Självmotsägelse i ropet efter kristen enhet

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Opinion
Marianne Andréas
(Dagen 20/9) höjer tonen ytterligare ett snäpp i ropet efter enhet.
Med den krävande tonen hamnar hon emellertid i en självmotsägelse. Vårt tids populistiska enhetsförkunnelse ger teologiska ställningstaganden en underordnad betydelse, samtidigt ger Andréas sin egen teologiska ståndpunkt helt avgörande betydelse.
Om det inte är så viktigt vad man har för teologisk uppfattning om Bibeln, dopet, homosex, skapelsen, och så vidare hur kan det då vara så viktigt att rätta sig efter Andréas teologiska ståndpunkt angående kristen enhet?

Vad är egentligen
kristen enhet? I sin bön i Johannes kapitel 17 ber Jesus till sin Fader för sina lärjungar som har tagit emot hans ord och hållit fast vid dem, (v 6-8) ”att de ska vara ett, liksom vi är ett” (v 11). Jesu enhet med Fadern är förebilden för lärjungarnas enhet med varandra och med Gud själv. (v 21-22).
I Nya testamentets brev blir Jesu undervisning ännu mer klargjord. Uppbyggandet av Kristi kropp syftar till att ”vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son” (Ef 4:13). Enheten gäller tron och kunskapen om Guds Son.

Hur ska vi
då ställa oss till dem som avviker från den sanna undervisningen? Paulus skriver: ”Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem.” (Rom 16:17).
Det är inte den som vänder sig bort från dem som predikar falskt som splittrar, utan det är de som predikar falskt som splittrar.
Annons
Annons
Attacken mot synagogan
Annons
Annons