﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="rss.xsl"?><rss version="2.0"><channel><title>Josef Gustafsson</title><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations</link><description>Josef Gustafsson studerar vid Göteborgs Universitet</description><item><title>Sydney, Hillsong, Kings Cross</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p style="margin: 0.1pt 0cm;"&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri;"&gt;Okay, det var ett tag sedan, och det kommer v&amp;auml;l inte bli s&amp;aring; mycket mer med tanke p&amp;aring; att man f&amp;aring;tt &lt;strong&gt;sparken&lt;/strong&gt; h&amp;auml;r ifr&amp;aring;n. Undra just varf&amp;ouml;r dom vill byta ut mig som bloggare, &lt;strong&gt;hur mycket skada kan man egentligen g&amp;ouml;ra med ett inl&amp;auml;gg i m&amp;aring;naden?&lt;/strong&gt; Ne, jag skoja bara, det blir nog j&amp;auml;tte bra med lite nytt blod h&amp;auml;r p&amp;aring; Ikon, men jag kommer sakna min blogg, trots min ineffektivitet s&amp;aring; har jag gillat att ha den. Kanske startar jag till och med en ny blogg och konkurerar med dom som tar min plats, vi f&amp;aring;r se.. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin: 0.1pt 0cm;"&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin: 0.1pt 0cm;"&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri;"&gt;Hur som helst s&amp;aring; har jag flyttat till &lt;strong&gt;Sydney&lt;/strong&gt; f&amp;ouml;r att min fru ska plugga lite p&amp;aring; &lt;strong&gt;Hillsong College&lt;/strong&gt;; teologi och musik blir det f&amp;ouml;r henne. Sj&amp;auml;lv s&amp;aring; forts&amp;auml;tter jag mina teologiska studier, en magisterexamen &amp;auml;r det som st&amp;aring;r p&amp;aring; tur och &amp;auml;mnet &amp;auml;r &lt;em&gt;Tros och Livs&amp;aring;sk&amp;aring;dningsvetenskap&lt;/em&gt;. Det s&amp;auml;ger kanske inte er s&amp;aring; mycket och egentligen &amp;auml;r det v&amp;auml;l skit samma, jag ska i alla fall l&amp;auml;sa &lt;em&gt;Karl Barth&lt;/em&gt; och &lt;em&gt;Dietrich Bonhoeffer&lt;/em&gt; den f&amp;ouml;rsta perioden, det kanske &amp;auml;r namn som n&amp;aring;gra av er k&amp;auml;nner igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin: 0.1pt 0cm;"&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin: 0.1pt 0cm;"&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri;"&gt;Ut&amp;ouml;ver studier vet jag inte vad jag ska g&amp;ouml;ra h&amp;auml;r men det l&amp;ouml;ser sig nog. I helgen blev jag i alla fall erbjuden att f&amp;aring; en ledarposition i en liten kyrka som finns i &lt;strong&gt;Kings Cross&lt;/strong&gt; (Red light district) h&amp;auml;r i Sydney. Jag vet inte s&amp;aring; mycket om vad det arbetet skulle inneb&amp;auml;ra men de ber&amp;auml;ttade att kyrkan i f&amp;ouml;rsta hand riktar sig till unga m&amp;auml;nniskor med ganska tunga problem, jag skulle gissa droger, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri;"&gt;prostutition, osv&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri;"&gt;. Jag sa att jag skulle t&amp;auml;nka p&amp;aring; saken men det verkar absolut intressant, ni f&amp;aring;r v&amp;auml;l l&amp;auml;sa p&amp;aring; min nya blogg vad som h&amp;auml;nder med det&amp;hellip;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: Calibri;"&gt;Josef Out!&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2010/01/sydney-hillsong-kings-cross</link><pubDate>Fri, 29 Jan 2010 11:01:30 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg5957</guid></item><item><title>Gå ut i världen...</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p class="MsoNormal"&gt;N&amp;auml;r en m&amp;auml;nniska best&amp;auml;mmer sig f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja Jesus och bli en kristen f&amp;ouml;r det med sig att livet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja denna v&amp;auml;rlden v&amp;auml;ljer den som blivit kristen att lyssna till Gud och f&amp;ouml;lja hans vilja. Genom att lyssna till Guds r&amp;ouml;st uppenbaras Sanningen f&amp;ouml;r oss m&amp;auml;nniskor och v&amp;aring;r uppgift i v&amp;auml;rlden blir att i ord och g&amp;auml;rning g&amp;ouml;ra Guds Sanning k&amp;auml;nd f&amp;ouml;r dem som &amp;auml;nnu inte k&amp;auml;nner den. Jesus uppmanar sina efterf&amp;ouml;ljare att i Andens kraft sprida evangeliet till jordens yttersta gr&amp;auml;ns och jag &amp;auml;r &amp;ouml;vertygad om att den uppmaningen g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r b&amp;aring;de dig och mig. Vi som &amp;auml;r kristna &amp;auml;r kallade till att dela med oss av v&amp;aring;r tro, g&amp;ouml;r vi inte det skulle jag h&amp;auml;vda att det &amp;auml;r det mest egoistiska n&amp;aring;gon m&amp;auml;nniska kan g&amp;ouml;ra. Vi som funnit Sanningen i Kristus &amp;ndash; v&amp;auml;gen till en evig relation med v&amp;aring;r Skapare och Herre &amp;ndash; borde absolut dela med oss av den Sanning vi l&amp;auml;rt k&amp;auml;nna, g&amp;ouml;r vi inte det anser jag att det &amp;auml;r sk&amp;auml;ligt att fr&amp;aring;ga oss om vi verkligen k&amp;auml;nner Honom. F&amp;ouml;r hur kan vi mena oss ha en relation med Jesus som &amp;auml;r V&amp;auml;gen, Sanningen och Livet om vi f&amp;ouml;rv&amp;auml;grar andra m&amp;auml;nniskor samma relation genom att vara tysta om v&amp;aring;r egen? Rimligtvis b&amp;auml;r alla kristna m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; en l&amp;auml;ngtan efter att f&amp;aring; dela med sig av evangeliet, jag tror att det &amp;auml;r en effekt av att ha tagit emot det och f&amp;ouml;rvandlats av det. Men ibland gl&amp;ouml;mmer vi, ibland blir vi lata, ibland orkar vi inte och ibland vill vi inte. Livet inneh&amp;aring;ller ju s&amp;aring; mycket mer &amp;auml;n att ber&amp;auml;tta f&amp;ouml;r andra om Jesus. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r dock om n&amp;aring;gonting annat &amp;auml;r viktigare? Jesus kallar oss till att &amp;auml;lska Gud, det &amp;auml;r det viktigaste, sedan s&amp;auml;ger han att vi ska &amp;auml;lska v&amp;aring;ra medm&amp;auml;nniskor men hur kan vi mena oss &amp;auml;lska v&amp;aring;ra medm&amp;auml;nniskor om vi inte i ord och g&amp;auml;rning pekar mot den enda V&amp;auml;gen till evigt liv? S&amp;aring; n&amp;auml;r vi gl&amp;ouml;mmer, blir lata, inte orkar eller inte vill vittna om v&amp;aring;r tro s&amp;aring; finns det bara en sak att g&amp;ouml;ra, d&amp;aring; m&amp;aring;ste vi f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra oss, eller snarare framb&amp;auml;ra oss sj&amp;auml;lva som heliga offer till v&amp;aring;r Far i himlen och l&amp;aring;ta oss f&amp;ouml;rvandlas av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;Att vara ett vittne f&amp;ouml;r Guds rike kan inneb&amp;auml;ra att resa som mission&amp;auml;r till ett avl&amp;auml;gset land och predika f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som aldrig tidigare h&amp;ouml;rt evangeliet om Jesus Kristus. M&amp;aring;nga b&amp;auml;r s&amp;auml;kert p&amp;aring; en s&amp;aring;dan kallelse och l&amp;auml;ngtar efter att f&amp;aring; kasta sig ut i ett &amp;auml;ventyrligt liv med m&amp;aring;let att n&amp;aring; ut med evangeliet till jordens yttersta gr&amp;auml;ns. Men alla b&amp;auml;r inte p&amp;aring; en s&amp;aring;dan kallelse; alla &amp;auml;r inte menade att bege sig in i sydamerikas djungel eller till folken p&amp;aring; den afrikanska steppen. Vissa &amp;auml;r faktiskt menade att vara, leva och verka just d&amp;auml;r de befinner sig. Kanske &amp;auml;r det till och med s&amp;aring; att de flesta av oss som bor i Sverige &amp;auml;r menade att leva h&amp;auml;r, jag ser det som ytterst rimligt att det &amp;auml;r s&amp;aring;. Men det betyder inte att vi som bor i Sverige inte &amp;auml;r kallade till mission. Mission &amp;auml;r inte n&amp;aring;got som &amp;auml;r avsett f&amp;ouml;r vissa kristna, mission &amp;auml;r avsett f&amp;ouml;r alla kristna, oavsett varifr&amp;aring;n man kommer och vart man &amp;auml;n bor. Att vara kristen inneb&amp;auml;r inte en v&amp;auml;ntan p&amp;aring; att Gud p&amp;aring; ett kraftfullt s&amp;auml;tt ska ber&amp;auml;tta exakt vad vi ska g&amp;ouml;ra i v&amp;aring;ra liv utan snarare &amp;auml;r det s&amp;aring; att Gud redan gett oss vissa uppmaningar i Bibeln och dessa uppmaningar kan vi f&amp;ouml;lja d&amp;auml;r vi &amp;auml;r just nu. Att visa k&amp;auml;rlek till v&amp;aring;r n&amp;auml;sta, att ta hand om de fattiga och ber&amp;auml;tta om f&amp;ouml;rl&amp;aring;telsen i Kristus &amp;auml;r fullt m&amp;ouml;jligt att g&amp;ouml;ra i sin skola, p&amp;aring; sitt jobb och bland sina v&amp;auml;nner, och dessa &amp;auml;r bara n&amp;aring;gra av de saker Gud har kallat alla kristna till att g&amp;ouml;ra. Jag tror att Gud ibland talar om v&amp;auml;ldigt tydligt f&amp;ouml;r oss vad vi ska g&amp;ouml;ra i livet, ett tydligt exempel &amp;auml;r Paulus i Bibeln, men om du inte f&amp;aring;tt en s&amp;aring;dan tydlig kallelse s&amp;aring; tror jag att du &amp;auml;r kallad till att fundera lite sj&amp;auml;lv. Gud har gett dig olika egenskaper som du &amp;auml;r extra bra p&amp;aring;, anv&amp;auml;nd de egenskaperna; Gud har gett dig fantasi, anv&amp;auml;nd den; Gud har gett dig sitt Ord i Bibeln, l&amp;auml;s det, ta till dig och dela med dig av det. K&amp;auml;nner du dig f&amp;ouml;r liten f&amp;ouml;r uppgiften? Det &amp;auml;r vi alla! Men Jesus kallar oss inte att leva p&amp;aring; egen hand, han kallar oss att leva i Andens kraft och han kallar oss att leva och verka tillsammans med v&amp;aring;ra kristna br&amp;ouml;der och systrar. P&amp;aring; egen hand &amp;auml;r vi alla f&amp;ouml;r sm&amp;aring; f&amp;ouml;r den uppgift Jesus gett oss men tillsammans kan vi i Andens kraft f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra v&amp;auml;rlden s&amp;aring; att Guds vilja kan ske h&amp;auml;r p&amp;aring; jorden s&amp;aring;som i himlen.&lt;/p&gt;
&lt;!--EndFragment--&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/12/ga-ut-i-varlden</link><pubDate>Sat, 05 Dec 2009 09:30:58 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg5755</guid></item><item><title>Tro, rationalitet och Gud</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;h2 class="text"&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2 class="MsoNormal"&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Josef Gustafsson, predikan 7 november 2009 i Folkan, Bor&amp;aring;s&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p class="text"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt; &lt;o:DocumentProperties&gt; &lt;o:Template&gt;Normal&lt;/o:Template&gt; &lt;o:Revision&gt;0&lt;/o:Revision&gt; &lt;o:TotalTime&gt;0&lt;/o:TotalTime&gt; &lt;o:Pages&gt;1&lt;/o:Pages&gt; &lt;o:Words&gt;887&lt;/o:Words&gt; &lt;o:Characters&gt;5060&lt;/o:Characters&gt; &lt;o:Lines&gt;42&lt;/o:Lines&gt; &lt;o:Paragraphs&gt;10&lt;/o:Paragraphs&gt; &lt;o:CharactersWithSpaces&gt;6214&lt;/o:CharactersWithSpaces&gt; &lt;o:Version&gt;11.1282&lt;/o:Version&gt; &lt;/o:DocumentProperties&gt; &lt;o:OfficeDocumentSettings&gt; &lt;o:AllowPNG /&gt; &lt;/o:OfficeDocumentSettings&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt; &lt;w:WordDocument&gt; &lt;w:Zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt; &lt;w:DoNotShowRevisions /&gt; &lt;w:DoNotPrintRevisions /&gt; &lt;w:HyphenationZone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt; &lt;w:DisplayHorizontalDrawingGridEvery&gt;0&lt;/w:DisplayHorizontalDrawingGridEvery&gt; &lt;w:DisplayVerticalDrawingGridEvery&gt;0&lt;/w:DisplayVerticalDrawingGridEvery&gt; &lt;w:UseMarginsForDrawingGridOrigin /&gt; &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;Finns Gud? Oavsett om du svarar ja eller nej p&amp;aring; denna fr&amp;aring;ga s&amp;aring; &amp;auml;r det rimligt f&amp;ouml;r dig att anta att det finns otaliga m&amp;auml;nniskor som inte h&amp;aring;ller med dig. Jag tycker att det &amp;auml;r intressant att iaktta hur olika m&amp;auml;nniskor kan ha s&amp;aring; radikalt skiljda &amp;aring;sikter om Guds existens och att m&amp;aring;nga &amp;auml;r s&amp;aring; extremt &amp;ouml;vertygade att de har r&amp;auml;tt. Varf&amp;ouml;r &amp;auml;r d&amp;aring; v&amp;aring;ra svar kring denna fr&amp;aring;ga s&amp;aring; olika? Det finns sj&amp;auml;lvfallet m&amp;aring;nga olika f&amp;ouml;rklaringar till detta och jag ska nu redog&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r en av dessa som jag tror spelar en avg&amp;ouml;rande roll i m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskors liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;I m&amp;ouml;ten med m&amp;auml;nniskor vilka inte tror att Gud existerar s&amp;aring; har jag ofta st&amp;auml;llt fr&amp;aring;gan varf&amp;ouml;r de inte tror p&amp;aring; Gud. Svaret har mer ofta &amp;auml;n s&amp;auml;llan varit att de inte menar sig kunna tro p&amp;aring; n&amp;aring;gonting de inte kan uppleva med sina sinnen. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes bristen p&amp;aring; bevis som g&amp;ouml;r att tron p&amp;aring; Gud k&amp;auml;nns om&amp;ouml;jlig. Den franske filosofen Peter Abelard yttrade: &lt;em&gt;Jag m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring; f&amp;ouml;r att kunna tro, &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;och jag tror att det &amp;auml;r just s&amp;aring; m&amp;aring;nga k&amp;auml;nner. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;aring; n&amp;aring;gonting avkr&amp;auml;vs bevis men eftersom man menar sig sakna bevis kan man inte f&amp;ouml;rst&amp;aring; och eftersom man inte kan f&amp;ouml;rst&amp;aring; s&amp;aring; kan man inte tro. Till skillnad mot Abelards resonemang har exempelvis kyrkofadern Augustinus och &amp;auml;rkebiskopen Anselm av Canterbury ist&amp;auml;llet h&amp;auml;vdat den direkta motsatsen; &lt;em&gt;Jag m&amp;aring;ste tro f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rst&amp;aring;.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;Om du, likt Abelard, anser att du m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring;, att du f&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste ha bevis f&amp;ouml;r att kunna tro att s&amp;aring; vill jag fr&amp;aring;ga dig hur du f&amp;ouml;rst f&amp;ouml;rstod att denna h&amp;aring;llning &amp;auml;r den korrekta ifr&amp;aring;ga om Guds existens? H&amp;auml;r kan du inte h&amp;auml;nvisa till en k&amp;auml;nsla av att det borde vara s&amp;aring; f&amp;ouml;r en k&amp;auml;nsla kan knappast ses som ett bevis f&amp;ouml;r att n&amp;aring;gonting &amp;auml;r sant och det &amp;auml;r ju just bevis du vill grunda din uppfattning p&amp;aring;. Vad har du egentligen f&amp;ouml;r argument f&amp;ouml;r att du m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring; f&amp;ouml;r att kunna tro, f&amp;ouml;rutom att du tror att det &amp;auml;r s&amp;aring;? Som du s&amp;auml;ker f&amp;ouml;rst&amp;aring;r s&amp;aring; st&amp;auml;ller jag mig vid sidan om Augustinus och Anselm i denna fr&amp;aring;ga men trots det s&amp;aring; har jag efter b&amp;auml;sta f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt s&amp;auml;tta mig in i hur man kan h&amp;auml;vda att f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen m&amp;aring;ste komma f&amp;ouml;re tron, men aldrig lyckats finna n&amp;aring;got svar. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;Teologi handlar om att f&amp;ouml;rst tro f&amp;ouml;r att sedan f&amp;aring; f&amp;ouml;rst&amp;aring;else om det som &amp;auml;r f&amp;ouml;rdolt. Teologins studieomr&amp;aring;de &amp;auml;r i egentlig mening inte begr&amp;auml;nsat utan kan i princip innefatta vad som helst. Vad som &amp;auml;r utm&amp;auml;rkande f&amp;ouml;r teologin &amp;auml;r ist&amp;auml;llet att studiet sker i ljuset av Guds uppenbarelse. Teologin s&amp;ouml;ker Sanningen och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att Sanningen finns att finna hos Gud, men f&amp;ouml;r att finna Sanningen som finns hos Gud kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;rst en tro p&amp;aring; att Sanningen faktiskt finns hos Gud, s&amp;aring; &amp;auml;ven Sanningen ifr&amp;aring;ga om hans existens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;Fr&amp;aring;gan jag nu vill st&amp;auml;lla till dig som menar att du f&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring; f&amp;ouml;r att kunna tro p&amp;aring; Guds existens &amp;auml;r f&amp;ouml;ljande; Om Gud faktiskt existerar, kan man f&amp;ouml;rst&amp;aring; det innan man kan tro att det &amp;auml;r s&amp;aring;?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;Jag &amp;auml;r fast &amp;ouml;vertygad om att man f&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste tro f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rst&amp;aring; att Gud finns, det m&amp;aring;ste inte vara en bergfast &amp;ouml;vertygelse men en tro i ordets enklaste mening. Jag tror att tron &amp;auml;r en grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att bli &amp;ouml;vertygad om Guds existens f&amp;ouml;rutsatt att Gud inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt uppenbarar sig f&amp;ouml;r dig s&amp;aring; tydligt att du direkt f&amp;ouml;rst&amp;aring;r att han existerar. Den inv&amp;auml;ndningen accepterar jag, men skulle s&amp;aring; ske bekr&amp;auml;ftar det endast att Gud existerar. Problemet f&amp;ouml;r dig som menar att du f&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;aring; f&amp;ouml;r att kunna tro &amp;auml;r att du aldrig kommer att kunna veta att du har r&amp;auml;tt, och t&amp;auml;nk om du har fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;F&amp;ouml;rutsatt att mitt resonemang &amp;auml;r korrekt s&amp;aring; st&amp;aring;r du nu inf&amp;ouml;r valet att antingen tro att Gud existerar eller s&amp;auml;ga att vi inte kan veta. F&amp;ouml;rutsatt att du inte trodde p&amp;aring; Guds existens f&amp;ouml;re du b&amp;ouml;rjade l&amp;auml;sa denna text antar jag att du v&amp;auml;ljer det senare alternativet. Vad som f&amp;ouml;refaller vara alternativet &amp;auml;r nu att tala om vad som &amp;auml;r det mest rationella valet, tron p&amp;aring; Guds existens eller tron p&amp;aring; att Gud inte existerar. Men vem best&amp;auml;mmer vad som &amp;auml;r rationellt och vad som inte &amp;auml;r det? Du eller jag eller n&amp;aring;gon annan eller n&amp;aring;gon Annan? Jag tror att Sanningen om vad som &amp;auml;r rationellt finns att finna hos n&amp;aring;gon Annan, dvs. Gud. Du kanske inte h&amp;aring;ller med mig men f&amp;ouml;rklara i s&amp;aring; fall i rationella termer varf&amp;ouml;r det inte &amp;auml;r s&amp;aring;. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;I slut&amp;auml;ndan tror jag att du inte tror att Gud existerar f&amp;ouml;r att du v&amp;auml;ljer att postulera att Gud inte existerar. Du kan givetvis v&amp;auml;nda p&amp;aring; detta argument och s&amp;auml;ga att jag tror att Gud existerar f&amp;ouml;r att jag postulerar att han g&amp;ouml;r det. &lt;strong&gt;Skillnaden &amp;auml;r, och detta &amp;auml;r min po&amp;auml;ng, att om Gud existerar s&amp;aring; kan Gud uppenbara sig f&amp;ouml;r mig s&amp;aring; att jag f&amp;aring;r visshet att han existerar. Men om Gud inte existerar s&amp;aring; kan vi aldrig f&amp;ouml;rst&amp;aring; det utan endast anta det.&lt;/strong&gt; Nu kan du givetvis anta att Gud inte existerar och att jag tillsammans med ett antal miljarder m&amp;auml;nniskor far med osanning n&amp;auml;r vi h&amp;auml;vdar att Gud uppenbarat sig f&amp;ouml;r oss. Men t&amp;auml;nk om Gud faktiskt gjort s&amp;aring;, t&amp;auml;nk om du har fel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att avskriva Guds existens f&amp;ouml;r att den v&amp;auml;rldsbild som presenteras i Bibeln verkar otrolig och om&amp;ouml;jlig. Hur kan man f&amp;ouml;das av en jungfru? Hur kan en m&amp;auml;nniska g&amp;aring; p&amp;aring; vatten? Hur kan man uppst&amp;aring; ifr&amp;aring;n de d&amp;ouml;da? Dessa &amp;auml;r alla exempel p&amp;aring; f&amp;ouml;reteelser som f&amp;ouml;refaller ologiska och f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga om&amp;ouml;jliga att tro p&amp;aring;. Men jag menar att det inte &amp;auml;r s&amp;aring;, dessa f&amp;ouml;reteelser &amp;auml;r i h&amp;ouml;gsta grad logiska, m&amp;ouml;jliga och troliga - om Gud existerar. Om Gud existerar och har skapat hela universum och allt i det s&amp;aring; verkar det ur min synvinkel h&amp;ouml;gst rimligt att han exempelvis kan uppv&amp;auml;cka folk ifr&amp;aring;n de d&amp;ouml;da. En &amp;aring;teruppst&amp;aring;dd m&amp;auml;nniska verkar vara en om&amp;ouml;jlighet om man f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att Gud inte existerar, men d&amp;aring; har man redan i f&amp;ouml;rv&amp;auml;g best&amp;auml;mt sig f&amp;ouml;r att Gud inte finns och tolkar allting d&amp;auml;refter. Att g&amp;ouml;ra s&amp;aring; &amp;auml;r givetvis till&amp;aring;tet och ingenting n&amp;aring;gon kan tvinga dig att inte g&amp;ouml;ra, men fundera p&amp;aring; om inte det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att du missar n&amp;aring;gonting n&amp;auml;r ditt argument mot Guds existens vilar p&amp;aring; postulatet att Gud inte existerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Garamond;"&gt;Det jag nu skrivit har inte varit ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att bevisa f&amp;ouml;r dig att Gud existerar s&amp;aring; att du kan komma till tro. Vad jag velat g&amp;ouml;ra &amp;auml;r endast att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rklara varf&amp;ouml;r jag anser att du borde &amp;ouml;ppna dig f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att Gud finns och ta ett steg i tro och s&amp;ouml;ka efter honom. Jag kan aldrig bevisa f&amp;ouml;r dig att Gud existerar men jag &amp;auml;r &amp;ouml;vertygad om att Gud kan g&amp;ouml;ra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;!--EndFragment--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/11/tro-rationalitet-och-gud</link><pubDate>Wed, 11 Nov 2009 16:09:11 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg5624</guid></item><item><title>Gud och ondskan</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt; &lt;o:DocumentProperties&gt; &lt;o:Template&gt;Normal&lt;/o:Template&gt; &lt;o:Revision&gt;0&lt;/o:Revision&gt; &lt;o:TotalTime&gt;0&lt;/o:TotalTime&gt; &lt;o:Pages&gt;1&lt;/o:Pages&gt; &lt;o:Words&gt;1966&lt;/o:Words&gt; &lt;o:Characters&gt;11208&lt;/o:Characters&gt; &lt;o:Lines&gt;93&lt;/o:Lines&gt; &lt;o:Paragraphs&gt;22&lt;/o:Paragraphs&gt; &lt;o:CharactersWithSpaces&gt;13764&lt;/o:CharactersWithSpaces&gt; &lt;o:Version&gt;11.1282&lt;/o:Version&gt; &lt;/o:DocumentProperties&gt; &lt;o:OfficeDocumentSettings&gt; &lt;o:AllowPNG /&gt; &lt;/o:OfficeDocumentSettings&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt; &lt;w:WordDocument&gt; &lt;w:Zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt; &lt;w:DoNotShowRevisions /&gt; &lt;w:DoNotPrintRevisions /&gt; &lt;w:HyphenationZone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt; &lt;w:DisplayHorizontalDrawingGridEvery&gt;0&lt;/w:DisplayHorizontalDrawingGridEvery&gt; &lt;w:DisplayVerticalDrawingGridEvery&gt;0&lt;/w:DisplayVerticalDrawingGridEvery&gt; &lt;w:UseMarginsForDrawingGridOrigin /&gt; &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--StartFragment--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h2 class="MsoNormal"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Josef Gustafsson, predikan 6 november 2009 i Pingstkyrkan, Bor&amp;aring;s&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;N&amp;auml;r jag m&amp;ouml;ter m&amp;auml;nniskor i min vardag hamnar jag ofta i diskussioner kring Guds existens och i de allra flesta s&amp;aring;dana samtal, f&amp;ouml;r att inte s&amp;auml;ga alla, dyker en och samma fr&amp;aring;ga upp; fr&amp;aring;gan om &lt;em&gt;ondskan&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;. C.S. Lewis skrev att &lt;em&gt;Problemet med ondskan &amp;auml;r ateismens mest potenta vapen mot kristendomen &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;och jag &amp;auml;r villig att h&amp;aring;lla med honom. Inte f&amp;ouml;r att jag sj&amp;auml;lv brottats speciellt mycket med fr&amp;aring;gan i mitt liv utan f&amp;ouml;r att jag m&amp;auml;rkt i vilken utstr&amp;auml;ckning andra m&amp;auml;nniskor ser ondskan som ett bevis mot Guds &lt;span style="color: black;"&gt;existens. Detta problem f&amp;ouml;r den kristna tron, f&amp;ouml;r det &amp;auml;r ett problem,&lt;/span&gt; kan givetvis formuleras p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt men generellt kan man beskriva det som f&amp;ouml;ljer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin-left: 1cm;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin-left: 1cm;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;em&gt;Gud &amp;auml;r allvetande och k&amp;auml;nner d&amp;auml;rf&amp;ouml;r till att ondskan existerar. Om Gud till&amp;aring;ter ondska och lidande att fortg&amp;aring; f&amp;ouml;r att han inte kan stoppa det s&amp;aring; kan Gud vara god men inte allsm&amp;auml;ktig. Om Gud till&amp;aring;ter ondska och lidande att fortg&amp;aring; f&amp;ouml;r att han v&amp;auml;ljer att inte stoppa det trots att han kan, d&amp;aring; kan Gud vara allsm&amp;auml;ktig men inte god. Oavsett vilket alternativ man v&amp;auml;ljer s&amp;aring; kan inte den allvetande, goda, allsm&amp;auml;ktiga guden vilken Bibeln beskriver existera.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Ondskan i sig &amp;auml;r problematisk, s&amp;aring; &amp;auml;r ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ken att f&amp;ouml;rklara varf&amp;ouml;r ondska existerar. Problemet som jag beskrivit ovan &amp;auml;r emellertid problematiskt i sig sj&amp;auml;lvt. Anledningen &amp;auml;r att detta argument mot Guds existens utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n &amp;aring;tminstone tv&amp;aring; falska premisser. Den f&amp;ouml;rsta av dessa &amp;auml;r att personen ifr&amp;aring;ga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att godhet och ondska kan existera oberoende av Gud. Den andra &amp;auml;r att denne placerar sig sj&amp;auml;lv som universums mittpunkt ifr&amp;aring;ga om vad som &amp;auml;r gott och vad som &amp;auml;r ont. Dessa tv&amp;aring; premisser &amp;auml;r n&amp;auml;ra sammanl&amp;auml;nkade och skulle egentligen kunna ses som tv&amp;aring; delar av samma dilemma men jag v&amp;auml;ljer att skilja dem &amp;aring;t f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka vara tydlig i den m&amp;aring;n det &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig. L&amp;aring;t oss ta problemen i tur och ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Argumentet &amp;auml;r menat att f&amp;ouml;rneka Guds existens och det prim&amp;auml;ra verktyget f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra s&amp;aring; &amp;auml;r som ni f&amp;ouml;rst&amp;aring;r ondskan. Problemet med detta resonemang uppst&amp;aring;r n&amp;auml;r man ser p&amp;aring; det ur f&amp;ouml;ljande perspektiv. F&amp;ouml;rutsatt att ondska existerar s&amp;aring; existerar ocks&amp;aring; godhet. Om ondska och godhet existerar implicerar det &amp;auml;ven att en objektiv moralisk lag existerar f&amp;ouml;r hur skulle man utan en skiljelinje kunna separera ont fr&amp;aring;n gott? Slutligen f&amp;ouml;ljer att en objektiv moralisk lag endast &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig om denna lag &amp;auml;r given. Men det &amp;auml;r just givaren av den moraliska lagen som argumentet f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker motbevisa. P&amp;aring; s&amp;aring; vis sj&amp;auml;lvuppl&amp;ouml;ser argumentet sig sj&amp;auml;lvt. Konsekvensen som f&amp;ouml;ljer &amp;auml;r att ondska endast kan existera om Gud existerar. Den ryske f&amp;ouml;rfattaren &lt;em&gt;Fjodor Dostojevskij &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;uttryckte konsekvensen av detta som f&amp;ouml;ljer: &lt;em&gt;Om Gud inte existerar &amp;auml;r allting till&amp;aring;tet.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt; Jag h&amp;aring;ller med Dostojevskij; finns inte Gud s&amp;aring; finns det inte heller n&amp;aring;gonting som &amp;auml;r ont och s&amp;aring;ledes borde allting vara till&amp;aring;tet. Detta betyder inte, och m&amp;auml;rk detta v&amp;auml;l, att man inte skulle kunna ha en k&amp;auml;nsla att n&amp;aring;gonting &amp;auml;r ont eller fel. Men det &amp;auml;r just bara en personlig k&amp;auml;nsla, ingenting mer. Och p&amp;aring; vilket s&amp;auml;tt skulle en m&amp;auml;nniska d&amp;aring; kunna h&amp;auml;vda att den egna k&amp;auml;nslan &amp;auml;r mer v&amp;auml;rd &amp;auml;n n&amp;aring;gon annans k&amp;auml;nsla? Det finns ju inga argument f&amp;ouml;r att n&amp;aring;gonting &amp;auml;r mer gott att g&amp;ouml;ra &amp;auml;n n&amp;aring;gonting annat om det inte finns en skiljelinje att utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n. Ser vi till f&amp;ouml;reteelser som vi m&amp;auml;nniskor vanligtvis skulle beskriva som onda s&amp;aring; borde de rimligtvis vara lika accepterade som de f&amp;ouml;reteelser vi ser som goda. I vissa fall skulle faktiskt f&amp;ouml;reteelser som vi i regel uppfattar som onda egentligen uppmuntras om Gud inte finns, v&amp;aring;ld mot de s&amp;auml;mst anpassade &amp;auml;r m&amp;ouml;jligtvis ett s&amp;aring;dant exempel. F&amp;ouml;r hur skulle n&amp;aring;gon kunna argumentera f&amp;ouml;r att det naturliga v&amp;aring;ldet &amp;auml;r onaturligt, det var ju genom v&amp;aring;ld vi kom att hamna h&amp;auml;r om ateisten har r&amp;auml;tt, givet att denne accepterar evolutionsteorin. Jag vill vara tydlig h&amp;auml;r och f&amp;ouml;rklara att jag inte anser att ateister per definition tycker att v&amp;aring;ld mot d&amp;aring;ligt anpassade &amp;auml;r r&amp;auml;tt. Vad jag vill s&amp;auml;ga &amp;auml;r att ur mitt perspektiv s&amp;aring; &amp;auml;r den etiska konsekvensen av ateism att det inte existerar n&amp;aring;gon objektiv etik och s&amp;aring;ledes kan man inte prata om r&amp;auml;tt och fel i n&amp;aring;gon objektiv mening. Det naturliga skulle i s&amp;aring; fall rimligtvis vara att f&amp;ouml;lja naturens g&amp;aring;ng vilket hos de flesta ateister skulle inneb&amp;auml;ra det naturliga urvalet. Dr. Martin Luther King beskrev denna problematik enligt f&amp;ouml;ljande: &lt;em&gt;Utan en gudomlig lag &amp;auml;r det om&amp;ouml;jligt att kritisera en m&amp;auml;nsklig lag.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt; Med andra ord s&amp;aring; kan inte m&amp;auml;nskliga lagar som f&amp;ouml;rtrycker svaga m&amp;auml;nniskor kritiseras p&amp;aring; goda grunder om inte Gud existerar och om inte han gett oss en gudomlig moralisk lag att f&amp;ouml;lja. Jag skulle h&amp;auml;r kunna forts&amp;auml;tta med att f&amp;ouml;rklara varf&amp;ouml;r jag inte tror att ateister faktiskt tycker att exempelvis f&amp;ouml;rtryck &amp;auml;r en god eller m&amp;ouml;jligtvis neutral handling men jag v&amp;auml;ljer att inte g&amp;ouml;ra det utan g&amp;aring;r ist&amp;auml;llet vidare . Men f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att inte missf&amp;ouml;rst&amp;aring; mig, det enda jag menar &amp;auml;r att den logiska f&amp;ouml;ljden av en ateistisk v&amp;auml;rldsbild &amp;auml;r att ondska och objektiv moral inte existerar och att det f&amp;aring;r konsekvenser som f&amp;aring; &amp;auml;r villiga att acceptera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Ser vi nu till det givna resonemanget f&amp;ouml;refaller det klart att om ondska och godhet g&amp;aring;r att urskilja s&amp;aring; &amp;auml;r det s&amp;aring; p&amp;aring; grund av att Gud gett oss en moralisk lag vilken skiljer gott fr&amp;aring;n ont. Detta leder oss till den andra av de tv&amp;aring; falska premisser som jag menar att vi p&amp;aring;tr&amp;auml;ffar i det ursprungliga argumentet mot Guds existens, n&amp;auml;mligen att m&amp;auml;nniskan som yttrar argumentet placerar sig i universums centrum i fr&amp;aring;ga om gott och ont. M&amp;auml;rk hur denna m&amp;auml;nniska menar sig sj&amp;auml;lv kunna avg&amp;ouml;ra gott fr&amp;aring;n ont, hur hon s&amp;aring; att s&amp;auml;ga plockar bort Gud ur ekvationen och placerar sig sj&amp;auml;lv p&amp;aring; hans plats. Som jag beskrev tidigare finns det inte utrymme f&amp;ouml;r kritik av andras moraliska uppfattningar om inte Gud existerar, men den som vill h&amp;auml;vda det givna argumentet mot Guds existens menar sig sj&amp;auml;lv kunna s&amp;auml;tta sig p&amp;aring; Guds stol och explicit eller implicit kritisera alla olikt&amp;auml;nkandes uppfattningar, s&amp;aring; &amp;auml;ven Guds. Personen menar ju att Gud, om han existerar, inte kan vara god om han till&amp;aring;ter ondska trots att han i sin allmakt kan f&amp;ouml;rhindra den. Med andra ord menar sig den argumenterande personen kunna inta Guds plats och sedan h&amp;auml;vda att Gud &amp;auml;r ond, samme Gud som &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r att ondska och godhet ska kunna urskiljas. Med denna bakgrund menar jag att den ende som skulle kunna h&amp;auml;vda det givna argumentet &amp;auml;r Gud sj&amp;auml;lv, men eftersom Gud best&amp;auml;mt uppenbarar att han &amp;auml;r god och allsm&amp;auml;ktig borde rimligtvis ingen acceptera eller h&amp;auml;vda argumentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Ondska &amp;auml;r problematiskt f&amp;ouml;r kristendomen att f&amp;ouml;rklara, men ondska &amp;auml;r ett &amp;auml;n st&amp;ouml;rre problem f&amp;ouml;r den som inte tror p&amp;aring; Guds existens, detta eftersom denne m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rneka ondskans existens. Det finns givetvis de som nu skulle s&amp;auml;ga att en objektiv moralisk lag inte existerar f&amp;ouml;r att kunna forts&amp;auml;tta h&amp;auml;vda att Gud inte existerar, men genom att g&amp;ouml;ra s&amp;aring; faller det ursprungliga argumentet och denne m&amp;aring;ste rimligtvis luta sig mot andra argument. Ett annat problem denna person m&amp;aring;ste hantera &amp;auml;r att f&amp;ouml;rklara hur det &amp;auml;r objektiv r&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rneka att en objektiv moralisk lag existerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Om vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att jag har r&amp;auml;tt i det jag nu beskrivit s&amp;aring; &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;nd&amp;aring; en del fr&amp;aring;gor. Rimligtvis s&amp;aring; kan vi undra varf&amp;ouml;r Gud till&amp;auml;t ondskan att g&amp;ouml;ra entr&amp;eacute; i v&amp;auml;rlden och varf&amp;ouml;r han inte bara omedelbart utraderar den. Den vanligaste f&amp;ouml;rklaringen jag h&amp;ouml;rt &amp;auml;r f&amp;ouml;ljande; Gud skapade m&amp;auml;nniskan till sin egen avbild med f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att &amp;auml;lska sin Skapare. F&amp;ouml;r att k&amp;auml;rlek ska vara m&amp;ouml;jlig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter det fri vilja f&amp;ouml;r vad &amp;auml;r k&amp;auml;rlek om det inte f&amp;ouml;religger ett val att &amp;auml;lska eller att inte &amp;auml;lska? Den fria viljan Gud gav &amp;aring;t m&amp;auml;nniskan implicerar m&amp;ouml;jligheten att v&amp;auml;lja fel, vilket ocks&amp;aring; m&amp;auml;nniskan gjorde och ondskan &amp;auml;r en konsekvens av det valet. Ansvaret f&amp;ouml;r ondskans intr&amp;auml;de &amp;auml;r med andra ord m&amp;auml;nniskans och inte Guds vilket &amp;auml;ven framg&amp;aring;r i Rom 5:12. Jag tror att denna f&amp;ouml;rklaring inneh&amp;aring;ller en hel del sanning men den l&amp;ouml;ser inte all problematik kring ondskan. Personligen tror jag inte att vi kan f&amp;ouml;rst&amp;aring; detta fullt ut och helt enkelt m&amp;aring;ste s&amp;auml;ga att vi inte vet. Att ondskan skulle vara ett argument mot den kristna tron accepterar jag emellertid inte vilket jag ju nu f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt beskriva, d&amp;auml;rmed inte sagt att jag inte kan f&amp;ouml;rst&amp;aring; att m&amp;auml;nniskor k&amp;auml;nner s&amp;aring;. Vi drabbas ju alla, mer eller mindre, av ondska och det &amp;auml;r rimligt att man som ett resultat av sitt eget eller iakttagandet av andras lidande ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter om det verkligen kan finnas en god och k&amp;auml;rleksfull Gud. &lt;span style="color: black;"&gt;Min uppfattning &amp;auml;r att detta ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttande inte lutar sig mot logiska, rationella argument utan snarare grundar sig p&amp;aring; k&amp;auml;nslor. S&amp;aring;ledes tror jag inte att logiska f&amp;ouml;rklaringar &amp;auml;r den r&amp;auml;tta v&amp;auml;gen att g&amp;aring; n&amp;auml;r vi bem&amp;ouml;ter m&amp;auml;nniskor som lider. Notera detta noga f&amp;ouml;r jag vill inte att n&amp;aring;gon l&amp;auml;ser ovanst&amp;aring;ende och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker sig p&amp;aring; att argumentera bort lidande personers problem. Jag tror att ett s&amp;aring;dant beteende snarare kan skada &amp;auml;n bygga upp och ist&amp;auml;llet b&amp;ouml;r vi behandla de som lider med k&amp;auml;rlek.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Jag tror att Gud &amp;auml;r god och k&amp;auml;rleksfull och jag tror att Gud hatar ondskan. Gud till&amp;aring;ter &amp;auml;nd&amp;aring; ondska men det betyder inte att det &amp;auml;r Gud som utf&amp;ouml;r onda handlingar mot oss, det inneb&amp;auml;r dock att han inte genom sin allmakt f&amp;ouml;rhindrar all ondska. Som jag beskrev s&amp;aring; tror jag inte att vi fullt ut k&lt;span style="color: black;"&gt;an f&amp;ouml;rst&amp;aring; varf&amp;ouml;r, vad vi d&amp;auml;remot kan f&amp;ouml;rst&amp;aring; &amp;auml;r att det inte &amp;auml;r f&amp;ouml;r att Gud inte &amp;auml;lskar oss m&amp;auml;nniskor&lt;/span&gt;. Ytterligare en vetskap vi kan b&amp;auml;ra med oss &amp;auml;r att ondska och lidande en dag ska utpl&amp;aring;nas f&amp;ouml;r att Jesus besegrat den. Jesus g&amp;auml;rning p&amp;aring; korset var Guds s&amp;auml;tt att g&amp;ouml;ra slut p&amp;aring; lidandet och vi kan bara f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tta att Gud i sin godhet fortfarande till&amp;aring;ter ondskan att existera f&amp;ouml;r en tid p&amp;aring; grund av att det &amp;auml;r vad som &amp;auml;r b&amp;auml;st f&amp;ouml;r oss m&amp;auml;nniskor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;strong&gt;Joh 16:33&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Jesus talar till l&amp;auml;rjungarna; &amp;hellip; &lt;em&gt;I v&amp;auml;rlden f&amp;aring;r ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat v&amp;auml;rlden.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;strong&gt;Upp 21:1-7&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;em&gt;Och jag s&amp;aring;g en ny himmel och en ny jord. Ty den f&amp;ouml;rsta himlen och den f&amp;ouml;rsta jorden var borta, och havet finns inte mer. Och jag s&amp;aring;g den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, fr&amp;aring;n Gud, redo som en brud &amp;auml;r smyckad f&amp;ouml;r sin man. Och fr&amp;aring;n tronen h&amp;ouml;rde jag en stark r&amp;ouml;st som sade: &amp;rdquo;Se, Guds t&amp;auml;lt st&amp;aring;r bland m&amp;auml;nniskorna, och han ska bo bland dem, och de skall vara hans folk, och Gud sj&amp;auml;lv skall vara hos dem, och han skall torka alla t&amp;aring;rar fr&amp;aring;n deras &amp;ouml;gon. D&amp;ouml;den skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen sm&amp;auml;rta ska finnas mer. Ty det som en g&amp;aring;ng var &amp;auml;r borta.&amp;rdquo; &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;En dag kommer lidandet vara &amp;ouml;ver och Gud kommer att torka m&amp;auml;nniskans t&amp;aring;rar. Men just nu lever vi i en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r ondska och lidande &amp;auml;r n&amp;auml;rvarande och v&amp;aring;rt ansvar som kristna &amp;auml;r att k&amp;auml;mpa mot detta. Det finns ingen urs&amp;auml;kt som &amp;auml;r god nog att ignorera de som lider. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;strong&gt;Matt 25:31- 46&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;em&gt;N&amp;auml;r M&amp;auml;nniskosonen kommer i sin h&amp;auml;rlighet tillsammans med alla sina &amp;auml;nglar, d&amp;aring; skall han s&amp;auml;tta sig p&amp;aring; h&amp;auml;rlighetens tron. Och alla folk skall samlas inf&amp;ouml;r honom, och han skall skilja m&amp;auml;nniskorna som herden skiljer f&amp;aring;ren fr&amp;aring;n getterna. Han skall st&amp;auml;lla f&amp;aring;ren till h&amp;ouml;ger om sig och getterna till v&amp;auml;nster. Sedan skall kungen s&amp;auml;ga till dem som st&amp;aring;r till h&amp;ouml;ger: &amp;rdquo;Kom, ni som f&amp;aring;tt min faders v&amp;auml;lsignelse, och &amp;ouml;verta det rike som har v&amp;auml;ntat er sedan v&amp;auml;rldens skapelse. Jag var hungrig och ni gav mig att &amp;auml;ta, jag var t&amp;ouml;rstig och ni gav mig att dricka, jag var heml&amp;ouml;s och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kl&amp;auml;der, jag var sjuk och ni s&amp;aring;g till mig, jag satt i f&amp;auml;ngelse och ni bes&amp;ouml;kte mig&amp;rdquo;. D&amp;aring; kommer de r&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga att fr&amp;aring;ga: &amp;rdquo;Herre, n&amp;auml;r s&amp;aring;g vi dig hungrig och gav dig mat, eller t&amp;ouml;rstig och gav dig att dricka? N&amp;auml;r s&amp;aring;g vi dig heml&amp;ouml;s och tog hand om dig eller naken och gav dig kl&amp;auml;der? Och n&amp;auml;r s&amp;aring;g vi dig sjuk eller i f&amp;auml;ngelse och bes&amp;ouml;kte dig?&amp;rdquo; Kungen skall svara dem: &amp;rdquo;Sannerligen vad ni har gjort f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon av dessa minsta som &amp;auml;r mina br&amp;ouml;der, det har ni gjort f&amp;ouml;r mig.&amp;rdquo; Sedan skall han s&amp;auml;ga till dem som st&amp;aring;r till v&amp;auml;nster: &amp;rdquo;G&amp;aring; bort fr&amp;aring;n mig, ni f&amp;ouml;rbannade, till den eviga eld som v&amp;auml;ntar dj&amp;auml;vulen och hans &amp;auml;nglar. Jag var hungrig men ni gav mig inget att &amp;auml;ta, jag var t&amp;ouml;rstig men ni gav mig inget att dricka &amp;hellip;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Ska man leva ett uppoffrande liv f&amp;ouml;r att bli en kristen? Absolut inte! Men om man tar emot Jesus och blir en kristen s&amp;aring; &amp;auml;r den naturliga f&amp;ouml;ljden att livet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Paulus skriver f&amp;ouml;ljande i sitt brev till f&amp;ouml;rsamlingen i Rom; &lt;em&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ber jag er, br&amp;ouml;der, vid Guds barmh&amp;auml;rtighet, att framb&amp;auml;ra er sj&amp;auml;lva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstj&amp;auml;nst. Anpassa er inte efter denna v&amp;auml;rlden, utan l&amp;aring;t er f&amp;ouml;rvandlas genom f&amp;ouml;rnyelsen av era tankar, s&amp;aring; att ni kan avg&amp;ouml;ra vad som &amp;auml;r Guds vilja: det som &amp;auml;r gott, behagar honom och &amp;auml;r fullkomligt.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;em&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Genom att ge oss sj&amp;auml;lva till Gud s&amp;aring; f&amp;ouml;rvandlas vi och v&amp;aring;r uppgift blir att leva ett f&amp;ouml;rvandlat liv h&amp;auml;r p&amp;aring; jorden, ett liv pr&amp;auml;glat av Gud. Ondskan existerar och vi kanske inte f&amp;ouml;rst&amp;aring;r varf&amp;ouml;r men Jesus har f&amp;ouml;rklarat f&amp;ouml;r oss att vi ska motarbeta den genom ett liv i k&amp;auml;rlek. Och vad mer beh&amp;ouml;ver du egentligen veta? Det viktiga &amp;auml;r inte att vi f&amp;ouml;rst&amp;aring;r allting in i minsta detalj utan hur vi lever v&amp;aring;ra liv. Jesus sa ju sj&amp;auml;lv: &lt;em&gt;Du skall &amp;auml;lska Herren, din Gud, med hela ditt hj&amp;auml;rta och med hela din sj&amp;auml;l och med hela ditt f&amp;ouml;rst&amp;aring;nd. Detta &amp;auml;r det st&amp;ouml;rsta och f&amp;ouml;rsta budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall &amp;auml;lska din n&amp;auml;sta som dig sj&amp;auml;lv. P&amp;aring; dessa bud vilar hela lagen och profeterna. &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;(Matt 22:37-40)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family: Arial;"&gt;Det &amp;auml;r k&amp;auml;rleken som &amp;auml;r central och som b&amp;ouml;r pr&amp;auml;gla v&amp;aring;ra liv, d&amp;auml;rmed inte sagt att vi inte ska f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rst&amp;aring; saker och ting. Men om vi vill f&amp;ouml;rst&amp;aring; &amp;auml;r det viktigt att vi s&amp;ouml;ker Sanningen hos Gud, han som &amp;auml;ger Sanningen. Problemet med ondskan &amp;auml;r bekymmersamt men det motbevisar inte Guds existens, det leder oss snarare n&amp;auml;rmare Gud eftersom det &amp;auml;r han som &amp;auml;r l&amp;ouml;sningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;!--EndFragment--&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/11/gud-och-ondskan</link><pubDate>Tue, 10 Nov 2009 02:39:36 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg5604</guid></item><item><title>Nitton35 - Nu på lördag</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;
&lt;object width="369" height="305" data="http://www.youtube.com/v/Rx0JHHkRr_o" type="application/x-shockwave-flash"&gt;
&lt;param name="src" value="http://www.youtube.com/v/Rx0JHHkRr_o" /&gt;
&lt;/object&gt;
&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/11/nitton35-nu-pa-lordag</link><pubDate>Mon, 02 Nov 2009 15:45:37 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg5540</guid></item><item><title>www.nitton35.se</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;&lt;img src="http://www.nitton35.se/wp-content/uploads/program.jpg" alt="" width="332" height="145" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align: left; padding-left: 30px;"&gt;&lt;a href="http://www.nitton35.se" target="_blank"&gt;www.nitton35.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/10/wwwnitton35se</link><pubDate>Mon, 26 Oct 2009 02:01:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg5491</guid></item><item><title>Roadtrip och intervjuer</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Den g&amp;aring;ngna helgen tankade David Gustafsson, Daniel Alwarzon, Thomas Garphammar och jag bilarna fulla och styrde mot Uppsala. M&amp;aring;let var att g&amp;ouml;ra ett par intervjuer som kommer att visas under &lt;em&gt;Nitton35&lt;/em&gt; samt l&amp;auml;ggas upp p&amp;aring; v&amp;aring;r hemsida. N&amp;auml;r vi anl&amp;auml;nde till Uppsala sv&amp;auml;ngde vi in mot &lt;strong&gt;Krister Renards&lt;/strong&gt; hem. Denne mycket skarpsinnige man jobbar som gymnasiel&amp;auml;rare i fysik men &amp;aring;ker &amp;auml;ven land och rike runt f&amp;ouml;r att bland annat f&amp;ouml;rel&amp;auml;sa om sin syn p&amp;aring; v&amp;auml;rldens tillkomst. Ut&amp;ouml;ver detta driver han &amp;auml;ven sin egen hemsida d&amp;auml;r han publicerar otroligt mycket material om samma &amp;auml;mne, denna sajt &amp;auml;r v&amp;auml;l v&amp;auml;rd ett bes&amp;ouml;k - &lt;a href="http://www.gluefox.com" target="_blank"&gt;gluefox.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;Krister blev till synes lite chockad av v&amp;aring;r ambitionsniv&amp;aring;. Han sa att han f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntat sig att vi skulle spela in det hela med en mobiltelefon men fick se oss b&amp;auml;ra in tre stycken HD-kameror av modellen st&amp;ouml;rre samt en del ytterligare utrustning. Intervjun kom att ber&amp;ouml;ra fr&amp;aring;gor som bigbang, evolutionsteorin, moral och givetvis Gud. Krister var oerh&amp;ouml;rt l&amp;auml;tt att intervjua d&amp;aring; han gav otroligt utt&amp;ouml;mmande och sakliga svar p&amp;aring; mina fr&amp;aring;gor och jag tror att m&amp;aring;nga kommer tycka att det som sades &amp;auml;r av stort intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;Efter att vi tackat och l&amp;auml;mnat Krister &amp;aring;kte vi in till staden f&amp;ouml;r att &amp;auml;ta och sedan promenera in i Uppsala Domkyrka f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta denna kyrkas kaplan f&amp;ouml;r ytterligare en intervju. Nu l&amp;auml;mnade vi vetenskapen och fokuserade p&amp;aring; kyrkohistorian. Vi pratade l&amp;auml;nge och v&amp;auml;l om hur Sverige blev ett kristet land men &amp;auml;ven om den aktuella situationen f&amp;ouml;r Svenska kyrkan i det sekul&amp;auml;ra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;Dagen avslutades med ett bes&amp;ouml;k p&amp;aring; en av stadens m&amp;aring;nga studentnationer, detta var dock endast ett bes&amp;ouml;k med syftet att bli m&amp;auml;tta och tr&amp;auml;ffa n&amp;aring;gra av min systers v&amp;auml;nner, hon bor n&amp;auml;mligen i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;S&amp;ouml;ndagen inleddes med ett bes&amp;ouml;k p&amp;aring; Livets Ord f&amp;ouml;r att delta i deras gudstj&amp;auml;nst. Jag hade mailat till LO och fr&amp;aring;gat om vi kunde f&amp;aring; intervju Ulf Ekman men fick svaret att det inte var m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r att denne befann sig i Brasilien. Konstigt nog var det just Ulf som predikade under gudstj&amp;auml;nsten. Efter m&amp;ouml;tet &amp;aring;t vi lite asiatiskt, packade bilarna och k&amp;ouml;rde till Irsta utanf&amp;ouml;r V&amp;auml;ster&amp;aring;s. M&amp;aring;let var att tr&amp;auml;ffa &lt;strong&gt;Anders G&amp;auml;rdeborn&lt;/strong&gt; f&amp;ouml;r att intervjua honom. Anledningen till att jag tillfr&amp;aring;gade Anders var att jag l&amp;auml;st hans bok &lt;em&gt;Intelligent Skapelsetro&lt;/em&gt; vilken jag tyckte var intressant. Fr&amp;aring;gorna kom att likna dem jag st&amp;auml;llde till Krister Renard och &amp;auml;ven om de svarade s&amp;aring;n&amp;auml;r som enst&amp;auml;mmigt s&amp;aring; belyste Anders nya saker vilket k&amp;auml;ndes roligt och bes&amp;ouml;ket var v&amp;auml;l v&amp;auml;rt en liten omv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;img src="http://www.adlibris.com/se/covers/9/18/9189299434.jpg" alt="" width="93" height="130" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span id="ctl00_main_frame_ctrlproduct_lblIsbn"&gt;ISBN10: 9189299434&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt;&amp;nbsp;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;Intervjun med Anders var den sista p&amp;aring; denna resa och runt elva p&amp;aring; kv&amp;auml;llen parkerade jag bilen hemma i Bor&amp;aring;s och knallade hem. M&amp;aring;let &amp;auml;r att g&amp;ouml;ra fler intervjuer men i dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r inget skrivet i sten. K&amp;auml;nner du till n&amp;aring;gon vis herre eller dam som kan mycket om vetenskap, filosofi eller n&amp;aring;got annat matnyttigt kring fr&amp;aring;gan &lt;em&gt;Finns Gud?&lt;/em&gt;, L&amp;auml;gg d&amp;aring; g&amp;auml;rna en kommentar och ber&amp;auml;tta s&amp;aring; kanske vi kan ta med kamerorna och h&amp;auml;lsa p&amp;aring; honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;!--EndFragment--&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/09/roadtrip-och-intervjuer</link><pubDate>Wed, 16 Sep 2009 01:27:51 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg5176</guid></item><item><title>Nitton35</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Jag beskrev i mitt f&amp;ouml;rra inl&amp;auml;gg att jag och n&amp;aring;gra v&amp;auml;nner kommer att anordna n&amp;aring;gra m&amp;ouml;ten riktade mot studenter vid H&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s. Detta projekt har nu tagit fart p&amp;aring; allvar. Till att b&amp;ouml;rja med har vi gett det ett namn, n&amp;auml;mligen &lt;em&gt;Nitton35&lt;/em&gt; vilket syftar till &amp;aring;ldersgruppen vi vill n&amp;aring; ut till. Givetvis &amp;auml;r alla v&amp;auml;lkomna men i den m&amp;aring;n man kan anpassa sig efter en &amp;aring;ldersgrupp s&amp;aring; kommer vi att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka g&amp;ouml;ra det. Ut&amp;ouml;ver att planeringen g&amp;aring;tt fram&amp;aring;t i form av olika programpunkter som b&amp;ouml;rjar ta form s&amp;aring; har vi ocks&amp;aring; tr&amp;auml;ffat &amp;auml;ldste i min f&amp;ouml;rsamling - Korskyrkan - f&amp;ouml;r att be dem st&amp;auml;lla sig bakom oss i detta, n&amp;aring;got de sa att de gladeligen g&amp;ouml;r. F&amp;ouml;r att kunna genomf&amp;ouml;ra Nitton35 beh&amp;ouml;ver vi ekonomisk hj&amp;auml;lp men jag ser framf&amp;ouml;rallt fram emot att ta del av de &amp;auml;ldres visdom i fr&amp;aring;gor som kan komma upp. M&amp;ouml;tet med &amp;auml;ldste i min f&amp;ouml;rsamling var det f&amp;ouml;rsta av f&amp;ouml;rhoppningsvis flera liknande, vi vill n&amp;auml;mligen att ett flertal av f&amp;ouml;rsamlingarna i Bor&amp;aring;s &amp;auml;r med och st&amp;ouml;der och deltar i v&amp;aring;rt projekt men framf&amp;ouml;rallt att de ber f&amp;ouml;r det vi ska g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prelimin&amp;auml;rt s&amp;aring; kommer Nitton35 att g&amp;aring; av stapeln 6-7 november. Jag vill redan nu inbjuda er som bor i andra st&amp;auml;der att komma till Bor&amp;aring;s f&amp;ouml;r att delta i det vi ska g&amp;ouml;ra. Eftersom inga datum &amp;auml;r skrivna i sten &amp;auml;n s&amp;aring; kommer vi givetvis inte att b&amp;ouml;rja s&amp;auml;lja biljetter &amp;auml;n men kontakta oss g&amp;auml;rna om ni &amp;auml;r en grupp som vill komma. F&amp;ouml;r den som undrar s&amp;aring; kan vi f&amp;ouml;rhoppningsvis hj&amp;auml;lpa till med att ordna boende &amp;aring;t er.. och till den som vill veta vad priset kommer att bli kan jag s&amp;auml;ga att det kommer att kosta under hundralappen f&amp;ouml;r att delta p&amp;aring; alla m&amp;ouml;ten och seminarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakt sker via: info@nitton35.se&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/08/nitton35</link><pubDate>Wed, 19 Aug 2009 02:45:12 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg5013</guid></item><item><title>Matt 28:18-20 med fokus på Borås</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;&amp;Aring;rets sommar &amp;auml;r inne p&amp;aring; sista refr&amp;auml;ngen, h&amp;ouml;sten &amp;auml;r i ant&amp;aring;gande. M&amp;ouml;jligtvis, men inte troligtvis, s&amp;aring; forts&amp;auml;tter det fina v&amp;auml;dret ett tag till, vardagen infinner sig emellertid snart med allt vad den inneb&amp;auml;r. N&amp;auml;r jag var yngre tyckte jag att brytpunkten mellan sommar och h&amp;ouml;st var trist, jag ville ha fortsatt sommar, framf&amp;ouml;rallt fortsatt sommarlov. Skolan lockade inte. Annat &amp;auml;r det nu, jag ser oerh&amp;ouml;rt mycket fram emot att f&amp;aring; s&amp;auml;tta mig p&amp;aring; t&amp;aring;get och &amp;aring;ka till G&amp;ouml;teborg med m&amp;aring;let att l&amp;auml;ra mig saker. Sommaren har sin charm men jag l&amp;auml;ngtar till h&amp;ouml;sten, n&amp;auml;stan lika mycket som jag l&amp;auml;ngtar till sommaren n&amp;auml;r det &amp;auml;r vinter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under den kommande h&amp;ouml;sten kommer jag att vara i Sverige och det kan vara den sista h&amp;ouml;sten p&amp;aring; l&amp;auml;nge som jag g&amp;ouml;r det. Planerna f&amp;ouml;r framtiden finns i andra l&amp;auml;nder, n&amp;auml;rmast p&amp;aring; tur st&amp;aring;r Australien. Min fru Kristin vill l&amp;auml;sa vid Hillsong College i Sydney och vi &amp;auml;r i full g&amp;aring;ng med ans&amp;ouml;kningarna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N&amp;auml;r vi nu ska vara i Sverige, Bor&amp;aring;s n&amp;auml;rmare best&amp;auml;mt, s&amp;aring; t&amp;auml;nkte jag att det vore passande att s&amp;auml;tta ett avtryck h&amp;auml;r innan vi l&amp;auml;mnar rikets gr&amp;auml;nser bakom oss. Ambitionen &amp;auml;r emellertid inte att avtrycket ska komma fr&amp;aring;n min sko utan ist&amp;auml;llet ifr&amp;aring;n Gud. Jag vill l&amp;aring;ta Gud anv&amp;auml;nda mig h&amp;auml;r innan jag &amp;aring;ker. Givetvis kan detta ske p&amp;aring; m&amp;aring;nga olika s&amp;auml;tt i vardagen, i kyrkan, i predikstolen och s&amp;aring; vidare. Men jag har identifierat ett problem och kommit fram till en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; det, den l&amp;ouml;sningen vill jag vara en del av, i Guds namn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Bor&amp;aring;s har vi en h&amp;ouml;gskola d&amp;auml;r det studerar ungef&amp;auml;r 12 000 studenter. Det &amp;auml;r bra. Men kyrkorna i Bor&amp;aring;s har inget arbete riktat emot h&amp;ouml;gskolan. Det &amp;auml;r ett problem. Samlas det dagligen 12 000 m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; en och samma plats, m&amp;auml;nniskor med viljan att ta till sig kunskap, m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; jakt efter sanningar, s&amp;aring; tycker jag att det &amp;auml;r v&amp;aring;r plikt som kristna att ocks&amp;aring; finnas d&amp;auml;r och dela med oss av v&amp;aring;r uppfattning kring vad och vem som &amp;auml;r sanningen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det finns s&amp;auml;kerligen otaliga s&amp;auml;tt att n&amp;aring; ut till h&amp;ouml;gskolan i Bor&amp;aring;s, ett av dem tror jag &amp;auml;r att bjuda in studenter till samtal om Gud. Det ska jag g&amp;ouml;ra, det ska bli mitt avtryck innan jag reser. Tillsammans med n&amp;aring;gra goda v&amp;auml;nner har jag arbetat fram ett f&amp;ouml;rslag till hur detta skulle kunna g&amp;aring; till. Vi har valt ut en lokal, den rymmer &amp;ouml;ver 600 personer, och m&amp;aring;let &amp;auml;r att fylla den minst en g&amp;aring;ng under h&amp;ouml;sten. Det blir en utmaning. Detta kommer att kosta en hel del pengar och det kommer att ta en hel del tid, men det ser jag inte som ett problem utan l&amp;auml;gger det helt enkelt i Guds h&amp;auml;nder och litar p&amp;aring; honom. Mer problematiskt blir det att f&amp;aring; studenter intresserade av att faktiskt komma och delta. Jag tror inte att Gud st&amp;aring;r maktl&amp;ouml;s inf&amp;ouml;r detta men samtidigt tror jag inte att Gud tvingar folk att mot sin egen vilja s&amp;ouml;ka sig till samtal kring honom. Men jag och en hel del andra m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r villiga att l&amp;aring;ta oss bli anv&amp;auml;nda av Gud under h&amp;ouml;sten och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt hoppas och tror jag att vi kan f&amp;aring; m&amp;auml;nniskor som vanligtvis inte g&amp;aring;r till kyrkan eller s&amp;ouml;ker efter Gud att faktiskt komma och prata med oss.