Skärpta demokratikrav för trossamfund

Trossamfund som vill ha statligt bidrag får nu skärpta regler vad gäller synen på demokrati.
Men det finns inga motkrav att viga samkönade par eller ha kvinnliga präster, enligt en ny statlig utredning.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Rädslan i vissa kretsar var att nu skulle staten visa var skåpet skulle stå, och ribban höjas rejält för de trossamfund som vill ta emot statliga bidrag.

Nu blev det inte så. När Ulf Bjereld presenterade utredningen om statligt stöd till trossamfund inne på Rosenbad handlade det främst om att se till att de samfund som tar emot stöd står på god demokratisk grund.

Ingen radikal förändring

Med andra ord, han presenterade inte någon radikal förändring, snarare en finjustering. De flesta samfund som i dag tar emot bidrag lär kunna fortsätta att göra det.

 

Läs mer: Joakim Hagerius: Stödet till trossamfund ska inte avgöras av politisk färg

 

Alla samfund som står på god demokratisk grund kan alltså pusta ut?

– Ja, och det har aldrig varit avsikten att försvåra tillvaron för dem, säger Ulf Bjereld till Dagen.

– Vi har velat skapa ett transparent och tydligt regelverk för vad man får och inte får göra för att få bidrag.

Och vad får man inte göra?

– Man får inte kränka barn och barns rättigheter, inte uttrycka missaktning mot andra människor eller folkgrupper med avseende på kön eller sexuell läggning.

 

Läs mer: Elisabeth Sandlund: Alexanderhugg är ingen lösning

 

Kan du ge ett exempel?

– Hypotetiskt är att en företrädare för ett samfund uttalar missaktning mot homosexuella, det skulle inte vara möjligt.

Ett annat exempel som togs upp då Ulf Bjereld överöstes med frågor under pressträffen var att neka flickor simundervisning.

Betalas tillbaka

Bidrag ska också kunna krävas tillbaka om det kommer fram att ett trossamfund på något sätt diskriminerar. Enligt Ulf Bjereld skulle det, under specifika omständigheter, kunna ske på grund av en enskild persons agerande.

Ulf Bjereld tryckte hårt på religionsfriheten då utredningen presenterades. Det var därför han inte föreslog några krav på att viga samkönade par eller ha kvinnliga präster för att få bidrag, det skulle kollidera med Europakonventionens skrivelser om religionsfrihet.

 

Läs mer: "Bidrag till trossamfund bör helt avskaffas"

 

– Men jämställdhet när det gäller trossamfund är giltiga i alla andra områden, när det gäller alla andra anställningar förutom prästerskapet, säger Ulf Bjereld.

– Sedan får man från statens sida avgöra om man vill upphöra att ge stöd över huvud taget, eller fortsätta ge och då även ge till dem som inte viger samkönade eller inte har kvinnliga präster. I förlängningen är det en politisk fråga.

Ut på remiss

Och det lär nog vara en fråga som kommer att poppa upp framöver. För nu ska utredningen ut på remiss och redan under pressträffen märktes det att frågorna om exempelvis jämställdhet kontra religionsfrihet berör.

– Jag tror att den här utredningen kommer att få stor uppmärksamhet och bli ett viktigt bidrag i diskussionen, säger Ulf Bjereld.

 

Läs mer: "Attityden mot kristna organisationer blir allt svalare"

 

Nu börjar debatten

Samfundsminister Alice Bah Kuhnke (MP) höll med om att det egentligen är nu den stora debatten börjar. Trots att hon tagit initiativ till utredningen var hon väldigt försiktig att uttala sig om eventuella lagändringar eller andra åtgärder.

– Till en början ska jag läsa utredningen, var hennes inspel i debatten.

Många ifrågasätter att staten ger bidrag till trossamfund över huvud taget, vad säger du?

– Jag förstår att det är en diskussion som behöver hållas. Men det finns en bred majoritet i riksdagen för den ordning som vi har, som vill konkretisera religionsfriheten med ett trossamfundsstöd.

Exempelvis, menar Alice Bah Kuhnke, ser många samhällsnyttan med Svenska kyrkan även om de inte själva är medlemmar, inte minst i en krissituation.

Annons
Annons