Samvetsfrihet för de flesta i Europa

Barnmorskan Ellinor Grimmark får inte jobb eftersom hon inte vill utföra aborter. Men i Norge har Edel Ørstavik Bakke arbetat som barnmorska i flera år utan att behöva göra våld på sin inre övertygelse. Och utan problem. "Jag hoppas att det ska ordna sig för min kollega i Sverige", säger Edel Ørstavik Bakke till Dagen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Samvetsfriheten är lagstadgad i Norge sedan 1978. Sverige är ett av undantagen i Europa där det inte finns samvetsfrihet för vårdpersonal uttalad genom lagstiftningen eller i rätts­praxis. 21 av 25 EU-länder med laglig abort ger utrymme för läkare och sjuksköterskor att slippa delta i ingreppen, enligt en vetenskaplig artikel som publicerades av finska och österrikiska forskare förra året.

Tydlig från början

Barnmorskan Edel Ørstavik Bakke jobbar på Rikshospitalet i Oslo med cirka 2 600 förlossningar om året. Hon har haft sitt arbete i drygt sex år – och trivs väldigt bra med både arbets­uppgifterna och arbetskamraterna. Redan från starten anmälde hon sin reservation mot att delta i aborter till sin chef på förlossningsavdelningen. Det är för hennes del en samvetsfråga kopplad till den kristna tron.

– Min uppgift är inte att döma någon, varken arbetskolleger eller gravida. Jag har förståelse för att kvinnorna är i en väldigt svår situation, och det är viktigt att de får god omsorg. Men jag får ta ansvar för mina handlingar. Efter­som jag tänker att det är ett liv i magen kan jag inte vara med på aborter, säger hon.

– Många barnmorskor kan ge medicin för att avsluta graviditeten, eller vara där under aborten, och ändå känna att det är kvinnans val. Jag klarar inte av att tänka så. Jag känner att jag blir delaktig.

Drygt tio procent

Hennes chef Bente Rønnes uppger att det är åtta–tio barnmorskor av cirka 60 på sjuk­huset som har anmält att de inte vill delta när aborter utförs. Hon har pratat igenom saken med samtliga, och fördelar arbetspassen så att verksamheten fungerar.

De barnmorskor som har samvetsbetänkligheter kan samtidigt inte frånsäga sig att ge omsorg eller servera mat till de kvinnor som kommer för att göra en abort.

– De får också ta ett större ansvar när det gäller foster som dör i magen av sig själv, för att avlasta de barnmorskor som är med vid aborterna, säger Bente Rønnes.

Ingen har blivit avvisad

På Rikshospitalet görs cirka 50 sena aborter om året, en jämförelsevis hög siffra. Uppfattningen här är att ingen abortsökande har blivit avvisad, eller behövt vänta.

– Vi har klarat av att balansera vårt uppdrag väldigt bra. Min upplevelse är att det fungerar väl på de allra flesta platser i landet, säger Bente Rønnes.

Edel Ørstavik Bakke delar uppfattningen. Hon säger att hon känner sig väl behandlad av arbetskamraterna, aldrig pressad, och att hon själv är mån om att visa respekt tillbaka. Det råder ett gott samarbetsklimat som hon upplever det.

– Jag tror det är bra att det finns olika etiska hållningar bland oss som jobbar så vi inte missar viktiga värden i arbetet.

Utökad samvetsfrihet

Medan Sverige saknar en tydligt formulerad samvets­klausul i lagtexten pågår det just nu en debatt i Norge om att utöka samvetsfriheten. Tanken är att inte bara gynekologer och barnmorskor ska omfattas, utan också allmänläkare som hänvisar kvinnor vidare.

Det är regeringspartierna Höy­re och Fremskrittspartiet som ihop med Kristelig Folkeparti har lagt fram förslaget som just nu är ute på remissrunda.

Glad över sitt jobb

Edel Ørstavik Bakke hoppas att det ska ordna sig för kollegan Ellinor Grimmark i Sverige, där saken nu är anmäld till diskriminerinsombudsmannen, DO. Hon är för egen del väldigt glad för jobbet som barnmorska.

– Det är ett mirakel varje gång ett liv kommer till världen. Det är fantastiskt.

Läs mer om samvetsfrihet

Alla tidigare artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons