Så tycker partierna i Svenska kyrkan

Vad tycker kandidaterna om de brännande frågorna i årets val i Svenska kyrkan?
Här är svaren.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter 10 frågor till partigrupperna:1) Tar era kandidater aktivt del i kyrkans verksamhet?2) Bör den som deltar i kyrkans beslutande organ också dela kyrkans tro?3) Ska kyrkan föra människor till kristen tro eller enbart föra dialogmed människor av annan religiös uppfattning?4) Behöver biskoparnas ställning stärkas på kyrkomötet?5) Ska man som medlem kunna välja vilken församling man vill tillhöra?6) Bör partipolitiken hållas utanför kyrkan?7) Är det bra att använda kyrkoavgiften till bistånd?8) Ska kyrkan stå för att äktenskapet är den viktigaste samlevnadsformen?9) Kostnaden för kyrkovalen har uppskattats till cirka 150 miljoner kronor - är det rimligt?10) I en DN-intervju har ärkebiskopen antytt att det vore bättre att återgå till ett indirekt val av kyrkomötet. Delar ni den uppfattningen?GABRIEL (Per Ingvarsson): 1) Ja, alla är mycket aktiva i kyrkan.2) Ja, han/hon bör dela Svenska Kyrkans tro3) Det är inget antingen eller, utan ett både och. Huvuduppdraget är dock att föra människor till tro4) Ja självklart, Svenska kyrkan är världens första fria samfund där biskopar saknar rösträtt i trosfrågor och där kristendomens mening fastställs av politiska partier.5) Det är viktigt att varje församling profilerar sig, därför är det också bra om man kan välja vilken församling man vill tillhöra.6) Precis som partipolitiken idag hålls utanför pingstkyrkan, katolska kyrkan, muslimerna etc. så ska den naturligtvis hållas utanför Svenska kyrkan.(Om det nu inte är så att partierna är Lutherska och därför har ett särskilt ansvar för Svenska kyrkan, dock har detta i så fall inte framgått i deras partiprogram, vad jag har kunnat se i varje fall). Partipolitikens engagemang i kyrkan har också gjort det naturligt för andra politiska grupperingar att ställa upp i kyrkomötet t.ex Sverigedemokraterna.7) Det är bra att det går men jag vet inte om man ska. Det är ju ändå pengar som har tagits in för vår verksamhet.8) Det är den viktigaste samlevnadsformen9) Helt orimligt, Det måste finnas mycket billigare och enklare sätt att genomföra ett val (tex trycks det 200 miljoner valsedlar, helt absurt). Låt oss göra som andra föreningar, samla till församlingsvisa valmöten och vid sittande valmöte väljer man församlingens representanter. Dessa väljer i sin tur stifts representanter som väljer lekfolkets represetanter på kyrkomöt. För att garantera den teologiska kompetensen väljs teologernas representanter av prästerna själva. Enkelt, billigtoch demokratiskt.10) Ja det gör vi, Det direkta valet är tillkommet av de största partierna för att minska smågrupperingarnas inflytande i kyrkomötet. Får vi möjlighet så kommer vi att ta bort detta omedelbart, (se också fråga 9UNG i KYRKAN (Mattias Kareliusson)1) Ja, samtliga kandidater på listan är aktiva i någon form i kyrkans verksamhet.2) Det viktigaste är att man delar kyrkans värderingar. När det gäller tron så bearbetar vi hela tiden det vi tror på. Ingen människa har färdiga svar på sin tro.3) Det är klart att kyrkan ska försöka föra människor till kristen tro. Men genom att man också för dialog med människor av annan religiös uppfattning så stärks den egna tron.4) Biskoparna ska ha rätt att yttra sig och säga vad de tycker, det är ju ändå de som ska leda kyrkan. Men att de ska ha rösträtt är inte nödvändigt.5) Det är en svår fråga. Det kanske kan bli problem för en del församlingar och samtidigt kan man också förstå om någon flyttar, men fortfarande vill vara med i sin gamla församling.6) Nej, inte helt och hållet. Det är bra att det finns grupper som också har en annan förankring i samhället och kan föra in samhällsfrågor.7) Ja, en del av den.8) Nej, kyrkan ska hålla på att kärleken är det viktigaste. Sedan är det upp till varje par att ta ställning om de vill gifta sig eller inte.9) Det är nog inte rimligt med så höga kostnader. Men eftersom det är det första valet som kyrkan själv genomför och att erfarenheten inte finns, så är det förståeligt.10) Nej, det är bra att det är direkt val. Vi tror att mångfalden blandledamöterna ökar.Kyrkligt Samarbete - KYS (Carl-Axel Linge)1) Jag är ordf. kyrkoråd, vice ordf. Samfällda Kyrkofullmäktige, ledamot kyrkonämnd2) Ja3) Ja- föra människor till kristen tro.4) Nej.5) Ja6) Givetvis- trossamfundet Svenska kyrkan skall avpolitiseras.7) Kyrkoavgiften i trossamfundet Svenska kyrkan består av begravningsavgift(skatt), stiftsavgift samt medlemsavgift. Medlemsavgiften finansierar verksamheten i pastorat o församling. Finns ekonomiskt utrymme och det är församlingens vilja- är svaret ja.8) Nej9) Ja - som en förstagångskostnad. Fortsättningsvis max 50 milj.10) NejSocialdemokraterna (Roger Ljunggren):1) Våra förtroendevalda är till en stor del kyrkvärdar osv, ett aktivt deltagande är mer regel än undantag.2)Socialdemokraterna har ej något sådant krav, men naturligtvis bör densom är förtroendevald dela kyrkans tro och känna att den är viktig. Men samtidigt är det en styrka att ha en bredd i s-gruppen av ledamöter som nyttjar kyrkans utbud som de flesta svenskar. Det vill säga att de besöker kyrkan vid advent, högtider osv.3) Svenska kyrkan är en kyrka bland andra, ett naturligt samtal med båda grupper i frågeställningen är önskvärd, en öppen folkkyrka är till för alla oavsett vart man befinner sig i trons väg.4) Socialdemokraterna har som uppfattning att biskoparnas ställning i kyrkomötet idag fungerar bra. Biskoparna har ett stort inflytande genom sitt deltagande i Läronämnden.5) Socialdemokraterna avvaktar en s-motion i frågan.6) Nej, i en öppen folkyrka är demokratiskt folkvalda med en bred folklig förankring grunden. Vi vill ej vara med och utveckla svenska kyrkan tillen elitkyrka.7) I ett sådant beslut bör varje församling vara suverän.8) Äktenskapet anser vi är narturligt, men även andra samlevnadsformer ska tillåtas.9) Demokrati kostar pengar och tar tid, men är grunden för en demokratisk kyrka. Kostnaden om man slår ut den på alla medborgare är endats fyra brevporton. Vi anser att den kostnaden är rimlig.10) Vi anser att direktval till alla nivåer är den bästa lösningen.(Här är frågorna en gång till - för att underlätta läsningen:)10 frågor till partigrupperna:1) Tar era kandidater aktivt del i kyrkans verksamhet?2) Bör den som deltar i kyrkans beslutande organ också dela kyrkans tro?3) Ska kyrkan föra människor till kristen tro eller enbart föra dialogmed människor av annan religiös uppfattning?4) Behöver biskoparnas ställning stärkas på kyrkomötet?5) Ska man som medlem kunna välja vilken församling man vill tillhöra?6) Bör partipolitiken hållas utanför kyrkan?7) Är det bra att använda kyrkoavgiften till bistånd?8) Ska kyrkan stå för att äktenskapet är den viktigaste samlevnadsformen?9) Kostnaden för kyrkovalen har uppskattats till cirka 150 miljoner kronor - är det rimligt?10) I en DN-intervju har ärkebiskopen antytt att det vore bättre att återgå till ett indirekt val av kyrkomötet. Delar ni den uppfattningen?Folkpartiet - liberalerna (Åke Blomqvist, ordf i fp:s kyrkopolitiska råd och Britt-Louise Agrell, gruppledare i fp:s kyrkomötesgrupp) 1) Ja - och många är kyrkvärdar.2) Ja3) Kyrkans uppgift är att föra människor till tro men dialogen mellan religioner har också en viktig plats.4) Ja - de bör få rösträtt i kyrkomötet inte bara