Religiösa står sig slätt i debatten

Talet om religionens återkomst i samhället speglar inte verkligheten. Det hävdar religionssociologen Marta Axner som har granskat hundratals debattartiklar skrivna mellan 2001 och 2011.– Synlighet är inte samma sak som auktoritet, säger hon till Dagen.

Nyheter

639 artiklar, motsvarande cirka 3,5 procent av alla debattartiklar som publicerats i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen det senast decenniet har undertecknats av någon som genom sin titel eller organisation kan sägas representera religion. På fredag försvarar Marta Axner sin avhandling och hon konstaterar att ”spela på bortaplan” är en bra metafor för att beskriva religiösa debattörers situation på debattsidorna.

– Det är tydligt att många, framför allt judiska och muslimska företrädare, försöker motivera varför de skriver om vissa frågor i sina debattartiklar. De känner uppenbarligen ett behov av att legitimera sin närvaro.

Hur märks det?

– I vissa fall handlar det om tydliga repliker på artiklar som andra har skrivit. Judiska företrädare exempelvis har blivit direkt ifrågasatta när det gäller omskärelse av pojkar där de har lyft fram religiösa argument.

Ifrågasätts från sekulärt håll

Marta Axner konstaterar också att religiösa aktörer har ifrågasatts från sekulärt håll när det gäller såväl klimat- och vapenexportfrågor som skolavslutningar.

Ett annat ämne som flitigt har debatterats under många år är samkönade äktenskap och äktenskapslagen. Marta Axner har fördjupat sig i den frågan och menar att religiösa företrädare, även där, har fått argumentera för varför deras åsikter kan vara relevanta i en mer allmän debatt om lagstiftningen.

Anpassar sig till omgivningen

Avhandlingen, som påbörjades 2008, visar också att religiösa företrädare ofta anpassar sina debattartiklar till omgivningen för att få utrymme på debattsidorna.

– Artiklarna är sällan utformade som en predikan. Ett annat språk används och man refererar inte till direkta bibelord utan uttrycker sig mer svepande. Texterna är mer tillgängliga, man förväntar sig helt enkelt inte samma höga teologiska kunskap som om de hade använts inom kyrkan, säger Marta Axner.

Men är det verkligen unikt för religiösa debattörer, använder inte alla ett enklare språk i sina debattartiklar för att öka förståelsen?

– Ja, men det här är ändå en faktor som man måste ta hänsyn till. Och jag tror faktiskt att exempelvis det politiska språket är mer tillåtet i debattsammanhang.

Viktiga kriterier

Enligt Marta Axner räcker det ofta inte enbart med en så kallad nyhetskrok för att få debattartikeln publicerad. Ett jubileum är till exempel inte tillräckligt, i stället krävs det att innehållet är tillräckligt intressant. Dessutom är det väldigt viktigt att man har tänkt igenom vad man vill säga och vilken målgrupp artikeln vänder sig till.

– Ibland bör man nog också fråga sig om det finns andra sätt att synas på.

Är det något som har förvånat dig under arbetet?

– Ja. Med tanke på att det numera ofta talas om religionens återkomst och att vi lever i ett post-sekulärt samhälle så trodde jag på att antalet publicerade debattartiklar, skrivna av religiösa aktörer, skulle ha ökat. Men så har inte skett. Antalet varierar från år till år, men totalt sett har siffran faktiskt minskat något.

Ökat intresse för religion

– En del signaler tyder på att det finns ett ökat intresse för religion, inte minst från medier, i dag. Men det betyder inte att religiösa aktörer har fått ett ökat inflytande eller sätter agendan för hur religion förekommer i medierna. Det går inte att hävda att sekulariseringen har avstannat eller vänt i någon innehållslig mening utifrån mitt material, avslutar Marta Axner.

Fakta:

  • Fakta: Marta Axners avhandling
  • Marta Axner har analyserat 639 debatt- artiklar, publicerade i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen under elva års tid (2001–2011). Avhandlingen ”Public religions in Swedish media: a study of religious actors on three newspaper debate pages 2001–2011” tar där- emot inte upp hur många debattartiklar som har refuserats. Därmed går det heller inte att säga något om antalet insända artiklar har ökat eller minskat under perioden.
  • Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia, 32 publicerade artiklar.
  • Sten-Gunnar Hedin, pingst-rörelsen, 24 artiklar.
  • Peter Weiderud, förbundsordförande Socialdemokrater för tro & solidaritet, 24 artiklar.
  • Stefan Swärd, EFK-pastor Folkungakyrkan, Stockholm, 23 artiklar.
  • KG Hammar, ärkebiskop Svenska kyrkan till 2006, 20 artiklar.
  • Anders Wejryd, ärke- biskop Svenska kyrkan från 2006, 18 artiklar.
  • Anders Arborelius, ärkebiskop Katolska kyrkan i Sverige, 16 artiklar.
  • Hassan Moussa, imam Stockholms moské, ordförande Sveriges imamråd, 13 artiklar.
  • Abd al Haqq Kielan, imam, ordförande Svenska islamiska samfundet, 12 artiklar.
  • Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, 12 artiklar.
  • Anders Carlberg, före detta ordförande judiska församlingen i Göteborg, 11 artiklar.
  • Lena Posner-Körösi, ordförande Judiska centralrådet, 11 artiklar.
  • Annika Borg, präst Svenska kyrkan, 10 artiklar.
  • Fakta: De mest publicerade religiösa debattörerna
Annons
Annons
Annons
Annons