Så har 68-vänstern påverkat dagens kyrka

Proteströrelserna i slutet av 1960-talet påverkade även de svenska kyrkorna i grunden. Det visar ny forskning som har tagit avstamp i världskyrkomötet i Uppsala sommaren 1968.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Under 16 dagar i juli 1968 samlades företrädare från 235 kyrkor i över 100 länder till världskyrkomöte i Uppsala. Tidigare under året hade den så kallade Majrevolten ägt rum och många krävde vid den här tiden genomgripande samhällsförändringar. Det fanns bland annat ett utbrett missnöje kring fördelningen av det nya välståndet. Kampen för frihet och rättvisa lockade många och såväl kvinno- som miljörörelsen växte sig stark.

– Detta inkluderade även kyrkorna, säger idé- och lärdomshistorikern Johan Sundeen som konstaterar att de yngre var drivande i utvecklingen, men att de samtidigt hade stöd från mer etablerade inom kyrkan.

Arvet efter 1968

Sedan 2013 har Johan Sundeen ingått i en svensk forskargrupp. Tillsammans ska de ta reda på hur arvet efter 1968 ser ut och Johan Sundeen har valt att fokusera på svensk kristenhet. Själv menar lektorn vid Bibliotekshögskolan i Borås att det är ett pionjärarbete.

– Själva ansatsen, att inkludera kyrkliga aktörer när man tittar på 1968 i ett större perspektiv kommer att väcka uppmärksamhet. Det som hände då, och vilka konsekvenser det har fått, är föga känt.

Världskyrkomötet, som arrangerades av Kyrkornas världsråd, var den fjärde generalförsamlingen. Men det var första gången Sverige stod som värd. Mottet var bibelordet ”Se, jag gör allting nytt” och även om det, efter mötet, fanns en viss besvikelse över bristen på konkreta resultat har det visat sig att konsekvenserna blev långtgående.

– Min huvudtes är att engagemanget inom kyrkan inte dog ut efter 1968. I stället kom den religiösa vänstern att vara en fortsatt viktig aktör ända fram till 1989. Det är så långt fram min forskning sträcker sig, säger Johan Sundeen till Dagen.

Boksläpp nästa år

Enligt tidsschemat ska Johan Sundeens bok om kyrkorna om arvet efter 1968 bli klar under nästa år. 68-våren var ett internationellt fenomen och i boken har Johan Sundeen varvat svenska och internationella exempel.

Vind i seglen för kristen vänster

– Det här var strömningar som fanns i många olika sammanhang. Jag har använt världskyrkomötet som en bakgrundsfaktor – och att mötet skedde i Sverige innebar vind i seglen för svensk kristen vänster.

Har du i ditt arbete pratat med några av personerna som var drivande i förändringsprocessen i samband med världskyrkomötet?

– Nej, det hade jag gärna gjort, det hade varit intressant, men jag har som så ofta i forskningssammanhang, av tids- och resursskäl, tvingats koncentrera mig på tryckt källmaterial. Och när jag påbörjade mitt arbete för två år sedan anade jag inte att mitt eget material skulle bli så här omfattande.

Johan Sundeen poängterar att han inte enbart har följt utvecklingen inom Svenska kyrkan utan även inom andra samfund. Men fokus har ändå legat på Svenska kyrkan och det är tydligt att vissa personer har spelat nyckelroller för att Svenska kyrkan är där den är i dag. I studien nämns till exempel Martin Lind. Som 24-åring låg den blivande biskopen i Linköping bakom en kritisk ungdomstidning som dagligen gavs ut under generalförsamlingen.

– Många av de som var unga i slutet av 1960-talet gjorde senare kyrkliga karriärer. De marscherade genom institutionerna och hamnade till slut på nyckelpositioner.

Annons
Annons
Annons
Annons