Proryska separatister hotar kyrkor i Ukraina

Den blodiga konflikten i Ukraina påverkar även kyrkorna.I de östra delarna av landet hotas nu präster och församlingar som inte stödjer separatisterna.Ukrainas pingstvänner vill dock inte överge Krim.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

De proryska separatister som behärskar de östra delarna av Ukraina gör nu livet svårt för dem som motsätter sig en anslutning till Ryssland. Det kommer rapporter om att bland annat katoliker hotas.

– För varje dag blir situationen svårare och svårare. Separatisterna paralyserar städer. I Kramatorsk sköts det mot ett kapell. De troende är rädda för att komma till mässan, sa den katolske biskopen Jan Sobilo nyligen till Vatikanradion.

En annan katolsk präst, Tikhon Kulbaka, vittnade om att han får motta hotfulla sms, och att det på proryska internetsajter publiceras information om honom och hans kyrka.

– Jag talade med polisen om detta, och de sa att det inte fanns mycket de kan göra, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Religiös dimension

Konflikten i Ukraina har en religiös dimension. De ortodoxa kristna i landet är uppdelade i tre kyrkor, två är lojala med Kiev medan den tredje lyder under patriarkatet i Moskva. Ända sedan 1990-talets början har dessa kyrkor befunnit sig i konflikt, den senaste tidens utveckling har gjort striden ännu bittrare. De proryska separatisterna ser det som en självklarhet att stärka den rysk-ortodoxa kyrkans ställning.

Även om det finns företrädare som manar till lugn och besinning finns det flera exempel på präster som dragits med av de nationalistiska strömningarna. Ett exempel är den rysk-ortodoxa prästen Vladimir Maretsky, som anklagas för att ha deltagit i en attack på en vallokal under det ukrainska presidentvalet. Även de protestantiska kyrkorna berörs. Som företrädare för den svenska pingströrelsen besökte Svenåke Dahlqvist nyligen den ukrainska pingstunionens konferens. Ukrainas utsatta läge var ett självklart samtalsämne.

– De ber med tyngd i en orolig situation, men det finns också en trosvisshet kring att det ska finnas en lösning. Man förlitar sig på Herren, säger Svenåke Dahlqvist.

På pingstkonferensen fanns mycket liten förståelse för separatisternas krav. Pingstpastorer och pingstbiskopar ställer sig bakom regeringen i Ukraina.

– Man har ju hört att det ska kunna finnas spänningar i lokala församlingar, men det kände man inte av under konferensen, säger han.

Får inte bo permanent på Krim

På plats fanns pingstbiskopen från den av Ryssland annekterade Krimhalvön. Han ser sig fortfarande som ukrainare, och har därför inte ansökt om ryskt medborgarskap. Det medför att han inte har rätt att bo permanent på Krim.

– Pingstförsamlingarna på Krim försöker hitta en lösning så att de inte behöver registrera sig med ryska pingstförsamlingar. De vill fortfarande hålla dörrarna öppna för att kunna återvända till Kiev.

Ekumeniska närmanden

Svenåke Dahlqvist tror att kyrkorna kan bidra till att skapa enighet i det splittrade ukrainska samhället. Pingstunionens biskop, Michail Panochko, leder ett ekumeniskt kristet råd i landet som samlar ortodoxa, katoliker, baptister och pingstvänner.

– De här svåra störningarna i landet har lett till ekumeniska närmanden. Kyrkorna har satsat gemensamt för att hitta en väg igenom problemen, säger Svenåke Dahlqvist.

Frågan är dock hur försoningen med de pro-ryska krafterna ska gå till, den rysk-ortodoxa kyrkan deltar inte i samlingarna.

Annons
Annons
Annons
Annons