Synen på vetenskap skiljer svenska präster åt

Många präster och pastorer ser, till skillnad från allmänheten, inte någon motsättning mellan tro och vetenskap, enligt en ny undersökning med 1 500 präster och pastorer i svenska kyrkan och Equmeniakyrkan.
– Att vara existentiellt relevant är en ödesfråga för kyrkan, säger Carl Reinhold Bråkenhielm.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Enligt en ny undersökning anser 49 procent av prästerna/pastorerna att mänskligheten finns till för att råda över den övriga skapelsen. Motsvarande siffra för allmänheten ligger på strax över 10 procent.

Samtidigt uppger bara 2 procent av prästerna/pastorerna att det blir svårare att tro på en Gud som har skapat världen ju mer vetenskapen framskrider. Här menar drygt 30 procent av allmänheten att det blir svårare att tro på en Gud.

110344.jpg– Utmaningen är hur kyrkans personal, som inte ser någon motsättning mellan tro och vetenskap, ska kunna nå människorna som ser det som ett problem, säger Carl Reinhold Bråkenhielm, senior professor i empirisk livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.

– Att vara existentiellt relevant är en ödesfråga för kyrkans framtid i Sverige.

1 500 präster och pastorer

Till grund för undersökningen, som presenterades på onsdagen, ligger svar från nästan 1 500 präster och pastorer i Svenska kyrkan och i Equmeniakyrkan. De har fått frågor om bland annat deras människosyn samt hur de ser på miljö, natur, vetenskap och livets mening. Svaren har sedan jämförts med resultaten i två andra undersökningar där allmänheten fick svara på samma typ av frågor.

En slutsats är att likheterna mellan allmänheten och prästerna/pastorerna är störst i frågor om allmän människosyn och i centrala miljöfrågor.

Jämför med karaktärer i svensk tv-serie

Carl Reinhold Bråkenhielm har också delat in prästerna och pastorerna i kluster utifrån deras svar.

Den första gruppen kan illustreras av prästen Albin i komediserien Halvvägs till himlen som har visats på TV4. Albin är den unga prästen som ”börjar försöka locka besökare till kyrkan med minst sagt kontroversiella metoder” (Wikipedia). Enligt Carl Reinhold Bråkenhielm är dessa präster mot antropocentrism (övertygelsen att människan är centrum i universum), för integration mellan tro och vetenskap, för tro på det andliga i naturen, och för en tro på vetenskapen som grund för tron.

110343.jpg

 

Många präster saknar tydlig profil

Grupp två kan illustreras av Albins antagonist, Jan, i Halvvägs till himlen. Carl Reinhold Bråkenhielm säger att dessa personer ofta är pastorer och att de generellt sett är för antropocentrism, mot nytolkning av kristen tro, för åtskillnad tro-vetenskap, och med svagt intresse för djupare kunskap om vetenskap.

Grupp tre beskrivs bäst av diakonen Fanny i komediserien. Här handlar det om miljömedvetna kvinnliga präster som är mot antropocentrism, för tro på det andliga i naturen och med intresse för djupare kunskap om vetenskap.

– Den tydligaste motsättningen finns mellan Jan – manliga pastorer i mindre tätorter och Fanny – kvinnliga präster i storstäder, säger Carl Reinhold Bråkenhielm som samtidigt konstaterar att den största gruppen präster/pastorer i undersökningen är de som saknar tydlig profil. Han jämför dem med Hasse Alfredssons pastor Jansson i revyn Gröna hund (1962).

– Generellt sett är skillnaderna mellan präster och pastorer överraskande små. Men utifrån undersökningen går det inte att svara på varför kvinnliga präster är överrepresenterade i vissa grupper.

Under­sökningen

Undersökningen om prästers/pastorers tro är en del av ett projekt kring relationen mellan naturvetenskap och religion.

Basen för projektet har varit på teologiska institutionen i Uppsala och arbetet har skett i samarbete med bland annat Göteborgs och Lunds stift samt Equmeniakyrkan.

Annons
Annons
Billy Graham 1918-2018
Annons
Annons