Lars Adaktusson på korståg för friskolorna

På morgonen besökte han en syrisk-ortodox förskola i Enköping, på eftermiddagen Svenska kyrkans skola i Knivsta.
Lars Adaktusson (KD) gillar att gå i skolan.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Inne på Sankta Maria skola i Alsike är det extra lugnt denna vecka eftersom det är påsklov. I trapphuset har barnen på fritids byggt Jesu grav i kartong och papp.

– Barnen skojade med mig och sa att det var mitt nya kontor, skrattar rektor Irene Molander.

I dag har skolan politikerbesök. Lars Adaktusson från Kristdemokraterna har inbjudits av dels skolans ledning, dels av kommunalrådet i Knivsta, Björn-Owe Björk, även han KD. Ännu en person fick en inbjudan, civilminister Ardalan Shekarabi, men han lyser med sin frånvaro.

Över en tallrik ekologisk fisksoppa förklarar Lars Adaktusson varför han tycker att det är så viktigt att lyfta frågan om konfessionella skolor.

– Dels för att värna föräldrars rätt att låta sina barn gå i en skola med en värdegrund som överensstämmer med sin egen, dels handlar det om att lyfta religionens roll i samhället. Ett samhälle utan filosofi eller religion skulle vara hemskt att leva i!

Vikten av religiösa friskolors rätt att få finnas kommer, enligt Adaktusson, att bli en av Kristdemokraternas valfrågor.

Regeringen vill se ett förbud

Regeringen föreslår att religiösa friskolor ska förbjudas, som civilministern själv uttryckte det i en tidigare intervju för Dagen: ”Vår bedömning är att det inte finns plats för religiösa friskolor. Det här handlar om ett principiellt ställningstagande”. (13 mars)

Religiös analfabetism

Lars Adaktusson skräder inte orden när han talar om Shekarabis jämförelse av sin egen skola i regimens Iran med konfessionella skolor i Sverige.

– Jag tycker faktiskt att det är en hårresande jämförelse, säger han efter att ha avslutat lunchsoppan.

– Varför ska staten gå in och förbjuda fungerande skolor, oavsett driftsform? Jag har svårt att frigöra mig från att det ligger en växande religiös analfabetism i grunden.

En majoritet av befolkningen verkar vara emot religiösa skolor, vad säger du om det?

– Den allmänna bilden är att alla friskolor har problem, att de är i kris. Det finns mycket information i svaj som är direkt felaktig. De flesta religiösa friskolor ökar inte segregationen, det är precis tvärtom. Även studieresultaten är ofta bättre, säger Lars Adaktusson.

Bra regler

Så vad tycker eleverna själva om sin skola? Vi tar en promenad i Sankta Marias lokaler och utanför kapellet där skolan har morgonsamlingar varje måndag står några barn som går på fritids.

– Här inne brukar vi sjunga sånger om att vara snäll och sånt, berättar Nova Lindsjö.

– Det är bra här, bra och snälla fröknar, svarar hon på frågan om vad som är bäst med skolan.

Hur märks det att det är en kristen skola då?

– Det är bra regler och bra mat, konstaterar Milo Mihren.

Kyrkoherde Anders Johansson är också med på rundvandringen.

Vad tror du händer med Sankta Maria om S-förslaget går igenom?

– Ett alternativ skulle väl vara att föräldrarna får betala skolgången, men det känns inte schysst. Närhetsprincipen och att det är en bra skola är den grund vi står på, konstaterar han.

Dagen har sökt civilminister Ardalan Shekarabi utan att lyckas nå honom.

S-förslaget i korthet

Inga religiösa inslag får finnas i skolor där huvudmannen är med och påverkar.

Däremot går det att ordna frivilliga andakter och bönestunder om det sker på elevernas egna initiativ.

I nuläget finns det fyra olika förslag bland partierna i riksdagen på hur de religiösa friskolornas verksamhet ska regleras.

Annons
Utfrågningarna av partiledarna
Annons