ha yttrande- och förslagsrätt5) Ja6) Ja, riksdagspartierna ska inte styra kyrkan. Däremot måste människor med samma politiska grunduppfattning kunna bilda en nomineringsgrupp7) Ja, men i första hand insamlade medel8) Ja, men också acceptera andra samlevnadsformer9) Nej10) Vi är inte beredda att ta ställning nu.Kristdemokraterna (Nils O Andersson, sekreterare i kd:s kyrkopolitiska råd).1) I samband med nomineringsarbetet har detta varit en viktig punkt och i vårt handlingsprogram framhåller vi det som något viktigt att trossamfundet Svenska kyrkan måste få företrädare som är engagerade i kyrkans inre liv.2) Ett trossamfund skall naturligtvis ledas av människor som tror på det budskap som kyrkan har som uppgift att föra ut. Du är inte kvalificerad att sälja en produkt som du inte tror på.3) Av kyrkoordningen framgår att mission är en av de grundläggande uppgifterna för varje församling i Svenska kyrkan. Så måste det vara i en kristen kyrka. Förhoppningsvis behöver mission och dialog inte stå i motsats till varandra.4) Kristdemokraterna har länge hävdat att biskoparna bör ges rösträtt i kyrkmötet. Det handlar inte bara om makt utan om att tydliggöra ett ansvar.5) I Svenska kyrkan får man delta i vilken församlings gemenskap man själv vill. Ingen blir utkastad som vill engagera sig i en annan församling än där man bor. Om frågan handlar om vilken församling man skall varavalbar i som förtroendevald, så är mitt personliga svar att där bör det råda frihet. Om frågan endast handlar om friheten att betala kyrkoavgift så anser jag personligen att man som kyrkotillhörig skall betala kyrkoavgift i den församling där man är skriven. Om vi ändrar på det kommer inte Svenska kyrkan kunna bedriva verksamhet i hela landet.6) Partierna behövs uppenbarligen för att förse svenska kyrkans tre tusen församlingar med förtroendevalda. Men partierna skall inte styra sina förtroendevalda eller ägna sig åt åsiktsregistrering. Vi bör kräva omdöme och respekt för demokratiskt fattade beslut men partierna skall inte blanda sig i kyrkans inre angelägenheter.7) Det är bättre att använda frivilligt insamlade medel till bistånd. Mission är en central uppgift för församlingarna vilket kan motivera att man använder avgiftsmedel till mission, men inte bistånd i rent materiell mening.8) Äktenskapet är en oupplöslig del av det kristna budskapet om Guds kärleksrelation till oss människor. Ingen har visat att det går att göra begriplig och trovärdig kristen teologi av "homosexuella äktenskap".9) 150 miljoner i valkostnader vart fjärde år för ca 6 miljoner röstberättigade är ett mått på hur stor institutionen Svenska kyrkan är. Det innebär en kostnad på 25 kronor per röstberättigad en gång vart fjärde år. Det verkliga problemet med kostnaden är väl att apparaten är dimensionerad för en situation som inte existerar, nämligen att de som är röstberättigade utnyttjar sin rösträtt. Egentligen är det inte dendemokratiska kostymen som är för stor utan människors engagemang som är för litet.10) Att börja prata om att återgå till en gammal ordning innan man ens hunnit pröva den nya ordning man kommit överens om förefaller olovligt fladdrigt.Moderaterna (Sven-Olof Karlsson)1) I princip har de allra flesta ett genuint intresse för Svenska kyrkan. Många är - förutom uppdraget som förtroendevald - kyrkvärdar, cirkelledare, frivilligarbetare. I mån av tid och kraft arbetar de påolika sätt för att "dra sitt strå till stacken".2) Ja.3) "Den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för skall komma till uttryck i allt vad kyrkan gör och säger. Kyrkan förutsätter att de som företräder kyrkan delar kristen tro och kristet liv.Kyrkans uppgift är att för alla klargöra vad dess