Ny asyllag i Frankrike väcker arga protester

En av de största hjälporganisationerna i Frankrike, Cimade, kritiserar skarpt den nya asyllag som president Macron lade fram i förra veckan.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Den av regeringen föreslagna asyllagen har varit hett omdebatterad i flera månader i Frankrike. Lagen har flera olika delar, och enligt förespråkarna är den ”balanserad”. Några av förslagen är:

Kortare tid att ansöka om asyl – 90 dagar i stället för som nu 120.

Kortare tid för att överklaga – 15 dagar i stället för som nu en månad.

Utsträckt tid att hålla den som fått avslag i förvar – 90 dagar i stället för som nu 45.

Kortare behandlingstid: asylsökande ska få svar inom 6 månader i stället för som nu 14 månader.

Kritiseras av advokater

De tre första förslagen kritiseras av flera människorättsorganisationer och även av advokater.

– Förslaget ger många fler möjligheter att hålla människor i förvar, säger advokaten Marie-Aimée Peyron, till tidningen New York Times.

Hårdast kritisk kommer från Cimade. Det är en sekulär organisation som har kopplingar till protestantismen i Frankrike – en av dess förgrundsgestalter var pastorn Madeleine Barot. Cimade skapades i slutet av andra världskriget och hjälpte och gömde judar.

 

Läs mer: Tiotusentals bad för flyktingar och religionsfrihet under Ekumenisk bönevecka

 

I dag hjälper man flyktingar som kommer till Frankrike, och när det gäller president Macrons förslag är organisationens dom hård.

– Det är en lag som innebär ett nederlag för mänskliga rättigheter, säger Jean-Claude Mas på Cimade till New York Times.

– Syftet är en hårdare kontroll av flyktingarna och fler utvisningar.

Cimade kritiserade Macrons förslag redan när Macron började tala om förslagen i december. På Cimades hemsida betonar ordföranden Geneviève Jacques att regeringen ”skriver in sig i en tradition av hårdare tag mot flyktingars rättigheter”. Det handlar om ”snabbare handläggning, minska möjligheterna att överklaga, men framför allt om att låsa in och utvisa”, skriver Cimade.

Brett folkligt stöd

Men regeringen har, skriver flera tidningar, brett folkligt stöd för sin restriktiva politik. Cirka sextio procent av fransmännen tycker att det finns för många immigranter i landet.

Inrikesminister Gerard Collomb har också varit ganska rak när det gäller varför man vidtar åtgärderna. På en pressträff förra veckan sa han enligt New York Times att det handlar om att motverka hotet från yttersta högern.

– Det är måttfulla åtgärder, sa han och pekade på att om Frankrike har mildare lagar än andra europeiska länder, kommer fler att söka sig till Frankrike.

– Om vi inte tar med detta i beräkningen, kommer vi inte att kunna garantera rätten till asyl i Frankrike.

När Macron tillträdde i juli 2017 sa han att han ville se till så att ingen flykting skulle bo på gatan i slutet av året. Han har hyllat Tysklands generösa flyktingmottagande. Och han har också öppnat flera mottagningscenter i Parisregionen sedan det ökända Calais-lägret (”Djungeln”) stängdes hösten 2016.

Tre tusen hemlösa

Men förhoppningen att ingen flykting ska sova på gatan verkar mest vara en förhoppning. Enligt katolska tidningen La Croix har en representant för regeringen, Julien Denormandie, trampat rejält i klaveret när han sa att ”bara ett femtiotal isolerade människor” bodde på gatan i Paris.

När staden för ett par veckor sedan genomförde en folkräkning fann man tre tusen hemlösa, enligt La Croix.

Annons
Annons