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under h&amp;ouml;sten s&amp;aring; kommer du h&amp;auml;r p&amp;aring; min blogg att kunna f&amp;ouml;lja hur detta projekt tar sin form och fylls upp med substans f&amp;ouml;r att till slut verkst&amp;auml;llas. Kanske har du till och med id&amp;eacute;er som kan hj&amp;auml;lpa mig och mina v&amp;auml;nner att trycka ner st&amp;ouml;veln i den v&amp;auml;stg&amp;ouml;tska jorden. &amp;Auml;r det s&amp;aring;, skriv g&amp;auml;rna en kommentar eller maila mig p&amp;aring;: info@josefgustafsson.se&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/08/matt-2818-20-med-fokus-pa-boras</link><pubDate>Mon, 10 Aug 2009 14:32:41 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4954</guid></item><item><title>FRIZON</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Sommarens konferenskavalkad tog f&amp;ouml;r mig sitt slut nu i veckan. Efter att ha bes&amp;ouml;kt Nyhemsveckan, H&amp;ouml;n&amp;ouml;konferensen och OAS sommarm&amp;ouml;te var det nu dags f&amp;ouml;r Frizon festivalen utanf&amp;ouml;r min gamla hemstad &amp;Ouml;rebro. Tyv&amp;auml;rr s&amp;aring; fann jag inte mer tid &amp;auml;n en dag i min fullsp&amp;auml;ckade kalender vilket ledde till att jag inte kunde delta under hela festivalen men i fredags var jag i alla fall p&amp;aring; plats, givetvis med frugan vid min sida, och det blev ett trevligt bes&amp;ouml;k. Det f&amp;ouml;rsta jag fick h&amp;ouml;ra vid v&amp;aring;r ankomst var att jag missat festivalens h&amp;ouml;jdpunkt, n&amp;auml;mligen Marcus Birro, flera stycken sa att han var v&amp;auml;ldigt fascinerande att lyssna till. Det k&amp;auml;ndes bittert att missa denne fotbollsintresserade poet med katolska &amp;ouml;vertygelser, men vad g&amp;ouml;r man n&amp;auml;r tiden inte g&amp;aring;r att spola tillbaka? (Tro nu inte att jag tycker allt Birro yttrar &amp;auml;r j&amp;auml;tte bra men det hade varit v&amp;auml;ldigt intressant att h&amp;ouml;ra honom tala ifr&amp;aring;n en kristen plattform.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Efter att ha bitit ihop och kommit igen efter besvikelsen stegade vi givetvis till &amp;rdquo;Surfing the Nations&amp;rdquo; monter f&amp;ouml;r att om m&amp;ouml;jligt finna lite bekanta ansikten, men inte en sj&amp;auml;l var n&amp;auml;rvarande, endast en lapp som beskrev att det var en STN-&amp;aring;tertr&amp;auml;ff inplanerad senare under dagen. Vi minglade runt och lyssnade p&amp;aring; lite olika band och tr&amp;auml;ffade efter hand p&amp;aring; gamla bekanta fr&amp;aring;n lite h&amp;auml;r och var. Stod ut bland banden vi h&amp;ouml;rde tyckte jag att Kadawatha gjorde, jag har aldrig h&amp;ouml;rt dem f&amp;ouml;rut men det jag hann h&amp;ouml;ra var riktigt bra. N&amp;auml;st p&amp;aring; programmet stod &amp;rdquo;Talkshow med Ante&amp;rdquo; i Ladan och denna timma f&amp;ouml;r sammanfattas som ganska rolig. B&amp;auml;st tyckte jag att det var n&amp;auml;r Ante sa &amp;rdquo;Up yours&amp;rdquo; till Frizon ledningen och &amp;ouml;ppnade en burk Coca-Cola. Jag f&amp;ouml;rst&amp;aring;r n&amp;auml;mligen inte varf&amp;ouml;r man ska v&amp;auml;lja ut ett f&amp;ouml;retag som man &amp;ouml;ppet bojkottar p&amp;aring; en kristen festival, n&amp;aring;got jag fick ber&amp;auml;ttat f&amp;ouml;r mig att man g&amp;ouml;r med just Coca-Cola.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi begav oss sedan till v&amp;aring;r STN-&amp;aring;tertr&amp;auml;ff som tydligen var ett Networkingm&amp;ouml;te kring extremsport. Det d&amp;ouml;k upp ca 35 personer varav 31 stycken hade varit p&amp;aring; Hawaii med STN, de fyra &amp;ouml;vriga avl&amp;auml;gsnade sig tyv&amp;auml;rr ganska snabbt vilket resulterade i att det till slut &amp;auml;nd&amp;aring; blev en form av &amp;aring;tertr&amp;auml;ff. Vi pratade lite om vad vi som STN Sweden kan g&amp;ouml;ra i och f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt land och det var mycket trevligt. Det &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt kul att se s&amp;aring; m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor som blivit starkt p&amp;aring;verkade av STN&amp;acute;s ministry p&amp;aring; Hawaii och &amp;auml;r villiga att forts&amp;auml;tta arbetet hemma i Sverige.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi fortsatte dagen, som nu blivit kv&amp;auml;ll, med kv&amp;auml;llsm&amp;ouml;te i Ladan. Lite lovs&amp;aring;ng och predikan och sedan var jag tvungen att dra mig bort mot hamburgarna f&amp;ouml;r min mage k&amp;auml;ndes oerh&amp;ouml;rt tom. Mat, mer m&amp;ouml;ten med gamla v&amp;auml;nner, lite mer musik och s&amp;aring; ett bes&amp;ouml;k i bokhandeln, sedan var jag m&amp;auml;tt p&amp;aring; alla s&amp;auml;tt och vis och vi drog oss mot parkeringen f&amp;ouml;r att k&amp;ouml;ra till Askersund d&amp;auml;r vi skulle sova.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Frizonfestivalen &amp;auml;r bra, konstig, rolig och intressant; allt ifr&amp;aring;n fotbollspoeter i talarstolen till tjeckiska anarkister i &amp;rdquo;virust&amp;auml;ltet&amp;rdquo; och en vid blandning artister p&amp;aring; scenerna. Jag skrev bra f&amp;ouml;r jag tycker att det &amp;auml;r bra att kristendomen f&amp;aring;r presenteras och upplevas i olika former. F&amp;ouml;rhoppningsvis leder ocks&amp;aring; Frizons breda repertoar till att ungdomar finner och upplever Jesus som ju &amp;auml;r den vart p&amp;aring; alla aktiviteter, konserter, seminarier och m&amp;ouml;ten f&amp;ouml;rhoppningsvis pekar mot. Jag kan emellertid se en risk i att formen f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan h&amp;auml;r tillst&amp;auml;llning tar &amp;ouml;ver till den grad att substansen urholkas, att Jesus f&amp;aring;r mindre plats &amp;auml;n han ska ha och fokus ist&amp;auml;llet blir n&amp;aring;gonting annat. Givetvis ligger mycket ansvar p&amp;aring; deltagaren och jag vill inte kritisera Frizonledningen, men jag skulle g&amp;auml;rna veta hur de t&amp;auml;nker kring denna fr&amp;aring;ga. Jag vill ju sj&amp;auml;lv kunna arbeta f&amp;ouml;r Kristus p&amp;aring; ett s&amp;aring; bra s&amp;auml;tt som m&amp;ouml;jligt och det var kanske fr&amp;auml;mst d&amp;auml;rf&amp;ouml;r denna fr&amp;aring;ga fanns i mitt huvud n&amp;auml;r jag &amp;aring;kte d&amp;auml;rifr&amp;aring;n.&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/08/frizon</link><pubDate>Sun, 09 Aug 2009 02:15:20 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4929</guid></item><item><title>OAS dag 2. En ortodox präst, en Messiansk jude och Pastor Ulf.</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Idag (onsdag) sparkade min fru upp mig ur s&amp;auml;ngen klockan halv tio p&amp;aring; morgonen s&amp;aring; att jag skulle hinna i tid till &lt;strong&gt;Fader Irenaeus du Plessis&lt;/strong&gt; "Bibeltimma", det var med andra ord dags f&amp;ouml;r &lt;strong&gt;dag tv&amp;aring; av OAS sommarm&amp;ouml;te i Bor&amp;aring;s&lt;/strong&gt;. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;V&amp;auml;l p&amp;aring; plats i Bor&amp;aring;shallen slog jag mig ner och k&amp;auml;nslan var att jag inte visste vad jag skulle f&amp;ouml;rv&amp;auml;nta mig utav denna pr&amp;auml;st hemmah&amp;ouml;rande i den Antiokenska ortodoxa kyrkan S:t Ignatius i Belfast. Fader Irenaeus skulle tala under rubriken &lt;strong&gt;En Herre i Jesus Kristus&lt;/strong&gt; vilket k&amp;auml;ndes inbjudande. Fr&amp;aring;gorna jag bar p&amp;aring; inom mig inf&amp;ouml;r denna stund grundades i vad en ortodox pr&amp;auml;st kunde t&amp;auml;nkas tycka om min tro och vad jag skulle tycka om hans. Utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r Irenaeus kom att ber&amp;ouml;ra hur en tredjedel av &amp;auml;nglarna separerades ifr&amp;aring;n Gud genom att de v&amp;auml;nde honom ryggen, hur m&amp;auml;nniskan separerades ifr&amp;aring;n Gud genom synden och hur vi i det Gamla Testamentet kan se hur m&amp;auml;nniskor separerades ifr&amp;aring;n varandra. Forts&amp;auml;ttningen kom naturligtvis att handla om hur &lt;strong&gt;Jesus f&amp;ouml;rsonade m&amp;auml;nskligheten med Gud s&amp;aring; att de som tror p&amp;aring; honom &amp;aring;ter kan f&amp;ouml;renas med Gud&lt;/strong&gt; och hur denna skara m&amp;auml;nniskor utg&amp;ouml;r det som vi i enighet med Bibeln refererar till som Kristi kropp, allts&amp;aring; hans f&amp;ouml;rsamling p&amp;aring; jorden. Sedan st&amp;auml;llde Irenaeus en fr&amp;aring;ga som syftade tillbaka till rubriken f&amp;ouml;r hans budskap; &lt;strong&gt;&amp;Auml;r vi som tror p&amp;aring; Jesus som v&amp;auml;rldens fr&amp;auml;lsare verkligen en kropp?&lt;/strong&gt; Han betonade Bibelns budskap om en efterstr&amp;auml;van av enhet i tro, doktrin och l&amp;auml;ran om Jesus. Sedan f&amp;ouml;ljde sj&amp;auml;lvklart ett konstaterande att denna str&amp;auml;van inte g&amp;aring;tt &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll genom den kristna historien utan ist&amp;auml;llet i motsatt riktning. F&amp;ouml;ljdfr&amp;aring;gan l&amp;auml;t inte v&amp;auml;nta p&amp;aring; sig; &lt;strong&gt;Kan vi &amp;ouml;verbrygga v&amp;aring;ra skillnader och bli en enad kyrka?&lt;/strong&gt; Och dagens uppmaning l&amp;ouml;d; &lt;strong&gt;Vi beh&amp;ouml;ver t&amp;auml;nka &amp;ouml;ver v&amp;aring;ra doktriner f&amp;ouml;r n&amp;aring;gonstans har det g&amp;aring;tt fel.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Irenaeus tid p&amp;aring; scenen var v&amp;auml;ldigt intressant p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt och han k&amp;auml;ndes oerh&amp;ouml;rt p&amp;aring;l&amp;auml;st och kunnig. Vad han tycker om min tro och vad jag ska tycka om hans fick jag v&amp;auml;l inget svar p&amp;aring; under denna timma men fr&amp;aring;gorna han lyfte fram k&amp;auml;ndes relevanta. Det finns en sanning men Kristus kyrka &amp;auml;r inte enig kring vad denna sanning inneb&amp;auml;r. &lt;strong&gt;Kan vi enas?&lt;/strong&gt; Jag fick uppfattningen att han vill se bak&amp;aring;t i tiden till d&amp;aring; inga splittringar hade uppst&amp;aring;tt och se vad man d&amp;aring; var eniga om och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kanske kunna n&amp;aring; enhet bland v&amp;auml;rldens kristna. Min uppfattning var att Irenaeus tydligt markerade ett problem och att han uppvisade en f&amp;ouml;rhoppning om en l&amp;ouml;sning men samtidigt undrar jag hur han t&amp;auml;nker att detta ska kunna g&amp;aring; till i praktiken. Bland v&amp;auml;rldens 3000 samfund finns det oerh&amp;ouml;rt stora skillnader i vissa fr&amp;aring;gor och f&amp;ouml;r att n&amp;aring; enhet i dessa m&amp;aring;ste merparten av dem g&amp;ouml;ra avkall p&amp;aring; sina l&amp;auml;ror, n&amp;aring;got jag ser som n&amp;auml;st intill om&amp;ouml;jligt men samtidigt t&amp;auml;nker jag att Gud &amp;auml;r stor och f&amp;ouml;r honom &amp;auml;r ingenting om&amp;ouml;jligt. Det k&amp;auml;ndes &amp;auml;nd&amp;aring; bra att samlingen avslutades med att vi, kristna ifr&amp;aring;n m&amp;aring;nga olika sammanhang, l&amp;auml;ste den apostoliska trosbek&amp;auml;nnelsen tillsammans.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Efter en snabb lunch med Garra bar det &amp;aring;ter mot hallen f&amp;ouml;r seminarie med &lt;strong&gt;den Messianska juden Israel Pochtar.&lt;/strong&gt; Han talade om hur Bibeln f&amp;ouml;rmedlar att Jesus kommer att komma tillbaka n&amp;auml;r det som profeterna i GT f&amp;ouml;rmedlat g&amp;aring;r i uppfyllelse. Han n&amp;auml;mnde ett antal s&amp;aring;dana exempel och givetvis tog han d&amp;aring; upp det judiska folket och hur Guds ande ska bl&amp;aring;sa liv i dem den yttersta tiden. Israel sa att de f&amp;ouml;rsta m&amp;auml;nniskorna som blev kristna var judar men att Gud sedan har sl&amp;auml;ckt deras &amp;ouml;gon s&amp;aring; att de inte kunnat se Sanningen. &lt;strong&gt;Men nu har Gud p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat &amp;aring;teruppr&amp;auml;ttelsen av folket genom att ge dem det Heliga landet tillbaka och han har bl&amp;aring;st liv i m&amp;aring;nga judar genom sin Helige Ande s&amp;aring; att de nu kan komma till tro p&amp;aring; Jesus Kristus, han som &amp;auml;r den enda v&amp;auml;gen till Fadern.&lt;/strong&gt; Allt detta sa Israel &amp;auml;r i enighet med profeterna i GT. Guds verk ibland det judiska folket &amp;auml;r inte avslutat, Israel sa att vi lever mitt i uppfyllelsens tid vilket inneb&amp;auml;r att mycket kommer att ske ibland dem &amp;auml;ven i framtiden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Israel var rolig att lyssna till och han bj&amp;ouml;d p&amp;aring; en hel del intressanta &amp;aring;sikter och tolkningar. Som teologistuderande var jag givetvis fylld med fr&amp;aring;gor efter det att m&amp;ouml;tet var avslutat; &amp;Auml;r alla judar f&amp;ouml;rutbest&amp;auml;mda till att hamna i himlen? Om inte, offrade Gud d&amp;aring; de judarna vars &amp;ouml;gon han sl&amp;auml;ckt? Om ja, varf&amp;ouml;r ska vi d&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka p&amp;aring;verka det som redan &amp;auml;r best&amp;auml;mt genom b&amp;ouml;n och evangelisation f&amp;ouml;r och ibland det judiska folket. Dessa var bara n&amp;aring;gra av de fr&amp;aring;gor som for runt i mitt huvud efter m&amp;ouml;tet och det &amp;auml;r v&amp;auml;l bara att h&amp;aring;lla med Paulus, judarnas utkorelse och f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till Gud &amp;auml;r ett mysterium.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Efter m&amp;ouml;tet vandrade jag med raska steg till gymmet f&amp;ouml;r att lyfta lite, men jag fick snabba mig, jag ville tillbaka i tid s&amp;aring; att jag kunde f&amp;aring; en bra plats inf&amp;ouml;r kv&amp;auml;llsm&amp;ouml;tet med Pastor Ulf Ekman ifr&amp;aring;n Livets Ords f&amp;ouml;rsamling. N&amp;auml;r jag v&amp;auml;l anl&amp;auml;nde, en timma f&amp;ouml;re m&amp;ouml;tets b&amp;ouml;rjan, var hallen redan p&amp;aring; v&amp;auml;g att fyllas upp och n&amp;auml;r m&amp;ouml;tet tog sin b&amp;ouml;rjan var det inte m&amp;aring;nga stolar lediga. Ulf drar folk, det &amp;auml;r en sak som &amp;auml;r s&amp;auml;ker!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kv&amp;auml;llsm&amp;ouml;tet inleddes med &lt;strong&gt;Vesper&lt;/strong&gt;, aftonb&amp;ouml;nen i det som kallas tideb&amp;ouml;nen. Det var stillsamt, st&amp;auml;mningsfullt och lite annorlunda f&amp;ouml;r en frikyrkopojk som mig. Stilla blev det emellertid inte n&amp;auml;r Ulf drog ig&amp;aring;ng det stora maskineriet p&amp;aring; scenen, med det menar jag hans mun. &lt;strong&gt;Han basunerade ut budskapet om att vi kristna m&amp;aring;ste vara uth&amp;aring;lliga f&amp;ouml;r att f&amp;aring; det som Gud har lovat oss.&lt;/strong&gt; &amp;Auml;r d&amp;aring; uth&amp;aring;lligheten n&amp;aring;gonting man ska tr&amp;auml;na sig i? Visst &amp;auml;r det v&amp;auml;l s&amp;aring; men Ulf f&amp;ouml;rklarade &amp;auml;ven att uth&amp;aring;lligheten kommer som en g&amp;aring;va ifr&amp;aring;n Gud n&amp;auml;r vi frestas att ge upp. Han tog upp Abraham som ett exempel p&amp;aring; detta, beskrivningen av denna troshj&amp;auml;lte l&amp;ouml;d att han till en b&amp;ouml;rjan inte hade det som efterfr&amp;aring;gades men att han med tiden v&amp;auml;xte in i det och att uth&amp;aring;lligheten med tiden blev en del av hans karakt&amp;auml;r. &lt;strong&gt;Abrahams besvikelse v&amp;auml;ndes till hopp och hans missmod kom med tiden att f&amp;ouml;rvandlas till tro.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ulf avslutade med att bland annat be om f&amp;ouml;rl&amp;aring;telse f&amp;ouml;r misstag han sj&amp;auml;lv gjort som s&amp;aring;rat andra m&amp;auml;nniskor &lt;/strong&gt;vilket jag tycker var fint gjort utav honom. Han talade &amp;auml;ven i tungor och f&amp;ouml;rmedlade budskap om helande och &amp;aring;teruppbyggelse bland de som var p&amp;aring; plats. &lt;strong&gt;Predikan handlade inte explicit om enhet inom den kristna m&amp;aring;ngfalden men jag tycker att det Ulf sa och hans uppmaning till oss som lyssnade att be f&amp;ouml;r varandra och h&amp;aring;lla om varandra i slutet av m&amp;ouml;tet skapade en enhet bland oss som n&amp;auml;rvarade.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Totalt sett var detta en fantastisk dag och jag var oerh&amp;ouml;rt n&amp;ouml;jd n&amp;auml;r jag och Garra promenerade ut i Bor&amp;aring;snatten. N&amp;auml;r vi kom till storatorget m&amp;ouml;ttes vi av ett femtontal deltagare ifr&amp;aring;n &lt;strong&gt;"ungdoms oas&lt;/strong&gt;" som &amp;auml;ven de h&amp;aring;ller till i staden. &lt;strong&gt;De delade ut kaffe och vittnade om sin tro f&amp;ouml;r de som passerade f&amp;ouml;rbi.&lt;/strong&gt; Det slutade med att jag blev kvar i tre timmar och fick diskutera, argumentera och dela gemenskap med en hel del m&amp;auml;nniskor, kristna och icke-kristna, en perfekt avslutning p&amp;aring; kv&amp;auml;llen!&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/07/oas-dag-2-en-ortodox-prast-en-messiansk-jude-och-pastor-ulf</link><pubDate>Thu, 23 Jul 2009 11:41:54 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4659</guid></item><item><title>OAS sommarmöte i Borås</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Ig&amp;aring;r landade jag och Kristin i Sverige efter vad som skulle kunna ben&amp;auml;mnas som en andra smekm&amp;aring;nad, den h&amp;auml;r g&amp;aring;ngen var vi i Paris och det var alldeles underbart. Underbart var det ocks&amp;aring; att komma hem. Inte s&amp;aring; mycket f&amp;ouml;r att jag saknat Bor&amp;aring;s, det tar l&amp;auml;ngre tid &amp;auml;n en vecka utomlands f&amp;ouml;r att f&amp;aring; mig att g&amp;ouml;ra det, utan ist&amp;auml;llet var det f&amp;ouml;r att OAS sommarm&amp;ouml;te i Bor&amp;aring;s skulle till att b&amp;ouml;rja. De av er som &amp;auml;r insatta vet att OAS befann sig f&amp;ouml;r sommarm&amp;ouml;te i Bor&amp;aring;s &amp;auml;ven f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret men d&amp;aring; var jag p&amp;aring; Hawaii vilket gjorde att jag hade sv&amp;aring;rt att n&amp;auml;rvara. Under &amp;aring;ret som passerat sedan f&amp;ouml;rra sommaren har jag emellertid h&amp;ouml;rt mycket goda ord om det som h&amp;auml;nde f&amp;ouml;rra g&amp;aring;ngen det begav sig vilket gjort att jag levt med en stor f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntan inf&amp;ouml;r vad som komma skall. Och nu &amp;auml;r allts&amp;aring; tiden inne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klockan 19.00 tidigare idag stampades takten ig&amp;aring;ng f&amp;ouml;r Psalms&amp;aring;ng och &lt;span id="ctl00_MainContentPlaceHolder_bloggListHolder"&gt;procession&lt;/span&gt; i den relativt v&amp;auml;lfyllda Bor&amp;aring;shallen. M&amp;ouml;tet som f&amp;ouml;ljde var fyllt med bland annat ett v&amp;auml;lkomsttal av Bor&amp;aring;s komunalr&amp;aring;d &lt;span class="normal"&gt;Ulrik Nilsson, predikan av kyrkoherden Owe Johansson ifr&amp;aring;n Kinna och givetvis en hel del lovs&amp;aring;ng. Efter m&amp;ouml;tet s&amp;aring; k&amp;auml;nde jag att mina f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar p&amp;aring; de 5 dagarna som OAS befinner sig i Bor&amp;aring;s h&amp;ouml;jdes. Det var fantastiskt att f&amp;aring; vara p&amp;aring; ett m&amp;ouml;te med m&amp;auml;nniskor ifr&amp;aring;n s&amp;aring; m&amp;aring;nga olika bakgrunder och f&amp;ouml;rsamlingstillh&amp;ouml;righeter och prisa en och samma Herre. F&amp;ouml;r det &amp;auml;r ju s&amp;aring;, OAS sommarm&amp;ouml;te inneb&amp;auml;r en fantastisk spridning ifr&amp;aring;ga om deltagare och talare. F&amp;ouml;rra &amp;aring;ret utm&amp;auml;rkte sig P&amp;aring;vens predikant &lt;/span&gt;Raniero  Cantalamessa och i &amp;aring;r infinner sig bland annat pr&amp;auml;sten Irenaeus du Plessis ifr&amp;aring;n den antiokenska ortodoxa kyrkan S:t Ignatius i Belfast, den Messianske juden Israel Pochtar och Livets Ords Ulf Ekman som talare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Imorgon inleds dagen med Irenaeus du Plessis p&amp;aring; scen och avslutar i prediksstolen g&amp;ouml;r pastor Ulf. Det blir en enormt sp&amp;auml;nnande och intressant dag s&amp;aring; jag ska v&amp;auml;l g&amp;aring; och l&amp;auml;gga mig nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avslutar med ett Youtube tips. Mina polara i gruppen Realtalk har sl&amp;auml;ppt en video. Vanligtvis rappar och sjunger dessa gossar mestadels om Jesus men de har i denna l&amp;aring;ten utel&amp;auml;mnat honom till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r en tjej. Ganska kul &amp;auml;nd&amp;aring; m&amp;aring;ste jag s&amp;auml;ga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;object width="425" height="350" data="http://www.youtube.com/v/41FePsF6gPA" type="application/x-shockwave-flash"&gt;