tro, bekännelseoch lära innebär." (Kyrkoordningen) Den uppfattningen delar moderaterna.4) Ja. Moderaterna har motionerat om att biskoparna skall ges rösträtt.5) Utvecklingen går mot en friare församlingstillhörighet, vilket måste utredas förutsättningslöst under perioden. Människan bör i större utsträckning själv kunna välja församlingstillhörighet i Svenska kyrkan.6) Partipolitik i vanlig bemärkelse diskuteras sällan i kyrkan och dess beslutande organ. Dock händer det att enskilda ledamöter i Kyrkomötet motionerar i frågor med klart partipolitiska förtecken. Det finns bättreställen och fora att diskutera partipolitik i.7) Nej. Man kan inte utgå ifrån att alla kyrkotillhöriga genom sin avgift till kyrkan är beredda att på detta sätt låta pengarna gå till bistånd. Däremot skall t.ex. Lutherhjälpens och IM:s insamlingar användas för biståndsverksamhet.8) Ja. Detta framgår av Bibeln.9) Olika siffror om valets kostnader har cirkulerat. Valkostnaderna på nationell nivå är budgeterade till 80 milj. kr. Av dessa kostnader uppgår IT-kostnaderna till 30 milj. kr. och utsändandet av röstkortentill ca 27 milj. kronor. Det får anses vara rimligt att när nu kyrkan själv tar ansvaret för allt arbete och alla rutiner i anslutning till valet, kostnaderna i det initiala skedet blir större än vad de kan kommaatt bli för kommande val. Detta gäller också på stifts- och församlingsnivåerna.10) Indirekta val speglar inte väljarens uppfattning på valdagen. Anser man att de kyrkotillhöriga skall omyndigförklaras genom att inte få rösta fram sina kandidater till Kyrkomötet kan man förstå ärkebiskopens synsätt. Anser man vidare att det gamla systemet med elektorer som väljs för att sedan i stor utsträckning välja sig själva till Kyrkomötet, kan man också dela ärkebiskopens uppfattning.Moderaterna anser att varje kyrkotillhörig skall ha rätt att påverka på alla nivåer, precis som vid de allmänna valen. Man får inte underskatta de kyrkotillhörigas förmåga att ta ställning för vem de vill skall företräda dem.(Här är frågorna en gång till - för att underlätta läsningen:)10 frågor till partigrupperna:1) Tar era kandidater aktivt del i kyrkans verksamhet?2) Bör den som deltar i kyrkans beslutande organ också dela kyrkans tro?3) Ska kyrkan föra människor till kristen tro eller enbart föra dialogmed människor av annan religiös uppfattning?4) Behöver biskoparnas ställning stärkas på kyrkomötet?5) Ska man som medlem kunna välja vilken församling man vill tillhöra?6) Bör partipolitiken hållas utanför kyrkan?7) Är det bra att använda kyrkoavgiften till bistånd?8) Ska kyrkan stå för att äktenskapet är den viktigaste samlevnadsformen?9) Kostnaden för kyrkovalen har uppskattats till cirka 150 miljoner kronor - är det rimligt?10) I en DN-intervju har ärkebiskopen antytt att det vore bättre att återgå till ett indirekt val av kyrkomötet. Delar ni den uppfattningen?Centerpartiet (Erik Bergner)1) Centerpartiet har har ett tusental kandidater i kyrkovalet, att veta allas motiv till kandidatur, men i valplattform förutsätts att självfallet att den som blir vald också aktivt tar del kyrkans verksamhet.2) Det måste vara näst intill oförenligt att inte dela kyrkans tro och vara förtroendevald, (tron är dock en enskild handling som enbart individen kan definiera)3) Kyrkan skall respektera andra trosuppfattningar och i övrigt leva upp till uppdraget i missionsbefallningen4) Nej5) Nej, tillhörigheten i en folkkyrka kan inte likställas med medlemskap i en förening. Vi kommer dock att avvakta arbetet i den utredning som förväntas tillsättas med uppgiften att bearbeta tillhörigheten i enfolkkyrka i en tid med större geografisk rörlighet.6) Centerpartiet ställer i kyrkovalet upp med en mängd engagerade