”Luther hade fällts för hets mot folkgrupp”

Martin Luther förändrade inte bara kyrkan i grunden.
Han lämnade också efter sig ett omdebatterat antisemitiskt arv.
Under bokmässan i Göteborg diskuterades hans ansvar för dagens nazism.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Under lördagen kommer svenska nazister att paradera genom Göteborg. Svenska kyrkan är en av de rörelser som tydligast visar motstånd mot hatet och antisemitismen i nazismen.

Men har nazisterna och Svenska kyrkan något gemensamt i Martin Luther? Under reformationsåret finns det ett visst fokus på den store tyske reformatorn under bokmässan, och ett seminarium handlade just om Martin Luthers antisemitism. Från att i början av sin bana som reformator uttryckt sig relativt positivt om judar, skrev han i slutet av sitt liv hatskrifter om dem.

Elisabeth Gerle, professor i etik, har i böcker lyft fram de positiva sidorna hos Martin Luther, men såg inget försvar för hans syn på judar.

— Luther uttryckte en besvikelse och ett hat för att judarna inte omvänt sig till kristendomen. Det gör honom fullkomligt rasande. Men det kan inte ursäkta honom, inget kan ursäkta det, sa hon.

Lag och evangelium

Professor Jesper Svartvik, som specialiserat sig på förhållandet mellan judendom och kristendom, menade att en förklaring till antisemitismen låg i Luthers kontrastering av lag och det befriande evangeliet. Judendomen identifierade Luther med lagen, och han vänder sig speciellt mot troende judar.

— Han skriver att näst djävulen finns inget värre än den fromme juden i världen, sa Jesper Svartvik.

Journalisten Per Svensson, som var moderator, menade att Luthers skrift ”Om judarna och deras lögner” definitivt fällts för hets mot folkgrupp idag. Den upplagan som han läst av boken är utgiven i Tyskland under 30-talet, och han undrade över kopplingen mellan Luther och den tyska nationalsocialismen. Idéhistoriken Stéphane Bruchfeld berättade att tyska antisemiter under 1900-talet hänvisade till Luther och såg honom som en föregångare.

Stark ledare

Elisabeth Gerle pekade på att Luther betonade att en stat ska styras av en stark ledare. Detta hade tyska kristna i bakhuvudet när Adolf Hitler trädde fram.

— De tyska kristna såg Hitler som en god kristen, sa hon.

Per Svensson undrade hur detta arv från Luther ska hanteras. Elisabeth Gerle menade att det går att ta tydligt avstånd från Luthers antisemitism samtidigt som man kan lyfta fram de viktiga teologiska insikter som han gjorde.

Jesper Svartvik kritiserade Luther för att han satte nåd mot lag. Enligt Jesper Svartvik visar modern forskning att Paulus själv, som Luther tog djupt intryck av, inte hade en så förenklad teologisk syn på lag och nåd, och att han inte tog avstånd från judendomen.

— Jesus och Paulus var judar. Judendomen är deras kontext och inte deras kontrast.

Annons
Annons
Annons
Annons