&lt;param name="src" value="http://www.youtube.com/v/41FePsF6gPA" /&gt;
&lt;/object&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill du lyssna p&amp;aring; mer av dem s&amp;aring; kika in p&amp;aring; &lt;a href="http://www.realtalk.se" target="_blank"&gt;www.realtalk.se&lt;/a&gt; d&amp;auml;r deras album finns att ladda ner alldeles gratis och alldeles lagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/07/oas-sommarmote-i-boras</link><pubDate>Tue, 21 Jul 2009 23:24:50 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4641</guid></item><item><title>Hönökonferensen</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;N&amp;auml;r jag vaknade idag stod det ett k&amp;auml;rt &amp;aring;terseende p&amp;aring; schemat, nu n&amp;auml;r dagen &amp;auml;r &amp;ouml;ver och kan sammanfattas kan jag ber&amp;auml;tta att det blev flera. L&amp;aring;t mig ta det i tur och ordning. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen p&amp;aring; m&amp;aring;nga &amp;aring;r skulle jag bes&amp;ouml;ka H&amp;ouml;n&amp;ouml;konferensen. Under m&amp;aring;nga &amp;aring;r s&amp;aring; stod denna vecka ute i G&amp;ouml;teborgs sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd stadigt p&amp;aring; mitt sommarprogram men p&amp;aring; grund av jobb och utlandsvistelser var det nu l&amp;auml;nge sedan jag senast var d&amp;auml;r. Jag och frun min planerade att &amp;aring;ka ifr&amp;aring;n Bor&amp;aring;s klockan 10.30 och lyckades komma iv&amp;auml;g runt 12 vilket jag f&amp;aring;r s&amp;auml;ga var bra gjort f&amp;ouml;r att vara oss d&amp;aring; vi varken &amp;auml;r morgonpigga eller bra p&amp;aring; att h&amp;aring;lla tider. Vid tv&amp;aring;tiden p&amp;aring; eftermiddagen landade vi med f&amp;auml;rjan vid kajen i H&amp;ouml;n&amp;ouml; hamn, detta efter att ha f&amp;aring;tt k&amp;ouml;ra en otroligt on&amp;ouml;dig omv&amp;auml;g eftersom Tingstadstunneln var avst&amp;auml;ngd. Regnet piskade mot vindrutan och jag k&amp;auml;nde att den r&amp;auml;tta H&amp;ouml;n&amp;ouml;k&amp;auml;nslan hade sv&amp;aring;rt att infinna sig p&amp;aring; grund av det urusla v&amp;auml;dret.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;V&amp;auml;l p&amp;aring; plats &amp;aring;t vi en bit lunch innan det var dags f&amp;ouml;r Bibelstudie med Runar Eldebo. Studiet tog sin grund i att Jesus &amp;auml;r v&amp;auml;rldens ljus och bj&amp;ouml;d p&amp;aring; n&amp;aring;gra intressanta tankeg&amp;aring;ngar. Avslutningen av Eldebos tid p&amp;aring; scenen bestod av s&amp;aring;ngen &amp;rdquo;Det lilla ljus jag har&amp;rdquo; vilken v&amp;auml;l sammanfattar det som sades.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Innan det att vi &amp;aring;kte hade jag vissa f&amp;ouml;rhoppningar om att st&amp;ouml;ta ihop med n&amp;aring;gra gamla v&amp;auml;nner som man brukar g&amp;ouml;ra n&amp;auml;r man &amp;auml;r p&amp;aring; konferens, men d&amp;aring; anade jag inte att Surfing The Nations Sverige skulle sluta upp f&amp;ouml;r en form av &amp;aring;tertr&amp;auml;ff. Mellan Bibelstudiet och kv&amp;auml;llsm&amp;ouml;tet hann vi tr&amp;auml;ffa inte mindre &amp;auml;n 40 stycken m&amp;auml;nniskor som varit p&amp;aring; Hawaii och arbetat med STN! Det var verkligen j&amp;auml;tte kul att se s&amp;aring; m&amp;aring;nga bekanta, och vissa nya, ansikten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kv&amp;auml;llsm&amp;ouml;tet inneh&amp;ouml;ll en predikan av Nicklas Pienso som kom att handla om Guds k&amp;auml;rlek till oss m&amp;auml;nniskor och utg&amp;aring;ngspunkten var Joh 3:16. Det Pienso sa var nog ingen st&amp;ouml;rre nyhet f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon men en ack s&amp;aring; viktig sanning att betona och jag &amp;auml;r &amp;ouml;vertygad om att m&amp;aring;nga fick en djupare f&amp;ouml;rst&amp;aring;else av vad det inneb&amp;auml;r att vara &amp;auml;lskad av Gud.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Efter m&amp;ouml;tet avslutades kring klockan 22 styrde vi &amp;aring;ter mot kajen f&amp;ouml;r att ta f&amp;auml;rjan hem. Nu hade de m&amp;ouml;rka, regnfulla molnen l&amp;auml;mnat H&amp;ouml;n&amp;ouml; och det s&amp;aring;g ut som det brukar g&amp;ouml;ra n&amp;auml;r man &amp;auml;r p&amp;aring; konferens ute i sk&amp;auml;rg&amp;aring;rden. Vi l&amp;auml;mnade en vacker solnedg&amp;aring;ng bakom oss och tro det eller ej, men det b&amp;ouml;rjade inte &amp;aring;ter regna f&amp;ouml;ren vi var halvv&amp;auml;gs till Bor&amp;aring;s ... det k&amp;auml;ndes ocks&amp;aring; bekant.&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/07/honokonferensen</link><pubDate>Sun, 12 Jul 2009 00:42:49 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4553</guid></item><item><title>God is back!</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;&lt;em&gt;V&amp;auml;rlden blir alltmer religi&amp;ouml;s. &amp;Auml;ven om Gud inte finns, verkar det som om vi m&amp;aring;ste l&amp;auml;ra oss leva med Honom. &lt;/em&gt;Med dessa ord inleds DN:s huvudledare idag. Artikeln tar upp en bok med titeln &lt;em&gt;God is Back&lt;/em&gt; som skrivits av tv&amp;aring; journalister verksamma vid den brittiska tidningen The Economist. I denna bok &amp;aring;terges religionssociologen Peter Bergers tankar om religionens frammarsch i v&amp;auml;rlden. &lt;em&gt;Berger som 1968 f&amp;ouml;rutsp&amp;aring;dde att de religi&amp;ouml;st troende p&amp;aring; 2000-talet skulle ha reducerats till en liten sekt som h&amp;ouml;ll p&amp;aring; att drunkna i v&amp;auml;rldsomsp&amp;auml;nnande sekul&amp;auml;r kultur&lt;/em&gt;. Nu trettio &amp;aring;r senare konstaterar Berger att hans f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gelse var helt och h&amp;aring;llet felaktig. Han s&amp;auml;ger att &lt;em&gt;ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att studera troende borde kanske sociologer b&amp;ouml;rja st&amp;auml;lla sig fr&amp;aring;gan varf&amp;ouml;r svenskar och collegeprofessorer i New England inte tror p&amp;aring; Gud.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oavsett om Berger var uppriktig eller inte s&amp;aring; tycker jag att detta &amp;auml;r en intressant &amp;aring;sikt som jag &amp;auml;r beredd att st&amp;auml;lla mig bakom. &lt;strong&gt;Det antas ifr&amp;aring;n ateistiska forskare att det &amp;auml;r n&amp;aring;gonting som &amp;auml;r fel p&amp;aring; oss troende&lt;/strong&gt;, den vanligaste f&amp;ouml;rklaringen jag l&amp;auml;st den senaste tiden handlar om att evolutionen p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt gjort ett misstag som lett oss till att tro p&amp;aring; en h&amp;ouml;gre makt. Givetvis vill man finna en f&amp;ouml;rklaring till varf&amp;ouml;r en s&amp;aring; &amp;ouml;verv&amp;auml;ldigande majoritet tror p&amp;aring; Gud men man v&amp;aring;gar s&amp;auml;llan &amp;ouml;ppna sig och s&amp;auml;ga att man sj&amp;auml;lv kanske har fel. DN:s artikel n&amp;auml;mnder likt m&amp;aring;nga andra att man inte vetenskapligt kan bevisa Guds existens vilket &amp;auml;r korrekt. &lt;strong&gt;Vad man s&amp;auml;llan diskuterar &amp;auml;r dock att vetenskapen generellt redan best&amp;auml;mt sig i fr&amp;aring;gan och avgr&amp;auml;nsat sig s&amp;aring; att forskning &amp;ouml;verhuvudtaget kan ber&amp;ouml;ra Gud.&lt;/strong&gt; Det finns en dokument&amp;auml;r gjord utav Ben Stein som heter Expelled:&lt;em&gt; No Intelligence Allowed&lt;/em&gt;. Denna film behandlar fr&amp;aring;gan om hur v&amp;auml;rlden kommit till och den ger en intressant bild utav hur Amerikanska forskare inte till&amp;aring;ts att ens anv&amp;auml;nda sig utav Gud som en hypotes f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens tillkomst. Jag menar inte med detta att man kan bevisa att Gud existerar p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som man kan bevisa att vatten kokar n&amp;auml;r det &amp;auml;r 100 grader varmt. J&lt;strong&gt;ag tror emellertid att man p&amp;aring; ett rationellt och trov&amp;auml;rdigt s&amp;auml;tt kan h&amp;auml;vda att Gud existerar och att han skapat v&amp;auml;rlden. &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Varf&amp;ouml;r &amp;auml;r detta viktigt? Varf&amp;ouml;r ska vi troende f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rklara att Gud finns? Jag skulle h&amp;auml;vda att det finns flera sk&amp;auml;l men att det viktigaste &amp;auml;r att vi har ett uppdrag att ber&amp;auml;tta f&amp;ouml;r andra m&amp;auml;nniskor om Jesus. Jag tror inte att rationella argument och logiska f&amp;ouml;rklaringar leder till fr&amp;auml;lsning men jag tror att m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor i framf&amp;ouml;rallt v&amp;aring;rt land inte s&amp;ouml;ker efter Gud f&amp;ouml;r att de tror att det bevisats att Gud inte existerar. &lt;strong&gt;Kan vetenskapen &amp;ouml;ppnas upp och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras mot att i alla fall inte exkludera Gud som orsaken bakom v&amp;aring;r v&amp;auml;rld s&amp;aring; hoppas jag att det kan leda till att fler m&amp;auml;nniskor &amp;auml;rligt b&amp;ouml;rjar s&amp;ouml;ka efter Gud&lt;/strong&gt;. M&amp;ouml;jligtvis skulle det &amp;auml;ven kunna leda till att DN inte inleder sin huvudledare med orden: &lt;em&gt;&amp;auml;ven om Gud inte finns.&lt;/em&gt;..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;God is back&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;, men sanningen &amp;auml;r att han aldrig varit borta!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;nkar:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/gud-pa-frammarsch-1.890968" target="_blank"&gt;DN:s huvudledare&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Peter_L._Berger" target="_blank"&gt;Peter Berger&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/06/god-is-back</link><pubDate>Mon, 15 Jun 2009 03:10:56 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4151</guid></item><item><title>Nyhemsveckan</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Idag bes&amp;ouml;kte jag f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen p&amp;aring; m&amp;aring;nga &amp;aring;r Nyhemsveckan. Av olika anledningar s&amp;aring; har jag inte varit s&amp;aring; aktiv n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att &amp;aring;ka p&amp;aring; konferenser de senaste &amp;aring;ren men det var h&amp;auml;rligt att &amp;aring;terigen st&amp;aring; p&amp;aring; helig konferensmark. Jag ins&amp;aring;g snabbt att jag &amp;aring;ldrats n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan sist men s&amp;aring;dant &amp;auml;r ju livet och det &amp;auml;r inget som jag klagar &amp;ouml;ver, endast n&amp;aring;got jag konstaterar. Efter bara n&amp;aring;gra minuter s&amp;aring; fick jag &amp;auml;ven svara p&amp;aring; fr&amp;aring;gan om hur gammal jag &amp;auml;r. Tjugo&amp;aring;tta sa jag och blev lite konfunderad &amp;ouml;ver vad jag precis sagt, jag &amp;auml;r n&amp;auml;mligen tjugosex. N&amp;auml;r jag ins&amp;aring;g mitt misstag s&amp;aring; r&amp;auml;ttade jag mig sj&amp;auml;lv och k&amp;auml;nde mig genast relativt ung igen, nu var jag ju helt pl&amp;ouml;tsligt bara &amp;aring;tta &amp;aring;r &amp;auml;ldre &amp;auml;n alla andra konferensdeltagare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag och v&amp;auml;nnerna jag &amp;aring;kt till konferensen med f&amp;ouml;ljde sedan str&amp;ouml;mmen av m&amp;auml;nniskor ner emot hallen f&amp;ouml;r att delta i kv&amp;auml;llsm&amp;ouml;tet. Anledningen till att jag ville &amp;aring;ka till Nyhem just idag var att Francis Chan skulle predika. Jag hade aldrig h&amp;ouml;rt honom predika f&amp;ouml;rut men jag hade l&amp;auml;st goda ord om honom vilket gjorde att jag inte ville missa chansen att h&amp;ouml;ra honom tala. Chan inledde sin tid p&amp;aring; scenen med att l&amp;aring;ta sin fru Lisa sjunga och det gjorde hon p&amp;aring; ett exceptionellt bra s&amp;auml;tt. Sedan predikade han under temat Crazy Love vilket &amp;auml;ven &amp;auml;r titeln p&amp;aring; en bok han har skrivit. Jag ska inte beskriva allt han sa men v&amp;auml;l n&amp;aring;gra punkter som jag tyckte var bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chan talade om hur m&amp;auml;nniskor som v&amp;auml;xer upp med kristna f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar sj&amp;auml;lva m&amp;aring;ste besluta sig f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja Jesus. Detta kan tyckas sj&amp;auml;lvklart i teorin men i praktiken &amp;auml;r det annorlunda. Han illustrerade detta genom att st&amp;auml;lla en rad fr&amp;aring;gor som i grunden visade p&amp;aring; tv&amp;aring; delar av detta problem. Bland annat fr&amp;aring;gade han: Om dina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar hade varit buddhister, hade du ocks&amp;aring; varit det d&amp;aring;? Om dina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar avsade sig sin kristna tro, hade du d&amp;aring; fortfarande varit kristen? Chan f&amp;ouml;rklarade vidare att f&amp;ouml;r att vara en kristen s&amp;aring; m&amp;aring;ste man ha erk&amp;auml;nt att man &amp;auml;r en syndare, man m&amp;aring;ste ha tagit emot f&amp;ouml;rl&amp;aring;telsen genom Kristus och man m&amp;aring;ste ha inlett en relation med honom. Det r&amp;auml;cker inte med att v&amp;aring;ra f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar eller att v&amp;aring;ra v&amp;auml;nner har en relation med Gud, n&amp;auml;r v&amp;aring;ra liv &amp;auml;r &amp;ouml;ver och vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r Gud s&amp;aring; kommer vi att st&amp;aring; d&amp;auml;r ensamma. Antingen kommer Gud att v&amp;auml;lkomna oss hem eller s&amp;aring; kommer han s&amp;auml;ga till oss att han inte k&amp;auml;nner oss och att vi d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte &amp;auml;r v&amp;auml;lkomna in i himlen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En annan viktig punkt som Chan tog upp r&amp;ouml;rde vid problematiken som uppst&amp;aring;r n&amp;auml;r vi inte h&amp;aring;ller med Gud. Han f&amp;ouml;rklarade att Gud &amp;auml;r skaparen av universum och att universum &amp;auml;r hans. Det inneb&amp;auml;r att han f&amp;aring;r g&amp;ouml;ra som han vill och att vi m&amp;aring;ste anpassa oss efter hans vilja. Gud &amp;auml;r s&amp;aring;dan som han &amp;auml;r och han g&amp;ouml;r som han g&amp;ouml;r, vad vi ska g&amp;ouml;ra &amp;auml;r att l&amp;auml;ra k&amp;auml;nna honom, inte att efter v&amp;aring;r egen f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga hitta p&amp;aring; hur Gud borde vara och sedan dyrka den bilden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Efter m&amp;ouml;tet s&amp;aring; k&amp;auml;ndes det sk&amp;ouml;nt att s&amp;auml;tta sig i bilen och styra hem&amp;aring;t mot Bor&amp;aring;s ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att l&amp;auml;gga sig i ett kallt och fuktigt t&amp;auml;lt &amp;hellip; men s&amp;aring; &amp;auml;r jag ju lite &amp;auml;ldre nu &amp;auml;n vad jag var f&amp;ouml;rr d&amp;aring; det geggiga konferenslivet lockade lika mycket som inspirerande m&amp;ouml;ten&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/06/nyhemsveckan</link><pubDate>Sun, 14 Jun 2009 03:07:48 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4139</guid></item><item><title>Religion, Humanism &amp; Politik</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;I mitt senaste inl&amp;auml;gg s&amp;aring; tog jag upp Humanisternas kampanj &lt;a href="http://www.gudfinnsnoginte.se" target="_blank"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Gud finns nog inte&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt; och beskrev lite tankar kring denna. Efter att jag skrivit inl&amp;auml;gget s&amp;aring; f&amp;ouml;ljde en rad kommentarer kring &amp;auml;mnet och min kritik mot Humanisterna vilket nu f&amp;aring;tt mig att skriva detta inl&amp;auml;gg vari jag utifr&amp;aring;n ett personligt perspektiv kommer att behandla &amp;auml;mnet &lt;strong&gt;religion och politik med fokus p&amp;aring; Humanisternas &amp;aring;sikter.&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Humanisterna&lt;/strong&gt; beskriver p&amp;aring; sin hemsida att &lt;em&gt;de arbetar f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna det sekul&amp;auml;ra samh&amp;auml;llet, d&amp;auml;r religion och politik h&amp;aring;lls is&amp;auml;r.&lt;/em&gt; I organisationens stadgar st&amp;aring;r det bland annat att &lt;em&gt;Humanisterna f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en sekul&amp;auml;r etik, d&amp;auml;r religi&amp;ouml;s tro eller uttolkning av f&amp;ouml;regivet heliga skrifter inte kan &lt;strong&gt;till&amp;aring;tas&lt;/strong&gt; styra samh&amp;auml;llets moraluppfattningar.