och kunniga kandidater i en öppen och demokratisk nominering, det är Centerpartiets största motiv att ställa upp i kyrkovalet.7) Ja8) Ja9) Den utvärdering som görs efter valet kommer med säkerhet att komma med synpunkter huruvida valkostnaderna är rimliga10) Centerpartiets reservation i kyrkomötet inför beslut om valordning innehåller den uppfattning som ärkebiskopen antyder.Skanör Falsterbo Kyrkans Väl (Thomas Ekelund)1) Inte alla 38 kandidaterna, med de flesta har någon viktig aktiv del, som till för kyrkan något positivt.2) Ja - det är en klar fördel och underlättar beslut relaterade till kyrkan.3) Ja - det är kyrkans uppdrag och en dialog är självklar inte minst medtanke på hur Jesus Kristus mötte alla sorters människor oavsett tro, raseller uppfattning.4) Med tanke på att biskoparna ansvarar för Kyrkans bekännelse är det en klar fördel att de finge vara självskrivna ledamöter, precis som kyrkoherdarna är självskrivna i pastoratens kyrkoråd och biskoparna är självskrivna i resp. domkapitel.5) Nej - många skäl talar mot detta - bl.a. skulle församlingsbegreppet på sikt helt försvinna, förutom att de skulle bli en orealistisk praktisk pappersexercis och en otrolig flyttvåg - församlingstillhörigheten bör följa hemvistet. Man skulle kunna ställa en liknande borgerlig fråga : Vilken skattekommun vill Du tillhöra? (=givetvis där det lägsta skatteuttaget sker) - frågan är således orimlig i ett solidariskt/sociologiskt ekonomiskt perspektiv.6) Ja - däremot borde kyrkan ännu mera driva frågor i den offentliga debatten och på så sätt påverka politiken/politikerna.7) En svår fråga - som egentligen borde besvaras från en given situation - principiellt bör s k allmänna medel inte användas till ändamål utan synnerliga eller speciella skäl, i synnerhet som det finns många professionella hjälporganisationer som sköter detta mycket bra och är föremål för offentlig revision.8) Kyrkan ska leva i tiden i en dynamik som kan hjälpa - inte stjälpa människor; de traditionella samlevnadsnormerna i bl a Äkt.Balken bör ses över ( Holland ligger långt framme och Belgien är på gång) - varför inte samla relationer under en enda Samlevnadsbalk? - Ska vi värdera kärlek/samlevnad med utgångspunkten att den är olik, om den inte manifesteras enligt de traditionella normerna? Kärlek bör vara det viktigaste samlevnadskriteriet.9) Detta är helt orimligt och knappast genomtänkt även om man ser till den grundlagsfästa rätten att uttrycka sin åsikt genom allmänna val. För att få en ekonomiskt och realistiskt hållbar rikstäckande valbudget borde man fråga sig om inte församlingarna inför kyrkoval borde inför någon form av röstregistrering. Pengarna skulle kunna användas på mycket bättre sätt. Detta förfarande fungerar i andra länder och skulle även visa att de, som verkligen är intresserade av kyrkan också skulle låta registrera sig.10) Som det ser ut nu så vore indirekta val den bästa ekonomiska lösningen.Sverigedemokraterna (Tommy Funebo)1) Ingen är anställd i kyrkan, ett fåtal har kyrkliga uppdrag och ett flertal besöker regelbundet gudstjänster. Många av kandidaterna har alienerats från kyrkan på grund av kyrkans avkristnande.2) Här har vi en av Svenska kyrkans inre motsättningar. 