Migrationsverkets rapport visar brister i asylprocesser

En granskning av Migrationsverkets konvertitfall visar att 23 av 28 utvalda asylärenden ”hade bra utredningar”.
– Det är ungefär som jag trodde, säger rättschefen Fredrik Beijer till Dagen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Av rapporten framgår att onödigt detaljerade frågor om till exempel treenigheten samt om samfundets uppfattning gällande Jesus uppståndelse ställdes i 2 av de 28 ärendena. I ett av ärendena förväntades den sökande också kunna göra ingående jämförelse mellan olika inriktningar av kristendomen.

I ytterligare 3 av ärendena fanns det mycket detaljerade frågor om kristendomen. 23 ärenden hade samtidigt bra utredningar.

Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer säger att resultatet är "lite som jag anade". Samtidigt konstaterar han att det inte går att säga att granskningen, som ligger till grund för rapporten, är vetenskaplig.

Bland annat ingår enbart utredningen som ledde till avslagsbeslut i granskningen.

– Vi har inte tittat på de asylärenden som ledde fram till ett ja-beslut – urvalet är därför vad det är. Men det förvånar mig inte det finns utredare som inte håller sig inom ramarna och drar iväg. Migrationsverket är en stor organisation.

Husförhörsliknande frågor

Bakgrunden till granskningen var att olika medier, däribland Dagen, tidigare i år började rapportera om husförhörsliknande frågor i samband med Migrationsverkets utfrågningar av asylsökande som hade åberopat konvertering till kristendom.

– Utan en granskning var det omöjligt för oss att säga att det inte stämde, säger Fredrik Beijer.

Den 24 maj skickade Sveriges kristna råd (SKR) ett öppet brev till Migrationsverket. I brevet nämndes "gammaldags husförhör" och SKR uppmanade Migrationsverket att vidta tre åtgärder.

1. Kvalitetssäkra verksamheten genom att undersöka hur utredningarna gått till vad gäller de personer som anför kristen tro som skäl.

2. Fortbilda handläggare och beslutsfattare om religion och tro.

3. Säkerställ att det finns experter med särskild kompetens inom religion inom de utredande enheterna.

Redan 2013 anordnade Migrationsverket fyra utbildningstillfällen för sin personal. SKR medverkade vid kurserna som bland annat handlade om tro och trovärdighet.

I Migrationsverkets nya rapport konstateras att myndigheten har nyanställt många personer sedan dess och att det därför "kan vara befogat att genomföra någon form av utbildningsinsats för att minska risken för onödigt detaljerade kunskapsfrågor".

"Har tagit vårt brev på allvar"

Björn Cedersjö, ansvarig för ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle på SKR, välkomnar Migrationsverkets rapport. Han konstaterar att myndigheten nu har svarat på två av SKR:s tre åtgärdsförslag.

– Samtidigt som vår oro har bekräftats är vi glada att Migrationsverket ser behov av fortsatt utbildning av sina handläggare, säger han till Dagen.

Att det ska finnas experter med särskild kompetens inom religion, alltså SKR:s tredje önskemål, är Fredrik Beijer däremot tveksam till.

– Det är närmast omöjligt att ha experter på plats hela tiden. Vår ambition måste vara att man ska behärska en rad olika områden, däribland landinformation samt religions- och hbtq-frågor.

Med rapporten som grund kommer Fredrik Beijer nu att diskutera nästa steg med Migrationsverkets rättsliga ledningsgrupp.

– Vilka slutsatser drar vi? Behövs det breda utbildningspaket eller handlar det mer om enskilda tjänstemän som inte klarar sin uppgift?

Läs mer om kristna asylsökande

Alla tidigare artiklar

Migrationsverkets granskning

Migrationsverkets utredare tog fram 50 ärenden från rättsdatabasen JP Migration Domar genom att söka på begreppet "konversion". 22 av dessa ärenden sorterades därefter bort eftersom de inte innehöll någon utredning av Migrationsverket av genuiniteten gällande den kristna konversionen. Kvar blev 28 ärenden. I samtliga ärenden hade utredningen lett till ett avslagsbeslut.

En av slutsatserna i rapporten är att det inte finns några tecken på att någon särskild mall använts för att ställa utredningsfrågor. I de ärenden där det ställts detaljerade frågor verkar dessa ha formulerats av den ansvariga utredaren.

Annons
Annons