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag anser att denna syn p&amp;aring; samh&amp;auml;llet borde kritiseras av s&amp;aring;v&amp;auml;l troende som icke-troende m&amp;auml;nniskor och anledningen &amp;auml;r som f&amp;ouml;ljer. Jag som kristen m&amp;auml;nniska f&amp;ouml;rankrar min etik och moral p&amp;aring; Bibeln i vilken jag tror att Guds Ord uppenbarats till oss m&amp;auml;nniskor. N&amp;auml;r Humanisterna beskriver att min religi&amp;ouml;sa tro och min syn p&amp;aring; Bibeln som auktoritet &amp;ouml;ver mina &amp;aring;sikter &lt;strong&gt;inte ska f&amp;aring; till&amp;aring;tas styra samh&amp;auml;llets moraluppfattningar&lt;/strong&gt; s&amp;aring; s&amp;auml;ger de implicit att jag som kristen m&amp;auml;nniska inte ska till&amp;aring;tas att yttra mig om moral. &lt;em&gt;Religionen &amp;auml;r en privatsak och skall inte blandas in i det offentliga samh&amp;auml;llet&lt;/em&gt; st&amp;aring;r det i Humanisternas beskrivning om vad humanism inneb&amp;auml;r. Jag f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas med andra ord att t&amp;auml;nka utanf&amp;ouml;r min privata religi&amp;ouml;sa sf&amp;auml;r om jag ska p&amp;aring;verka det offentliga samh&amp;auml;llet, men hur &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt? &lt;strong&gt;Om jag bortser ifr&amp;aring;n grunden f&amp;ouml;r mina &amp;aring;sikter s&amp;aring; finns det ju inte n&amp;aring;gonting kvar, jag blir som ett blankt papper, en m&amp;auml;nniska utan v&amp;auml;rderingar och utan st&amp;aring;ndpunkter.&lt;/strong&gt; Som kristen m&amp;auml;nniska s&amp;aring; kan jag inte bortse ifr&amp;aring;n min kristna tro i n&amp;aring;gon fr&amp;aring;ga, kanske minst i fr&amp;aring;ga om moral, och konsekvensen blir att jag i ett sekul&amp;auml;rt, humanistiskt samh&amp;auml;lle f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras r&amp;auml;tten att ha en offentlig &amp;aring;sikt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Humanisterna menar att &lt;em&gt;ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r religi&amp;ouml;sa p&amp;aring;bud och dogmer vill de fr&amp;auml;mja en etik byggd p&amp;aring; medm&amp;auml;nsklighet och tolerans s&amp;aring;som den bland annat uttrycks i FN-deklarationen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och Barnkonventionen&lt;/em&gt;. &lt;strong&gt;Jag undrar nu hur Humanisterna menar att deras syn p&amp;aring; medm&amp;auml;nsklighet, tolerans och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter appliceras av dem sj&amp;auml;lva gentemot mig?&lt;/strong&gt; Om min tro p&amp;aring; Gud och Bibeln som hans Ord inte ska f&amp;aring; p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet s&amp;aring; inneb&amp;auml;r det bland annat i praktiken att jag borde bli av med min r&amp;ouml;str&amp;auml;tt och min yttrandefrihet vilka b&amp;auml;gge tas upp i FN-deklarationen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Tar jag det f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngt? Kanske g&amp;ouml;r jag det men jag f&amp;ouml;rst&amp;aring;r inte hur jag ska kunna f&amp;aring; r&amp;ouml;sta om min tro inte ska f&amp;aring; p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet. Min tro p&amp;aring;verkar i allra h&amp;ouml;gsta grad hur jag r&amp;ouml;star och min r&amp;ouml;st p&amp;aring;verkar ju samh&amp;auml;llet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har enligt artikel 18 och 19 i FN-deklarationen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna r&amp;auml;tt till &lt;em&gt;tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet&lt;/em&gt; &lt;em&gt;samt r&amp;auml;tt till &amp;aring;siktsfrihet och yttrandefrihet.&lt;/em&gt; Detta innefattar &amp;auml;ven &lt;em&gt;r&amp;auml;tten att offentligt ut&amp;ouml;va min religion&lt;/em&gt; &lt;em&gt;och r&amp;auml;tten till frihet att utan ingripande hysa &amp;aring;sikter samt s&amp;ouml;ka, ta emot och sprida information och id&amp;eacute;er med hj&amp;auml;lp av alla uttrycksmedel och oberoende av gr&amp;auml;nser.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N&amp;auml;r Humanisterna skriver att humanism inneb&amp;auml;r att &lt;strong&gt;religion &amp;auml;r en privatsak&lt;/strong&gt; som inte skall blandas in i det offentliga samh&amp;auml;llet och att religi&amp;ouml;s tro eller uttolkning av f&amp;ouml;regivet heliga skrifter inte kan till&amp;aring;tas styra samh&amp;auml;llets moraluppfattningar &lt;strong&gt;anser jag att deras &amp;aring;sikt g&amp;aring;r emot FN-deklarationen&lt;/strong&gt; som de sj&amp;auml;lva s&amp;auml;ger sig st&amp;aring; bakom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Humanisterna f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar &amp;auml;ven starkt demokrati, n&amp;aring;got som &amp;auml;ven FN-deklarationen tar upp. Det sekulariserade samh&amp;auml;llet inneb&amp;auml;r enligt Humanisterna att &amp;aring;sikter baserade p&amp;aring; Bibeln inte kan till&amp;aring;tas styra samh&amp;auml;llets moraluppfattningar. Eftersom jag tror p&amp;aring; Bibeln och anv&amp;auml;nder den som fundament f&amp;ouml;r mina moraliska &amp;aring;sikter och mina moraliska &amp;aring;sikter p&amp;aring;verkar hur jag r&amp;ouml;star s&amp;aring; f&amp;ouml;refaller det som att moraluppfattningar m&amp;aring;ste frikopplas ifr&amp;aring;n hur Sverige styrs f&amp;ouml;r att demokrati ska innefatta mig. Att frikoppla moraluppfattningar ifr&amp;aring;n hur Sverige styrs verkar till synes absurt vilket leder till att jag som kristen st&amp;auml;lls utanf&amp;ouml;r demokratin. &lt;strong&gt;Fr&amp;aring;gan som kvarst&amp;aring;r f&amp;ouml;r humanisten att besvara &amp;auml;r vad demokrati inneb&amp;auml;r om inte allas r&amp;ouml;ster och &amp;aring;sikter till&amp;aring;ts?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag g&amp;aring;r ganska h&amp;aring;rt &amp;aring;t Humanisterna h&amp;auml;r men jag ser en uppenbar fara i att begr&amp;auml;nsa m&amp;auml;nniskors offentliga &amp;aring;sikter och r&amp;auml;tten att g&amp;ouml;ra dem h&amp;ouml;rda. Detta anser jag att ocks&amp;aring; den icke-troende borde h&amp;aring;lla med om.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Avslutningsvis s&amp;aring; vill jag klarg&amp;ouml;ra att jag inte tycker att jag som kristen har mer r&amp;auml;tt &amp;auml;n humanisten att framf&amp;ouml;ra mina &amp;aring;sikter.&lt;/strong&gt; Jag &amp;auml;r f&amp;ouml;r fria &amp;aring;sikter, religionsfrihet och demokrati vilket inneb&amp;auml;r att jag anser b&amp;aring;de kristna och humanistiska v&amp;auml;rderingar vara hemmah&amp;ouml;rande inom politiken och att det &amp;auml;r upp till folket att best&amp;auml;mma hur landet ska styras. Vad jag inte vill &amp;auml;r att tystas f&amp;ouml;r att jag grundar mina v&amp;auml;rderingar och &amp;aring;sikter p&amp;aring; vad som st&amp;aring;r i Bibeln. Jag vill ocks&amp;aring; s&amp;auml;ga att jag inte tror att det finns speciellt m&amp;aring;nga humanister som skulle mots&amp;auml;tta sig demokrati i praktiken, det jag vill s&amp;auml;ga med mitt resonemang &amp;auml;r att jag anser att deras stadgar &amp;auml;r mots&amp;auml;gelsefulla. M&amp;ouml;jligtvis s&amp;aring; missf&amp;ouml;rst&amp;aring;r jag humanisterna p&amp;aring; s&amp;aring; vis att de visst vill att jag ska f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet med mina Bibelgrundade &amp;aring;sikter och att min r&amp;ouml;st ska f&amp;aring; h&amp;ouml;ras i ett demokratiskt samh&amp;auml;lle. Men om det &amp;auml;r s&amp;aring; f&amp;ouml;rst&amp;aring;r jag inte varf&amp;ouml;r de skrivit: &lt;em&gt;Humanisterna f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en sekul&amp;auml;r etik, d&amp;auml;r religi&amp;ouml;s tro eller uttolkning av f&amp;ouml;regivet heliga skrifter &lt;strong&gt;inte kan till&amp;aring;tas&lt;/strong&gt; styra samh&amp;auml;llets moraluppfattningar.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;nkar:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://humanisterna.se/" target="_blank"&gt;Humanisterna.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=7" target="_blank"&gt;FN-deklarationen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/06/religion-humanism-politik</link><pubDate>Thu, 11 Jun 2009 15:14:01 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4122</guid></item><item><title>Gud Finns Nog Inte ... Inte!</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Ig&amp;aring;r satte jag mig vid datorn och tittade igenom rubrikerna p&amp;aring; tidningen Dagens hemsida. Jag fastnade f&amp;ouml;r en rubrik som beskrev att Humanisterna lanserat en kampanj med namnet &lt;em&gt;Gud finns nog inte&lt;/em&gt;. Som teologi och filosofi student s&amp;aring; har jag ett brinnande intresse f&amp;ouml;r religionsfilosofi vilket &amp;auml;ven &amp;auml;r det &amp;auml;mne jag har f&amp;ouml;r avsikt att forts&amp;auml;tta mina studier inom. Jag uppskattar att l&amp;auml;sa och titta p&amp;aring; debatter r&amp;ouml;rande detta &amp;auml;mne och k&amp;auml;nde direkt att de skulle kunna vara kul att se vad Humanisterna nu kokat ihop. Som en trevlig &amp;ouml;verraskning s&amp;aring; inneh&amp;ouml;ll kampanjen en unders&amp;ouml;kning och min tanke var direkt att h&amp;auml;r g&amp;auml;ller det att g&amp;ouml;ra min r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. Jag gick igenom de fr&amp;aring;gor som st&amp;auml;lldes och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte att svara p&amp;aring; det alternativ som k&amp;auml;ndes l&amp;aring;g n&amp;auml;rmast min &amp;aring;sikt och jag fick resultatet &lt;em&gt;mycket religi&amp;ouml;s&lt;/em&gt;. Tack f&amp;ouml;r det t&amp;auml;nkte jag, det st&amp;auml;mmer ju bra om man med religi&amp;ouml;s menar det som jag v&amp;auml;ljer att l&amp;auml;gga i ordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag appl&amp;aring;derar Humanisterna f&amp;ouml;r initiativet att utf&amp;ouml;ra denna kampanj &amp;auml;ven om jag tvivlar p&amp;aring; att de skapade den f&amp;ouml;r samma anledning som jag tycker att den &amp;auml;r bra. Det finns emellertid ett stort problem med kampanjen och det &amp;auml;r just att den &amp;auml;r en kampanj och ingen unders&amp;ouml;kning. Fr&amp;aring;gorna som st&amp;auml;lls i unders&amp;ouml;kningen &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt naiva och enfaldiga och tillsynes har de endast syftet att propagera f&amp;ouml;r humanisternas egen v&amp;auml;rldsbild och inget annat. Jag ska inte f&amp;ouml;rklara fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r fr&amp;aring;ga vad jag tyckte var d&amp;aring;ligt med unders&amp;ouml;kningen f&amp;ouml;r det finns det s&amp;auml;kerligen m&amp;aring;nga andra som redan har gjort, men jag vill s&amp;auml;ga att jag blir besviken n&amp;auml;r den tro jag bek&amp;auml;nner mig till misskrediteras s&amp;aring; som den g&amp;ouml;rs av humanisterna. Varf&amp;ouml;r inte g&amp;ouml;ra en objektiv unders&amp;ouml;kning om det &amp;auml;r ett objektivt resultat man vill ha? Jag antar att humanisterna med denna unders&amp;ouml;kning ville visa hur negativt de tycker att det &amp;auml;r med religion i det svenska samh&amp;auml;llet men det enda de lyckas med &amp;auml;r att visa hur ovetande de &amp;auml;r om vad religioner st&amp;aring;r f&amp;ouml;r. Kan det kanske vara s&amp;aring; att den bild som humanisterna har av religioner p&amp;aring; ett korrekt s&amp;auml;tt beskriver n&amp;aring;gonting negativt men att det inte &amp;auml;r religionerna det &amp;auml;r fel p&amp;aring; utan humanisternas egen uppfattning?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Avslutningsvis s&amp;aring; vill jag s&amp;auml;ga att jag p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rst&amp;aring;r varifr&amp;aring;n humanisternas &amp;aring;sikter kommer ifr&amp;aring;n, det finns mycket problem som uppst&amp;aring;r p&amp;aring; grund av religioner i v&amp;auml;rlden. Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt f&amp;ouml;r oss kristna att s&amp;auml;ga att vi inom vissa omr&amp;aring;den har ett m&amp;ouml;rkt f&amp;ouml;rflutet men att vi f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats och att det nu endast &amp;auml;r andra religioner som skapar problem i v&amp;auml;rlden. Men s&amp;aring; enkelt &amp;auml;r det inte. Det finns givetvis kristna m&amp;auml;nniskor som passerar gr&amp;auml;nser p&amp;aring; grund av vad de tror &amp;auml;r r&amp;auml;tt, tyv&amp;auml;rr &amp;auml;ven gr&amp;auml;nser som Bibeln tar upp. Jag tycker inte att vi kristna ska skylla ifr&amp;aring;n oss helt och h&amp;aring;llet samtidigt som jag inte uppskattar n&amp;auml;r vi blir beskyllda f&amp;ouml;r s&amp;aring;dant som inte har med v&amp;aring;r tro att g&amp;ouml;ra. Vi lever i ett demokratiskt samh&amp;auml;lle, vilket jag uppskattar, men demokrati handlar inte om att man tystar de som tycker annorlunda utan att allas &amp;aring;sikter f&amp;aring;r g&amp;ouml;ras h&amp;ouml;rda och att det sedan &amp;auml;r upp till befolkningen som helhet att best&amp;auml;mma hur vi ska g&amp;ouml;ra, vilka lagar som ska stiftas, osv. Humanisterna vill tysta de religi&amp;ouml;sa r&amp;ouml;sterna i Sverige vilket jag tycker &amp;auml;r katastrofalt. L&amp;aring;t oss ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;ra en saklig debatt som inte i f&amp;ouml;rsta hand g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att smutskasta de som inte tycker som oss sj&amp;auml;lva med tvivelaktiga argument utan ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;rklara hur vi vill att samh&amp;auml;llet ska se ut och varf&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill du g&amp;ouml;ra humanisternas unders&amp;ouml;kningen s&amp;aring; &amp;auml;r adressen: &lt;a href="http://www.gudfinnsnoginte.se" target="_blank"&gt;www.gudfinnsnoginte.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill du l&amp;auml;sa vad andra tycker om kampanjen s&amp;aring; kolla in: &lt;a href="http://www.dagen.se" target="_blank"&gt;www.dagen.se&lt;/a&gt; och rubriken &lt;em&gt;Humanisternas kampanj svartm&amp;aring;lar troende&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/06/gud-finns-nog-inte-inte</link><pubDate>Tue, 09 Jun 2009 19:12:18 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg4104</guid></item><item><title>Uppståndelsen, predikan i Korskyrkan, Borås</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Under P&amp;aring;skdagen predikade jag i Korskyrkan i Bor&amp;aring;s och h&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer denna predikan i textformat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Inledning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Efter andra v&amp;auml;rldskriget kom en man vid namn Konrad Adenauer att inta posten som borgm&amp;auml;stare i den v&amp;auml;sttyska staden K&amp;ouml;ln, denne kom sedan &amp;auml;ven att bli f&amp;ouml;rbundskansler f&amp;ouml;r V&amp;auml;sttyskland. Han inbj&amp;ouml;d kort efter krigets slut den amerikanske evangelisten Billy Graham till K&amp;ouml;ln. Under ett av dessa tv&amp;aring; herrars m&amp;ouml;ten p&amp;aring; Adenauers kontor fr&amp;aring;gade han om Billy verkligen trodde att Jesus uppst&amp;aring;tt ifr&amp;aring;n de d&amp;ouml;da. Billy svarade: Om jag inte trodde p&amp;aring; uppst&amp;aring;ndelsen s&amp;aring; skulle jag inte ha n&amp;aring;got evangelium att predika. Adenauer reste sig ur sin stol, tittade ut genom f&amp;ouml;nstret &amp;ouml;ver hans stad som l&amp;aring;g i ruiner efter det v&amp;aring;ldsamma kriget och sa: Utanf&amp;ouml;r Jesus uppst&amp;aring;ndelse finner jag inget hopp f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskligheten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1 Kor 15:14 &lt;br /&gt;(Bibel 2000) - &lt;em&gt;Men om Kristus inte har uppst&amp;aring;tt, ja, d&amp;aring; &amp;auml;r v&amp;aring;r f&amp;ouml;rkunnelse tom, och tom &amp;auml;r ocks&amp;aring; er tro.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;(Amplified Bible) &amp;ndash;&lt;em&gt; And if Christ has not risen, then our preaching is in vain [it amounts to nothing] and your faith is devoid of truth and is fruitless (without effect, empty, imaginary, and unfounded).&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi har samlats till p&amp;aring;skgudstj&amp;auml;nst h&amp;auml;r idag f&amp;ouml;r att tillsammans upph&amp;ouml;ja Kristus med speciellt fokus p&amp;aring; Hans uppst&amp;aring;ndelse. Som predikant h&amp;auml;r idag k&amp;auml;nner jag att det &amp;auml;r viktigt att f&amp;ouml;rklara varf&amp;ouml;r jag, likt Konrad Adenauer, inte finner n&amp;aring;got hopp f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskligheten utanf&amp;ouml;r Jesus Kristus uppst&amp;aring;ndelse och varf&amp;ouml;r jag likt Paulus och Billy Graham tror att utan uppst&amp;aring;ndelsen s&amp;aring; &amp;auml;r det kristna evangeliet tomt, meningsl&amp;ouml;st och utan effekt. F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra detta ska jag efter b&amp;auml;sta f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga beskriva omst&amp;auml;ndigheterna kring uppst&amp;aring;ndelsen och dess betydelse f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskligheten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Uppst&amp;aring;ndelsen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F&amp;ouml;r att beskriva detta inleder jag i Johannesevangeliets prolog:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joh 1:1-18&lt;br /&gt;&lt;em&gt;I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var m&amp;auml;nniskornas ljus. Och ljuset lyser i m&amp;ouml;rkret, och m&amp;ouml;rkret har inte &amp;ouml;vervunnit det. Det kom en man som var s&amp;auml;nd av Gud, hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne f&amp;ouml;r att vittna om ljuset, s&amp;aring; att alla skulle komma till tro genom honom. Sj&amp;auml;lv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset. Det sanna ljuset, som ger alla m&amp;auml;nniskor ljus, skulle komma in i v&amp;auml;rlden. Han var i v&amp;auml;rlden, och v&amp;auml;rlden hade blivit till genom honom, men v&amp;auml;rlden k&amp;auml;nde honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men &amp;aring;t dem som tog emot honom gav han r&amp;auml;tten att bli Guds barn, &amp;aring;t alla som tror p&amp;aring; hans namn, som har blivit f&amp;ouml;dda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av n&amp;aring;gon mans vilja, utan av Gud. Och Ordet blev m&amp;auml;nniska och bodde bland oss, och vi s&amp;aring;g hans h&amp;auml;rlighet, en h&amp;auml;rlighet som den ende sonen f&amp;aring;r av sin fader, och han var fylld av n&amp;aring;d och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: "Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig g&amp;aring;r f&amp;ouml;re mig, ty han fanns f&amp;ouml;re mig." Av hans fullhet har vi alla f&amp;aring;tt del, med n&amp;aring;d och &amp;aring;ter n&amp;aring;d. Ty lagen gavs genom Mose, men n&amp;aring;den och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. Ingen har n&amp;aring;gonsin sett Gud. Den ende sonen, sj&amp;auml;lv gud och alltid n&amp;auml;ra Fadern, han har f&amp;ouml;rklarat honom f&amp;ouml;r oss.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Johannesevangeliet &amp;auml;r inte menat att i kronologisk ordning &amp;aring;terge Jesus liv, det &amp;auml;r ist&amp;auml;llet skrivet i ljuset av det som hade skett kring och genom Jesus f&amp;ouml;r att p&amp;aring;visa att Jesus &amp;auml;r Guds son och att alla som tror p&amp;aring; Honom vinner evigt liv. Det f&amp;ouml;refaller tydligt att Johannes inleder sitt evangelium med vad som skulle kunna kallas hans slutsats om vem Jesus &amp;auml;r och betydelsen av det Han gjorde. Dessa fantastiska verser skulle antagligen kunna ge upphov till hundratals olika budskap att predika men det vi &amp;auml;r ute efter nu &amp;auml;r att belysa uppst&amp;aring;ndelsen, varf&amp;ouml;r den var n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig och konsekvenserna av den.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen om vem Jesus &amp;auml;r m&amp;aring;ste vara att Han &amp;auml;r Gud. Han identifieras av Johannes som skaparen av allting som finns till och ur vilken liv utg&amp;aring;r. Johannes likst&amp;auml;ller med andra ord Jesus med Jahve - Abraham, Isak och Jakobs Gud. Det m&amp;ouml;rka har f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt sl&amp;auml;cka livet i Jesus men inte lyckats. Han kom till v&amp;auml;rlden som en m&amp;auml;nniska och han kom till sina egna, han kom till Israels folk, men de tog inte emot honom. Nu har han gett alla som tar emot honom r&amp;auml;tten att bli Guds barn, barn till den som &amp;auml;r fylld av n&amp;aring;d och sanning. Ingen m&amp;auml;nniska har n&amp;aring;gonsin sett Gud men Jesus som samtidigt &amp;auml;r sann m&amp;auml;nniska och sann Gud har f&amp;ouml;rklarat honom f&amp;ouml;r oss.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Jesus, sann Gud och sann m&amp;auml;nniska&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Jesus gudomliga och samtidigt m&amp;auml;nskliga natur &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt viktig f&amp;ouml;r hur vi ska f&amp;ouml;rst&amp;aring; konsekvenserna av att Han uppstod ifr&amp;aring;n de d&amp;ouml;da. Det var inte just det att vem som helst uppstod ifr&amp;aring;n de d&amp;ouml;da som ledde till syndernas f&amp;ouml;rl&amp;aring;telse, folk hade ju uppst&amp;aring;tt f&amp;ouml;re det att Jesus gjorde det utan att de en g&amp;aring;ng f&amp;ouml;r alla besegrat d&amp;ouml;den och vunnit seger &amp;ouml;ver m&amp;ouml;rkret (exempelvis kan vi l&amp;auml;sa om att Lazarus uppst&amp;aring;r i Joh 11). Det var faktumet att det var Jesus, sann m&amp;auml;nniska och sann Gud, som gjorde att en s&amp;aring;dan seger var m&amp;ouml;jlig.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Johannes beskriver att Ordet, den gudomliga Jesus, blev m&amp;auml;nniska och bodde bland oss, detta f&amp;ouml;rtydligas ytterligare bland annat av Paulus i Filipperbrevets andra kapitel:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fil 2:6-11&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Han &amp;auml;gde Guds gestalt men vakade inte &amp;ouml;ver sin j&amp;auml;mlikhet med Gud utan avstod fr&amp;aring;n allt och antog en tj&amp;auml;nares gestalt d&amp;aring; han blev som en av oss. N&amp;auml;r han till det yttre hade blivit m&amp;auml;nniska gjorde han sig &amp;ouml;dmjuk och var lydig &amp;auml;nda till d&amp;ouml;den, d&amp;ouml;den p&amp;aring; ett kors. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r har Gud upph&amp;ouml;jt honom &amp;ouml;ver allt annat och gett honom det namn som st&amp;aring;r &amp;ouml;ver alla andra namn, f&amp;ouml;r att alla kn&amp;auml;n skall b&amp;ouml;jas f&amp;ouml;r Jesu namn, i himlen, p&amp;aring; jorden och under jorden, och alla tungor bek&amp;auml;nna att Jesus Kristus &amp;auml;r herre, Gud fadern till &amp;auml;ra.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;aring; klarhet i varf&amp;ouml;r Jesus valde att inte vaka &amp;ouml;ver sin j&amp;auml;mlikhet med Gud och antog en tj&amp;auml;nares gestalt v&amp;auml;nder vi oss nu mot Hebreerbrevets nionde kapitel vilket inleds med en f&amp;ouml;rklaring av det gamla testamentets offerregler och beskriver hur dessa involverade templet i Jerusalem. I detta kapitel refereras det till det allra heligaste i templet och f&amp;ouml;rbudet att g&amp;aring; in dit, endast en g&amp;aring;ng per &amp;aring;r fick den &amp;ouml;verstepr&amp;auml;sten lov att g&amp;aring; in i det allra heligaste (3 Mos 16).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Heb 9:7-8&lt;br /&gt;&lt;em&gt;I det andra rummet g&amp;aring;r bara &amp;ouml;verstepr&amp;auml;sten in, en g&amp;aring;ng om &amp;aring;ret och d&amp;aring; alltid med blod som han b&amp;auml;r fram f&amp;ouml;r sina egna och folkets oupps&amp;aring;tliga synder. D&amp;auml;rmed visar den heliga anden att v&amp;auml;gen in i helgedomen inte ligger &amp;ouml;ppen s&amp;aring; l&amp;auml;nge det fr&amp;auml;mre rummet &amp;auml;nnu best&amp;aring;r.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Denna regel var designad, som en liknelse, av Guds Ande: V&amp;auml;gen in i det allra heligaste, in till Guds n&amp;auml;rvaro, kunde inte avsl&amp;ouml;jas s&amp;aring; l&amp;auml;nge som det f&amp;ouml;rsta templet stod kvar och det f&amp;ouml;rsta tabernaklet fortfarande tj&amp;auml;nade sitt syfte. Den v&amp;auml;gen kunde endast avsl&amp;ouml;jas efter det att templet rivits ner av Jesus Kristus, som blev den h&amp;ouml;gste pr&amp;auml;sten och passerade genom det b&amp;auml;ttre och mer perfekta tabernaklet vilket var Hans kropp. I kraft av Hans eget blod kunde Han vinna evig fr&amp;auml;lsning f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskligheten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Heb 9:12&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Och med sitt eget blod, inte med blod av bockar och kalvar, har han en g&amp;aring;ng f&amp;ouml;r alla tr&amp;auml;tt in i helgedomen och vunnit befrielse &amp;aring;t oss f&amp;ouml;r evigt.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hebreerbrevet 9:11 tar f&amp;ouml;r givet att Jesus kropp identifieras med ett slags tabernakel, ett instrument f&amp;ouml;r offer - uppenbarligen eftersom evangelierna talar om att Jesus offrar sin kropp och sitt blod n&amp;auml;r Han instituerar Herrens m&amp;aring;ltid och Johannes evangeliets f&amp;ouml;rklaring att Jesus kropp &amp;auml;r det templet Han skulle bygga upp p&amp;aring; tre dagar efter att det rivits ner (Joh 2:19-21). I Hebreerbrevet &amp;auml;r templet i Jerusalem ersatt av en rent ideologisk konstruktion och den sanna &amp;ouml;verstepr&amp;auml;sten har stigit in en g&amp;aring;ng f&amp;ouml;r alla i det allra heligaste s&amp;aring; att inga fler offer vare sig &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga eller l&amp;auml;mpliga.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Jesus uppfyller allts&amp;aring; den tj&amp;auml;nst som &amp;ouml;verstepr&amp;auml;sten innehade och han g&amp;ouml;r det som en del av m&amp;auml;nskligheten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskligheten. Eftersom Jesus var sann m&amp;auml;nniska hade Han r&amp;auml;tten att handla f&amp;ouml;r oss m&amp;auml;nniskor inf&amp;ouml;r Gud. Jesus Kristus m&amp;auml;nsklighet var n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att han skulle kunna medla som pr&amp;auml;st f&amp;ouml;r v&amp;aring;r skull inf&amp;ouml;r Fadern.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Heb 5:1&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Varje &amp;ouml;verstepr&amp;auml;st utses bland m&amp;auml;nniskor, och det &amp;auml;r m&amp;auml;nniskor han f&amp;aring;r till uppgift att f&amp;ouml;retr&amp;auml;da inf&amp;ouml;r Gud genom att framb&amp;auml;ra offerg&amp;aring;vor f&amp;ouml;r deras synder. Han kan ha f&amp;ouml;rdrag med de okunniga och vilseg&amp;aring;ngna eftersom han sj&amp;auml;lv &amp;auml;r beh&amp;auml;ftad med svaghet och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste framb&amp;auml;ra syndoffer lika mycket f&amp;ouml;r sig sj&amp;auml;lv som f&amp;ouml;r folket.&lt;/em&gt; (se &amp;auml;ven: Heb 2:7-17; 4:15; 10:5-9)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jesus m&amp;auml;nskliga natur var allts&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att han skulle ha r&amp;auml;tten att ta p&amp;aring; sig m&amp;auml;nsklighetens synd. Ytterligare en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig aspekt f&amp;ouml;r att Jesus skulle kunna tj&amp;auml;na f&amp;ouml;r detta syfte var att Han sj&amp;auml;lv var fri ifr&amp;aring;n synd vilket Han ocks&amp;aring; var. 1 Pet 2:22 s&amp;auml;ger: Han begick inte n&amp;aring;gon synd, och svek fanns inte i hans mun och 1 Joh 3:5 st&amp;aring;r det: Ni vet att han har uppenbarat sig f&amp;ouml;r att ta bort synderna och att n&amp;aring;gon synd inte finns hos honom. Ytterligare ett exempel &amp;auml;r Heb 4:15 d&amp;auml;r det st&amp;aring;r: Vi har inte en &amp;ouml;verstepr&amp;auml;st som &amp;auml;r of&amp;ouml;rm&amp;ouml;gen att k&amp;auml;nna med oss i v&amp;aring;ra svagheter, utan en som har pr&amp;ouml;vats p&amp;aring; alla s&amp;auml;tt och varit som vi men utan synd. Ingen m&amp;auml;nniska kan leva utan synd. Rom 3:23 s&amp;auml;ger: Alla har syndat och g&amp;aring;tt miste om h&amp;auml;rligheten fr&amp;aring;n Gud och slutsatsen vi kan dra &amp;auml;r den att Jesus inte sj&amp;auml;lv kan ha varit fullt ut m&amp;auml;nniska och inte Gud, hade Jesus inte varit gudomlig hade Han inte kunnat leva utan synd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&amp;Aring;t dem som tar emot Jesus ges r&amp;auml;tten att bli Guds barn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;I Joh 1:11-12 kunde vi l&amp;auml;sa: Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men &amp;aring;t dem som tog emot honom gav han r&amp;auml;tten att bli Guds barn. Gud hade sedan tidens b&amp;ouml;rjan haft f&amp;ouml;r avsikt att st&amp;auml;lla v&amp;auml;rldens problem till r&amp;auml;tta och detta skulle ske vid ett fantastiskt &amp;ouml;gonblick. Gud utvalde Israels folk som det folk ur vilket en r&amp;auml;ddare skulle framtr&amp;auml;da och befria v&amp;auml;rlden ifr&amp;aring;n m&amp;ouml;rkret som h&amp;auml;rskade &amp;ouml;ver den. Genom Israels historia kan vi utskilja ett antal f&amp;ouml;rbund mellan folket och Gud. Grundl&amp;auml;ggande om flera av dessa f&amp;ouml;rbund kan s&amp;auml;gas att de innebar att om folket levde i enighet med Guds lag som de mottagit p&amp;aring; berget Sinai s&amp;aring; skulle Gud v&amp;auml;lsigna dem men om man valde att inte f&amp;ouml;lja lagen s&amp;aring; skulle effekten bli den motsatta. Efter det att Moses lett folket ut ur Egypten och Jusua tagit &amp;ouml;ver ledarskapet och f&amp;ouml;rt dem in i det f&amp;ouml;rlovade landet f&amp;ouml;ljer &amp;aring;rhundraden av svek fr&amp;aring;n folkets sida gentemot Gud. Gud l&amp;aring;ter dem dock p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt bli &amp;aring;teruppr&amp;auml;ttade men generellt kan man s&amp;auml;ga att synden hos folket blir v&amp;auml;rre och v&amp;auml;rre med tiden trots Guds ingripanden. Till slut s&amp;aring; verkar det dock uppenbart att Gud har l&amp;auml;mnat folket. De befinner sig p&amp;aring; 500talet f. Kr i f&amp;aring;ngenskap i Babylon och templet - Guds boning p&amp;aring; jorden - &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rt. Efter att man f&amp;aring;tt till&amp;aring;telse att &amp;aring;terv&amp;auml;nda till det heliga landet s&amp;aring; fanns det en f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntan att man nu &amp;aring;terigen skulle kunna bygga upp relationen med Gud och f&amp;ouml;r att detta skulle kunna ske beh&amp;ouml;vde man naturligtvis &amp;aring;teruppbygga templet, n&amp;aring;got som man ocks&amp;aring; gjorde. Trots att f&amp;aring;ngenskapen i Babylon var &amp;ouml;ver och att man hade &amp;aring;teruppbyggt templet i det heliga landet f&amp;ouml;ref&amp;ouml;ll de som att man fortfarande befann sig i f&amp;aring;ngenskap, men nu inte i en geografisk s&amp;aring;dan utan snarare i en andlig f&amp;aring;ngenskap. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta s&amp;aring; infriades inte f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna p&amp;aring; det nya templet och f&amp;ouml;r det andra s&amp;aring; hade man inte sj&amp;auml;lva kontrollen &amp;ouml;ver det heliga landet trots att man befann sig i det.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Det fanns dock en f&amp;ouml;rhoppning p&amp;aring; att detta skulle f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. De b&amp;ouml;cker som skrevs under och efter f&amp;aring;ngenskapen i Babylon talar ofta om Jahves &amp;aring;terkomst till Sion, speciellt kan vi l&amp;auml;sa om detta i Jes kap 40-55. En annan utav dem som skriver om &amp;aring;terkomsten &amp;auml;r Haggaj. Denne ins&amp;aring;g att det tempel som byggts efter f&amp;aring;ngenskapen inte infriade f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna men han fick i en vision se hur Jahve trots allt &amp;aring;terv&amp;auml;nde till en &amp;auml;nnu st&amp;aring;tligare byggnad.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Det fanns hos m&amp;aring;nga av judarna en f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntan p&amp;aring; att Israels problem skulle l&amp;ouml;sas av den de kallade Messias, denne trodde man skulle &amp;aring;teruppbygga templet, vinna frihet &amp;aring;t Israel och detta s&amp;aring; att Gud &amp;aring;terigen kunde uppfylla templet och leva med sitt folk.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; N&amp;auml;r s&amp;aring; Jesus kom till judarna, Hans eget folk, s&amp;aring; k&amp;auml;nde de inte igen honom. M&amp;aring;nga av dem f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade sig att Messias med milit&amp;auml;ra medel skulle besegra Rom och vinna frihet &amp;aring;t Israel men Jesus f&amp;ouml;rkunnade att Guds rike &amp;auml;r n&amp;auml;ra genom att bland annat uppmana folket att v&amp;auml;nda andra kinden till, g&amp;aring; en extra mil och &amp;auml;lska din fiende (Matt 5). Dessa uppmaningar och m&amp;aring;nga fler kan ses som direkta uppmaningar att inte anv&amp;auml;nda v&amp;aring;ld mot Rom vilket allts&amp;aring; m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade sig att Messias skulle g&amp;ouml;ra. Ytterligare exempel p&amp;aring; en s&amp;aring;dan uppmaning ifr&amp;aring;n Jesus finner vi i Matt 22:17-21 d&amp;auml;r Jesus svarar p&amp;aring; fr&amp;aring;gan om det &amp;auml;r r&amp;auml;tt att betala skatt till kejsaren:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Matt 22:19-21&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Visa mig ett mynt som man betalar skatt med." De r&amp;auml;ckte honom en denar, och han fr&amp;aring;gade: "Vems bild och namn &amp;auml;r det h&amp;auml;r?" - "Kejsarens", svarade de. D&amp;aring; sade han till dem: "Ge d&amp;aring; kejsaren det som tillh&amp;ouml;r kejsaren och Gud det som tillh&amp;ouml;r Gud."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jesus kom inte till v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att p&amp;aring; bekostnad utav andra folk ge Israel uppr&amp;auml;ttelse utan f&amp;ouml;r att p&amp;aring; sin egen bekostnad ge uppr&amp;auml;ttelse &amp;aring;t alla folk. Genom den seger Jesus vann &amp;ouml;ver d&amp;ouml;den omdefinierades begreppet &amp;rdquo;Guds folk&amp;rdquo; fr&amp;aring;n att innefatta Israel till att innefatta alla dem som v&amp;auml;ljer att tillh&amp;ouml;ra Jesus genom att tro p&amp;aring; Honom. Jesus kom till folket Israel men Hans kallelse var hela m&amp;auml;nskligheten, genom uppst&amp;aring;ndelsen &amp;ouml;ppnade Jesus v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r alla folk in till det allra heligaste, in till Fadern. Jesus s&amp;auml;ger: Ge d&amp;aring; kejsaren det som tillh&amp;ouml;r kejsaren och Gud det som tillh&amp;ouml;r Gud. Kejsarens bild fanns p&amp;aring; myntet men Guds bild finns p&amp;aring; oss som &amp;auml;r skapade i Hans avbild, Jesus uppmanar oss d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ge oss sj&amp;auml;lva till Gud!&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; De stora v&amp;auml;lsignelser som exilens slut innebar; Jahves &amp;aring;terkomst och templets &amp;aring;teruppbyggnad blev verklighet genom Jesus d&amp;ouml;d och uppst&amp;aring;ndelse. Jesus fest med l&amp;auml;rjungarna i den &amp;ouml;vre salen innan korsf&amp;auml;stelsen symboliserade befrielse, utt&amp;aring;g, f&amp;ouml;rbund och f&amp;ouml;rl&amp;aring;telse. Jesus fullbordar med andra ord det f&amp;ouml;rbund Jahve sl&amp;ouml;t med Israel vid berget Sinai. Gud hade utvalt Israel som det folk ur vilket v&amp;auml;rldens Fr&amp;auml;lsare skulle komma, nu hade Han kommit och genom Honom inr&amp;auml;ttades Guds rike i v&amp;auml;rlden.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Jesus har f&amp;ouml;rklarat Gud&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Vem var Shakespeare? Genom att l&amp;auml;sa denne gigants verk s&amp;aring; l&amp;auml;r vi k&amp;auml;nna de karakt&amp;auml;rer han uppdiktat men vi l&amp;auml;r inte k&amp;auml;nna Shakespeare sj&amp;auml;lv. Eftersom de karakt&amp;auml;rer han skriver om inte finns i verkligheten och v&amp;auml;rlden han beskriver endast finns i hans fantasi s&amp;aring; kan vi inte r&amp;auml;kna med att Shakespeare sj&amp;auml;lv blir avsl&amp;ouml;jad i hans texter. Hade Shakespeare velat f&amp;ouml;rklara vem han sj&amp;auml;lv var genom de fiktiva texter han skrev hade den enda m&amp;ouml;jligheten varit att skriva in sin egen person i n&amp;aring;gon av dem. Hade han gjort det s&amp;aring; hade vi f&amp;aring;tt f&amp;ouml;rfattaren bakom livet i texterna beskriven f&amp;ouml;r oss. Shakespeare skrev aldrig in sig sj&amp;auml;lv i sina ber&amp;auml;ttelser men det gjorde Gud n&amp;auml;r han s&amp;auml;nde sin Son till v&amp;aring;r v&amp;auml;rld. Jesus har f&amp;ouml;rklarat Gud f&amp;ouml;r oss genom att Han som ju &amp;auml;r den osedde Guden kom till v&amp;aring;r v&amp;auml;rld. Det finns otaliga egenskaper hos Gud som avsl&amp;ouml;jas genom det Jesus gjorde p&amp;aring; jorden men idag ska jag enbart n&amp;auml;mna en s&amp;aring;dan, n&amp;auml;mligen att Gud &amp;auml;lskar oss m&amp;auml;nniskor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Joh 3:14-16&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Liksom Mose h&amp;auml;ngde upp ormen i &amp;ouml;knen, s&amp;aring; m&amp;aring;ste M&amp;auml;nniskosonen upph&amp;ouml;jas f&amp;ouml;r att var och en som tror p&amp;aring; honom skall ha evigt liv. S&amp;aring; &amp;auml;lskade Gud v&amp;auml;rlden att han gav den sin ende son, f&amp;ouml;r att de som tror p&amp;aring; honom inte skall g&amp;aring; under utan ha evigt liv.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Slutord&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Uppst&amp;aring;ndelsen &amp;auml;r det mest centrala i den kristna tron. Hela det Gamla Testamentet pekar fram emot den och hela det Nya Testamentet behandlar konsekvenserna av den. Utan uppst&amp;aring;ndelsen s&amp;aring; hade kristendomen inte existerat. Utan uppst&amp;aring;ndelsen s&amp;aring; &amp;auml;r f&amp;ouml;rkunnelsen tom, falsk och meningsl&amp;ouml;s. Utan uppst&amp;aring;ndelsen s&amp;aring; finns det, som Konrad Adenauer s&amp;aring; vist sade, inget hopp f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskligheten. Utan uppst&amp;aring;ndelsen s&amp;aring; finns det ingen v&amp;auml;g tillbaka f&amp;ouml;r oss till Gud. Men Jesus Kristus, vilken &amp;auml;r avlad av den Helige Ande, f&amp;ouml;dd av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsf&amp;auml;st, d&amp;ouml;d och begraven, nederstigen till d&amp;ouml;dsriket, uppstod p&amp;aring; den tredje dagen och vann p&amp;aring; s&amp;aring; vis seger &amp;ouml;ver d&amp;ouml;den och evigt liv &amp;aring;t alla som med sin mun bek&amp;auml;nner att Han &amp;auml;r herre, och i sitt hj&amp;auml;rta tror att Gud har uppv&amp;auml;ckt honom fr&amp;aring;n de d&amp;ouml;da. Fadern s&amp;auml;nde Sonen f&amp;ouml;r att &amp;aring;teruppr&amp;auml;tta det som g&amp;aring;tt f&amp;ouml;rlorat n&amp;auml;r m&amp;auml;nniskan v&amp;auml;nde sig mot Gud och synden kom in i v&amp;auml;rlden. Sonen har uppenbarat Fadern och tydligt &amp;auml;r att Faderns gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa k&amp;auml;rlek till sin skapelse blivit synlig genom Sonen.