83% av befolkningen är medlemmar i Svenska kyrkan. Då kan man inte överlåta åt 5 procentenheter (härmed menas de s.k. kyrkkristna) att styra kyrkan,som ju också. förfogar över någon procent av alla medlemmars inkomster.Svaret bör vara ja, men måste vara nej i dagens Svenska kyrka. Därför måste statskyrkan åter.3) Svenska kyrkans officiella uppfattning om "religionsmöten" är förkastlig. Varje kristen måste följa missionsbefallningen och bidra till att göra alla folk till Kristi lärjungar.4) Biskoparnas ställning bör stärkas genom att SD:s förslag om ett tvåkammarsystem införs och att sedan ett statskyrkosystem övertar en del av den demokratiska kontrollen.5) Det bör vara tillåtet att välja församling i vissa fall, bl.a. för den som av religiöst grundad övertygelse vill tillhöra annan församling på samma ort.6) I en pluralistisk kyrka är det omöjligt att hålla partipolitiken utanför. Parti betyder söndring, och Svenska kyrkan är telogiskt söndrad.7) En kyrka ska vara en kyrka. Alla kostnader som kyrkan ådrar sig ska vara till gagn för den sanna evangelisk-lutherska tron. Det är inte en kyrklig angelägenhet att bedriva världslig biståndsverksamhet.8) "Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sinhustru, och de skall bli ett kött."9) Nej. Vi i SD skulle kunna reducera denna siffra högst betydligt,utan att ändra valsystem.10) Kyrkan står redan för en kastrerad socialism höljd i trons emblem. Vi vill inte att den också ska stå för en kastrerad demokrati. Så länge som kyrkan inte är statlig ska direktvalen vara kvar.ÖPPEN KYRKA - en kyrka för alla (Britta Olinder)1) Ja. Det tycker vi i ÖPPEN KYRKA - en kyrka för alla är viktigt, rent av en grundidé.2) Ja, efter bästa förmåga, men vi är inga trospoliser.3) Kyrkan skall efter bästa förmåga följa Jesu exempel att se den enskilda människan - och se henne med respekt - och tydligt förkunna Guds kärlek. Som kristna bör vi vara öppna för en verklig dialog så att vi är lika beredda på att lära oss av andra som att försöka delge dem något av vår glädje och trygghet i vår tro.4) Det är barockt att biskopar, som sållats fram på grundval av goda meriter och dessutom i en demokratisk process, inte skall ha rösträtt i kyrkans högsta styrande organ. Det skulle kunna bli en vitalisering om våra andliga ledare kunde få röst a som andra kyrkomötesledamöter och kunde få uttrycka sin välgrundade uppfattning utan att knäppas på näsan av partipolitiken!!5) Vi bör försöka finna vägar att förena regeln om att kyrkan skall vara rikstäckande med undantagen då församlingsmedlemmar starkt önskar verka i annan församling. Här är det ofta en skillnad mellan stad och land.6) Den ideologiska grunden för de allmänpolitiska partierna - utom möjligen KD - är helt sekulariserad, för att inte i vissa fall säga rent ateistisk. Det hindrar inte att en varmt kristen människa kan vara en övertygadpartimedlem och vilja driva samhällsfrågor enligt partiets linjer. Men att som parti agera i svenska kyrkans val och i dess beslutande organ innebär en konflikt, en ideologisk konflikt och en lojalitetskonflikt: Vilket ärviktigast, partiets mål eller kyrkans? Till detta kommer att de politiska partierna verkar för samhället och människornas yttre välbefinnande, medan kyrkan inriktar sig på människans förhållande till Gud med dess återverkningar på förhållandet till medmänniskorna. Vi kan bara jämföra med hur frikyrkorna tillsätter beslutande organ för att se hur absurt det är med allmänpolitiska partier som plattform i svenska kyrkans val. Allmänpolitiska partier i kyrkliga val är en självmotsägelse, en kvarleva från statskyrkan.7) En grundtanke i den kristna läran är förvaltarskap och att den som har, delar med sig till den som inte har. Gränsen för detta tänkande går inte vid nationen, särskilt inte i vår globaliserade värld. Det är alltsåsund kristendom att församling och stift delar med sig av sitt överflöd.8) Det viktigaste i kristen samlevnad är kärlek, trohet och att låta varandra växa på egna villkor. Den traditionella formen för detta är äktenskapet och en accepterad form kan vara till stor hjälp. Men för kyrkan måste alltid innehållet vara viktigare än tradition eller form. (Så har det ingalunda alltid varit!)9) NEJ! Helt orimligt!10) Ja, det är en vettig lösning att val både till stiftsfullmäktige och kyrkomöte görs av dem som de kyrkotillhöriga valt som sina representanter i kyrkoråden.Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, (Roland Johansson, ordförande i Posk)1)Våra kandidater är aktiva församlingsbor som är med i den gudstjänstfirande församlingen.2) Församlingen skall i ord och handling föra ut det glada budskapet om Jesus Kristus till alla människor. Därför ska de som väljs till beslutsfattare i Svenska kyrkan tillhöra gudstjänstgemenskapen och kunna föra kyrkans talan som engagerade kristna.3) Kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus och evangeliet om honom. Evangeliet leder människan till gemenskap med Gud, som är hennes ursprung och mål.4) Vi vill verka för att stärka biskoparnas ledningsansvar, läroansvar och ställning i kyrkomötet.5) Vi står bakom nuvarande ordning med territoriella församlingar som är en gemenskap av de människor som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område.6) Vår idé är att man ska kunna ta ansvar för Svenska kyrkan utan att behöva binda sig till ett politiskt parti.7) Kyrkan har ett väl utvecklat biståndsarbete uppbyggt genom frivilliga gåvor. När nu kyrkoordningen tillåter bistånd med kyrkoavgiftspengar, ger det mycket stor utdelning i mottagarländerna.8) Äktenskapet mellan man och kvinna är grunden för samhällets fortlevnad och den viktigaste samlevnadsformen.9) Absolut inte. Valet har gjorts alltför komplicerat med höga kostnader som följd.10. Vid omröstningen i kyrkomötet ville Posk ha kvar det gamla systemet. Vi vill alltså återgå till indirekta val till stift och kyrkomöte, men med större inslag av personval vilket också skall gälla för de direkta valet till kyrkofullmäktige.Vänsterpartiet (Anki Erdmann)1) Ja, i regel. Alla har inte varit förtroendevalda tidigare men alla är intresserade av kyrkans verksamhet.2) Ja3) Föra till kristen tro är naturligtvis målet men det är viktigt med dialog, här som i alla andra sammanhang.4) Nej.5) Ja.6) Det går inte, vare sig man vill eller inte.7) Ja8) Nej9) Naturligtvis inte.10) NejKyrklig samverkan i Visby stift. (Christer Engelhardt):1. Jag det tror jag att de gör. Jag tycker att deltagandet i Gudstjänstlivet är det viktigaste och det tror jag att de flesta gör på ett eller annat sätt.2. Ja det tycker jag och det är nog en förutsättning för att kunna göra en god insats som förtroendevald i kyrkan.3. Det är självklart att kyrkans skall föra människor till kristen tro. Men ett ekumeniskt samarbete är också viktigt och där finns dialogen med andra religiösa uppfattningar.4. Ja det tycker jag.5. Ja det tycker jag.J6. a det tycker jag.7. Ja det tycker jag. Dvs det skall vara tillåtet och upp till varje församling att själva avgöra storleken på sin solidaritet utifrån sina egna förutsättningar.8. Ja, men kyrkan skall inte tvinga människor till äktenskap dvs man skall inte ställa det som krav. Men det är viktigt att kyrkan ändå har en linje för vad man tycket är viktigt för familjebilden. Äktenskapet skall ses som den familjära tryggheten och kyrkan/församlingen tycker jag skall ta ett större ansvar för de man sammanviger.9. Nej och jag hoppas att man kan finna andra sätt för att på ett billigare och effektivare sätt kunna ha en öppen demokratisk kyrka.10. Vet ej. Vill avstå från att besvara denna fråga då jag vill se utgången av detta första direktval som vi nu har.Fotnot: I valet till kyrkomötet har 17 nomineringsgrupper registrerats. Tre av dem finns inte med i Nya Dagens enkät. Det gäller Miljöpartiet och Levande församling, som inte ställer upp i valet, och Camelotpartiet, som inte svarat.
Annons
Annons
Annons
Annons