Situationen för utsatta EU-medborgare följdes upp av regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt var nyligen i Bukarest för att följa upp det samarbetsavtal som Sverige har med Rumänien.– Det är positivt att man följer upp det, men det behöver konkretiseras, säger Ulrika Falk, verksamhetsansvarig för arbetet med utsatta EU-medborgare på Räddningsmissionen i Göteborg.

Nyheter

Sverige undertecknade i juni 2015 ett samarbetsavtal inom det sociala området mellan Sverige och Rumänien. Avtalet handlar bland annat om utbyte av kunskaper och erfarenheter.

Nyligen besökte Pernilla Baralt, statssekreterare hos barn-äldre-och jämställdhetsminister Åsa Regnér, Bukarest och träffade där bland annat Rovana Plumb, chef för departementet för EU-fonder. Baralt tog också del av ett utbildningsprogram för utsatta barn, skriver Socialdepartementet i ett pressmeddelande.

– Jag har haft värdefulla samtal med regeringsföreträdare, experter och frivilligorganisationer. Rumänien satsar mer på insatser för att främja social inkludering och regional utveckling i de mest utsatta områdena, konstaterar Pernilla Baralt i pressutskicket.

Bland de konkreta positiva besked Baralt fick fanns att förskolan har blivit obligatorisk.

Räddningsmissionen i Göteborg arbetar sedan många år just med utsatta EU-migranter. Verksamhetschefen Ulrika Falk tycker att det är bra att avtalet följs upp, men att mycket mer kan och bör göras.

– Samarbetsavtalet är otroligt vagt och generellt. Det enda som är konkret är förskolan. Men skolan är också obligatorisk i Rumänien, och samtidigt uppskattas det att femtio procent av de romska barnen inte går i skolan.

Ulrika Falk betonar också att det talas om "inkludering" men att man aldrig följer upp hur denna delaktighet skall komma till stånd.

– Det behöver konkretiseras, säger hon.

Vad behövs då mest i nuläget? Vad skall den svenska regeringen bli bättre på?

– Vi skulle kunna göra jättemycket. För det första se till så att människor här i Sverige får tillgång till sina mänskliga rättigheter. Det gäller till exempel barnen. Göteborg är en av de få kommuner som tillgodoser barnens mänskliga rättigheter så att de får gå i skolan.

– Sverige behöver ta sin del av ansvaret. Sedan behöver man också ha samtal med Rumänien. Man måste bland annat identifiera de hinder som finns för att barnen där skall kunna komma till skolan. Det handlar om att tillgodose hushållens tillgång till el, rent vatten, kommunikationer. Det handlar om att se till så att romerna får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Sverige är inte ansvarigt för detta, men Sverige kan stötta.

Man behöver också arbeta mycket mer med delaktighet, säger Ulrika Falk. Romer skall självklart inbjudas att delta i till exempel konferenser. I förlängningen handlar frågan också om fattigdomsfrågan i Europa som helhet.

– Vi tycker att det är viktigt att häva fattigdomen i Europa, säger Ulrika Falk. 

Hon avvisar bestämt alla tankar av den typ som ofta förts fram i debatten under senare tid om att tiggeri bör förbjudas eller att det är bättre att ge till organisationer som arbetar med romers rättigheter än att ge pengar direkt i handen.

– Många har blivit påverkade av de tankarna. