhet som inte är avslöjande snarare kan vara något antisemitiska grupperingar ”vinner” på.

”Kamp om värdena”

Till sist handlar frågorna om vilket samhälle vi vill skapa, sa bland andra Hans Brun från Försvarshögskolan, och journalisten Niklas Orrenius.

– Det är en kamp om vilka värden som ska råda i samhället, sa Niklas Orrenius.

Annons
Annons
Upprop mot utvisningar
KNUTBY
Annons
Annons