&amp;nbsp; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ef 1:17-23&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Jag ber att v&amp;aring;r herre Jesu Kristi Gud, h&amp;auml;rlighetens fader, skall ge er en vishetens och uppenbarelsens ande som l&amp;aring;ter er f&amp;aring; kunskap om honom. M&amp;aring; han ge ert inre &amp;ouml;ga ljus, s&amp;aring; att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och h&amp;auml;rligt arv han ger oss bland de heliga, hur v&amp;auml;ldig hans styrka &amp;auml;r f&amp;ouml;r oss som tror - samma oerh&amp;ouml;rda kraft som han med sin makt l&amp;auml;t verka i Kristus n&amp;auml;r han uppv&amp;auml;ckte honom fr&amp;aring;n de d&amp;ouml;da och satte honom p&amp;aring; sin h&amp;ouml;gra sida i himlen, h&amp;ouml;gt &amp;ouml;ver alla h&amp;auml;rskare och makter och krafter och herrav&amp;auml;lden, &amp;ouml;ver alla namn som finns att n&amp;auml;mna, s&amp;aring;v&amp;auml;l i denna tiden som i den kommande. Allt lade han under hans f&amp;ouml;tter, och honom som &amp;auml;r huvud &amp;ouml;ver allting gjorde han till huvud f&amp;ouml;r kyrkan, som &amp;auml;r hans kropp, fullheten av honom som helt uppfyller allt.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad kan d&amp;aring; vi som &amp;auml;r delar av Kristus kyrka g&amp;ouml;ra, om inte ber&amp;auml;tta om den sanning vi funnit i Kristus f&amp;ouml;r andra m&amp;auml;nniskor s&amp;aring; att ocks&amp;aring; de kan komma till tro?&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/04/uppstandelsen-predikan-i-korskyrkan-boras</link><pubDate>Sun, 12 Apr 2009 14:09:46 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg3569</guid></item><item><title>Ondska i världen och Guds existens</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ondskan existerar och finns p&amp;aring;fallande verksam i allas v&amp;aring;r vardag.&lt;/strong&gt; Den p&amp;aring;verkar oss alla, p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt och i olika h&amp;ouml;g grad, men ingen m&amp;auml;nniska p&amp;aring; denna jord undg&amp;aring;r den. F&amp;ouml;r att l&amp;auml;sa om den r&amp;auml;cker det med att &amp;ouml;ppna n&amp;auml;rmaste dagstidning eller historiebok, f&amp;ouml;r att t&amp;auml;nka p&amp;aring; den r&amp;auml;cker det f&amp;ouml;r oss allra flesta att endast reflektera &amp;ouml;ver dagen som g&amp;aring;tt. Ondskans m&amp;ouml;rker &amp;auml;r n&amp;auml;rvarande i allas v&amp;aring;ra liv och det &amp;auml;r ingenting som jag &amp;auml;r i n&amp;auml;rheten av att betvivla, men jag st&amp;auml;ller mig fr&amp;aring;gande till den slutsats som m&amp;aring;nga kommer fram till n&amp;auml;r de diskuterar ondskan och dess konsekvenser. &lt;strong&gt;Tron p&amp;aring; ondska leder m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor till att inte tro p&amp;aring; Guds existens.&lt;/strong&gt; S&amp;aring;n&amp;auml;r som dagligen f&amp;aring;r jag svara m&amp;auml;nniskor som inte tror p&amp;aring; Gud n&amp;auml;r de fr&amp;aring;gar mig: &lt;strong&gt;Hur Gud kan existera trots att det finns s&amp;aring; mycket ondska i v&amp;auml;rlden?&lt;/strong&gt; Det &amp;auml;r p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt en legitim fr&amp;aring;ga att st&amp;auml;lla men min uppfattning &amp;auml;r att fr&amp;aring;gan i sig sj&amp;auml;lv &amp;auml;r allt f&amp;ouml;r otydlig och ogenomt&amp;auml;nkt f&amp;ouml;r att kunna leda till en givande diskussion.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta g&amp;ouml;rs antagandet att Gud &amp;auml;r p&amp;aring; ett speciellt s&amp;auml;tt, detta av m&amp;auml;nniskor som inte tror att Gud existerar. F&amp;ouml;r det andra tar fr&amp;aring;gan f&amp;ouml;r givet att det existerar ondska vilket &amp;auml;r n&amp;aring;got som ytterst f&amp;aring;, om ens n&amp;aring;gon, ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter. Det kan te sig rationellt att inte ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tta ondskans existens men jag menar att den som inte tror p&amp;aring; en Gud har goda sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att faktiskt f&amp;ouml;rneka att det existerar ondska, kanske &amp;auml;r det till och med s&amp;aring; att hon borde g&amp;ouml;ra s&amp;aring;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det finns givetvis flera exempel p&amp;aring; hur man kan formulera fr&amp;aring;gan kring hur Gud inte kan existera trots ondskans n&amp;auml;rvaro men i de former jag f&amp;aring;tt fr&amp;aring;gan presenterat f&amp;ouml;r mig s&amp;aring; har den i sig sj&amp;auml;lv varit otillr&amp;auml;cklig. Fr&amp;aring;gan ifr&amp;aring;n den icke-Gudstroende borde enligt mig st&amp;auml;llas p&amp;aring; exempelvis f&amp;ouml;ljande s&amp;auml;tt: &lt;em&gt;Om Gud finns s&amp;aring; &amp;auml;r han s&amp;aring;dan som jag tror att han &amp;auml;r. Min bild av Gud &amp;auml;r att han &amp;auml;r god och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kan han inte till&amp;aring;ta ondska. N&amp;auml;r jag nu h&amp;auml;nvisar till godhet och ondska g&amp;ouml;r jag det efter min egen definition av de b&amp;aring;da. Detta resonemang blir f&amp;ouml;r mig logiskt oh&amp;aring;llbart, kan du som tror p&amp;aring; Gud f&amp;ouml;rklara f&amp;ouml;r mig hur detta inte blir ett problem f&amp;ouml;r dig?&lt;/em&gt; Om fr&amp;aring;gan &amp;auml;r formulerad s&amp;aring; som jag nu exemplifierat den s&amp;aring; utg&amp;aring;r den ifr&amp;aring;n personen som fr&amp;aring;gar och dennes definition av Gud, godhet och ondska. Resonemanget inneh&amp;aring;ller s&amp;aring;ledes f&amp;ouml;ljande variabler:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Fr&amp;aring;gest&amp;auml;llarens bild av Gud&lt;br /&gt;B.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Fr&amp;aring;gest&amp;auml;llarens uppfattning om godhet och ondska&lt;br /&gt;C.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Fr&amp;aring;gest&amp;auml;llarens syn p&amp;aring; f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan A och B&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om Gud finns s&amp;aring; &amp;auml;r han n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigtvis inte s&amp;aring;dan s&amp;aring; som fr&amp;aring;gest&amp;auml;llaren avser (A). Om godhet och ondska existerar s&amp;aring; &amp;auml;r det inte sj&amp;auml;lvklart att fr&amp;aring;gest&amp;auml;llarens uppfattning om dem &amp;auml;r korrekt (B). Om A och B kan ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas f&amp;ouml;ljer logiskt att &amp;auml;ven C kan ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det f&amp;ouml;refaller nu som att den ursprungliga fr&amp;aring;gan beh&amp;ouml;ver omformuleras och bli tydligare, vidare s&amp;aring; beh&amp;ouml;ver fr&amp;aring;gest&amp;auml;llaren &amp;auml;ven definiera punkterna A, B och C f&amp;ouml;r att fr&amp;aring;gan ska kunna besvaras. Ett m&amp;ouml;jligt svar ifr&amp;aring;n fr&amp;aring;gest&amp;auml;llaren skulle nu kunna vara att sanningen om A, B och C &amp;auml;r relativ. En s&amp;aring;dan h&amp;aring;llning &amp;auml;r emellertid v&amp;auml;ldigt sv&amp;aring;r att vidh&amp;aring;lla eftersom det svaret i sig sj&amp;auml;lvt &amp;auml;r ett absolut p&amp;aring;st&amp;aring;ende. Att p&amp;aring;st&amp;aring; att det inte finns n&amp;aring;gon absolut sanning f&amp;ouml;rutom den absoluta sanningen att sanningen &amp;auml;r relativ synes kontradiktoriskt, dvs. resonemanget &amp;auml;r mots&amp;auml;gelsefullt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Problematiken f&amp;ouml;r fr&amp;aring;gest&amp;auml;llaren kvarst&amp;aring;r allts&amp;aring; och denne m&amp;aring;ste nu definiera variablerna i punkt A, B och C. Om exempelvis definitionen f&amp;ouml;r A bygger p&amp;aring; Bibeln s&amp;aring; m&amp;aring;ste punkt A allts&amp;aring; innefatta beskrivningen: fr&amp;aring;gest&amp;auml;llarens tolkning av den Gud Bibeln presenterar. Med dessa definitioner i v&amp;aring;r hand &amp;auml;r nu fr&amp;aring;gan f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis tydligt st&amp;auml;lld och det &amp;aring;terst&amp;aring;r nu f&amp;ouml;r fr&amp;aring;gest&amp;auml;llaren att f&amp;ouml;rklara varf&amp;ouml;r Gud och ondska inte b&amp;auml;gge kan existera. Den ursprungliga fr&amp;aring;gan var st&amp;auml;lld f&amp;ouml;r att visa att en god Gud inte kan existera samtidigt som ondskan existerar och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste nu fr&amp;aring;gest&amp;auml;llaren visa varf&amp;ouml;r ondskan existerar och inte Gud, f&amp;ouml;r detta kr&amp;auml;vs att ondskan kan f&amp;ouml;rklaras existera utan att Gud existerar. Anledningen till att ondskans existens beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rklaras &amp;auml;r givetvis att utan ondska s&amp;aring; brister argumentet att Gud inte skulle kunna existera p&amp;aring; grund av ondskans existens.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om ondska existerar f&amp;ouml;refaller det logiskt att godhet existerar, detta f&amp;ouml;r att det annars hade varit om&amp;ouml;jligt att urskilja ondska. Om ondska och godhet existerar s&amp;aring; m&amp;aring;ste vi ocks&amp;aring; kunna skilja mellan dem och som jag tidigare visat s&amp;aring; f&amp;aring;r svaret inte vara att sanningen kring dessa b&amp;aring;da &amp;auml;r relativ. Det verkar tydligt att det kr&amp;auml;vs en moralisk lag f&amp;ouml;r att kunna avg&amp;ouml;ra vad som &amp;auml;r godhet och vad som &amp;auml;r ondska, utan en s&amp;aring;dan lag kan vi inte h&amp;auml;vda att varken godhet eller ondska existerar. Om vi vill vidh&amp;aring;lla att godhet och ondska existerar, vilket ju fr&amp;aring;gest&amp;auml;llaren m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ra, s&amp;aring; m&amp;aring;ste vi anta att det finns n&amp;aring;gon som gett denna lag. &lt;strong&gt;Detta f&amp;ouml;r att utan en givare av den moraliska lagen s&amp;aring; finns det ingen moralisk lag. Finns det ingen moralisk lag s&amp;aring; finns det ingen godhet och finns det ingen godhet s&amp;aring; finns det ingen ondska. Existerar det inte n&amp;aring;gon godhet eller ondska s&amp;aring; faller det ursprungliga argumentet att Gud, p&amp;aring; grund av ondskans existens, inte kan existera.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi har nu n&amp;aring;tt dit att vi m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tta en givare av en moralisk lag och denna givare kan endast antas vara Gud. &lt;strong&gt;Argumentet att Guds existens inte &amp;auml;r kompatibel med ondskans existens innefattar allts&amp;aring; grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningen att Gud existerar och argumentet &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte h&amp;aring;llbart.&lt;/strong&gt; Utv&amp;auml;gen f&amp;ouml;r den som fortfarande inte vill tro att Gud existerar &amp;auml;r s&amp;aring;ledes att f&amp;ouml;rneka att ondskan existerar. Jag ska h&amp;auml;r f&amp;ouml;rtydliga att det inte &amp;auml;r k&amp;auml;nslan av att n&amp;aring;gonting &amp;auml;r fel som m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rnekas utan &amp;rdquo;endast&amp;rdquo; att det finns absolut ondska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta anser jag allts&amp;aring; att den som vill fr&amp;aring;ga den ursprungligt st&amp;auml;llda fr&amp;aring;gan m&amp;aring;ste precisera vad det &amp;auml;r hon egentligen fr&amp;aring;gar. F&amp;ouml;r hur ska n&amp;aring;gon kunna besvara en fr&amp;aring;ga som ber&amp;ouml;r n&amp;aring;gon annans definition av Gud, ondska och godhet om inte dessa variabler &amp;auml;r tydligt formulerade, dessa &amp;auml;r ju begrepp som av olika m&amp;auml;nniskor kan definieras v&amp;auml;ldigt olika. Vidare anser jag att n&amp;auml;r fr&amp;aring;gan definierats tydligare s&amp;aring; har fr&amp;aring;gest&amp;auml;llaren fortfarande problem med att avvisa Guds existens genom att h&amp;auml;nvisa till ondska d&amp;aring; det verkar som att ondskans existens inte &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig utan att Gud existerar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Detta resonemang &amp;auml;r p&amp;aring; inget s&amp;auml;tt ett bevis f&amp;ouml;r att den kristna tron &amp;auml;r den r&amp;auml;tta, det &amp;auml;r endast ett resonemang som visar att Gud logiskt kan existera trots att det f&amp;ouml;r de flesta av oss f&amp;ouml;refaller som att det existerar ondska i v&amp;auml;rlden. &lt;strong&gt;Jag vill &amp;auml;ven utrycka att jag inte har n&amp;aring;gon som helst avsikt att f&amp;ouml;rl&amp;ouml;jliga dig som inte h&amp;aring;ller med mig eller tycker att detta &amp;auml;r sv&amp;aring;rt, f&amp;ouml;r det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt, jag vill endast f&amp;ouml;rklara mina tankar kring &amp;auml;mnet. &lt;/strong&gt;H&amp;aring;ller du inte med om det jag skrivit eller har fr&amp;aring;gor s&amp;aring; k&amp;auml;nn dig fri att l&amp;auml;mna en kommentar s&amp;aring; lovar jag att efter b&amp;auml;sta f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka bem&amp;ouml;ta det du skriver.&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/04/ondska-i-varlden-och-guds-existens</link><pubDate>Wed, 01 Apr 2009 00:50:16 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg3444</guid></item><item><title>Svar på kommentar</title><description>(Rickard Alvarsson) &lt;p&gt;Jag fick en kommentar till det jag skrev under rubriken &lt;em&gt;V&amp;auml;gen till Gud&lt;/em&gt; (mitt f&amp;ouml;rra blogginl&amp;auml;gg). Mitt svar blev s&amp;aring; pass l&amp;aring;ngt att jag valde att publicera det h&amp;auml;r som ett eget inl&amp;auml;gg. Den kursiverade texten &amp;auml;r kommentaren jag fick och sedan f&amp;ouml;ljer mitt svar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;En fr&amp;aring;ga att st&amp;auml;lla sig &amp;auml;r vad menar Jesus n&amp;auml;r han s&amp;auml;ger jag &amp;auml;r v&amp;auml;gen sanningen och livet.? Dom f&amp;ouml;rsta efterf&amp;ouml;ljarna kallades ju inte kristen utan dom som f&amp;ouml;ljer v&amp;auml;gen. Jag tvekar att kalla mig kristen d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att religionen kristendom &amp;auml;r s&amp;aring; starkt f&amp;ouml;rknippat med m&amp;aring;nga negativa saker. Vi har omformat budskapet och skapat en religion av Jesu budskap och kanske till en viss del har d&amp;aring; djupet f&amp;ouml;rsvunnit och &amp;auml;ven m&amp;aring;ngfalden. Jag tror att &amp;auml;ven om man inte &amp;auml;r kristen s&amp;aring; kan man uppleva Gud och alla religioner &amp;auml;r ju fulla av k&amp;auml;rleksfulla m&amp;auml;nniskor som jobbar f&amp;ouml;r Gud fast att dom inte k&amp;auml;nner honom som vi g&amp;ouml;r.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;Jag h&amp;aring;ller med om att kristendomen som religion i viss m&amp;aring;n har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat budskapet Jesus proklamerade, dock inte s&amp;aring; mycket i ord som i handling. Jag antar att det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r du menar att kristendomen f&amp;ouml;rknippats med m&amp;aring;nga negativa saker. Jag p&amp;aring;st&amp;aring;r inte att vi idag f&amp;ouml;rst&amp;aring;r allt precis s&amp;aring; som Jesus avs&amp;aring;g f&amp;ouml;r oss att f&amp;ouml;rst&amp;aring; men jag tror &amp;auml;nd&amp;aring; att det r&amp;aring;der en korrekt uppfattning inom kristendomen kring de grundl&amp;auml;ggande sanningarna Jesus talade om, jag menar exempelvis: k&amp;auml;rlek, evangelisation, n&amp;aring;d, gemenskap och f&amp;ouml;rl&amp;aring;telse. Problemet ligger som jag ser det allts&amp;aring; inte i hur vi idag har tagit till oss Jesus budskap utan i hur vi lever v&amp;aring;ra liv som kristna. Att Jesus f&amp;ouml;rsta efterf&amp;ouml;ljare kallades &lt;em&gt;de som f&amp;ouml;ljer v&amp;auml;gen&lt;/em&gt; och att vi nu kallas &lt;em&gt;kristna &lt;/em&gt;h&amp;auml;vdar jag &amp;auml;r en terminologisk fr&amp;aring;ga, det viktiga &amp;auml;r inte vilket namn man ger Jesus efterf&amp;ouml;ljare utan hur vi som tror p&amp;aring; honom v&amp;auml;ljer att leva v&amp;aring;ra liv. N&amp;auml;r Jesus s&amp;auml;ger: &lt;em&gt;Jag &amp;auml;r v&amp;auml;gen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig&lt;/em&gt;, s&amp;aring; tror jag att han pekar p&amp;aring; sig sj&amp;auml;lv och s&amp;auml;ger att ingen kan komma till Fadern utan att ta emot f&amp;ouml;rl&amp;aring;telsen som jag erbjuder. Jag tvivlar inte en sekund p&amp;aring; att det finns m&amp;aring;nga k&amp;auml;rleksfulla m&amp;auml;nniskor som tillh&amp;ouml;r andra religioner eller som &amp;auml;r ateister eller agnostiker, jag k&amp;auml;nner sj&amp;auml;lv m&amp;aring;nga s&amp;aring;dana m&amp;auml;nniskor. Vad jag d&amp;auml;remot tror &amp;auml;r att ingen kan komma till Fadern utan att ta emot f&amp;ouml;rl&amp;aring;telsen som Jesus Kristus ger. Kristendomen skiljer sig h&amp;auml;r ifr&amp;aring;n v&amp;auml;rldens alla andra religioner eftersom vi kristna tror att vi blir accepterade av Gud f&amp;ouml;r det Jesus gjort f&amp;ouml;r oss, inte f&amp;ouml;r att vi kan f&amp;ouml;rtj&amp;auml;na det. Visst beh&amp;ouml;ver vi tro men de liv Jesus l&amp;auml;rde oss att leva ska inte levas f&amp;ouml;r att vi ska bli kristna utan f&amp;ouml;r att vi &amp;auml;r kristna och &amp;auml;lskar Gud. N&amp;auml;r man tar emot Jesus och ger sitt liv till honom s&amp;aring; kommer det egna livet att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras genom att Guds n&amp;auml;rvaro i v&amp;aring;ra liv f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar oss. Vi blir inte perfekta m&amp;auml;nniskor men med Guds hj&amp;auml;lp kan vi steg f&amp;ouml;r steg bli mer lika honom. Jag tror att det viktigaste f&amp;ouml;r oss m&amp;auml;nniskor som tror p&amp;aring; Jesus &amp;auml;r att faktiskt ge allt vi &amp;auml;r och allt vi har till honom, g&amp;ouml;r vi det s&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar han oss och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan vi ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra v&amp;auml;rlden. Allt vi g&amp;ouml;r b&amp;ouml;r bygga p&amp;aring; v&amp;aring;r k&amp;auml;rlek till Gud och andra m&amp;auml;nniskor, g&amp;ouml;r vi som kristen gemenskap det i framtiden s&amp;aring; kommer f&amp;ouml;rhoppningsvis inte m&amp;auml;nniskor se p&amp;aring; kristendomen s&amp;aring; som du g&amp;ouml;r idag och du kanske ist&amp;auml;llet skulle kunna k&amp;auml;nna tillfredst&amp;auml;llelse &amp;ouml;ver att tillh&amp;ouml;ra den samling m&amp;auml;nniskor som tidigare kallades &lt;em&gt;v&amp;auml;gen&lt;/em&gt;.&lt;/p&gt;</description><link>http://www.ikon1931.se/blogg/surfingthenations/2009/03/svar-pa-kommentar</link><pubDate>Tue, 03 Mar 2009 22:34:29 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">Dagen_blogg3091</guid></item></channel></rss>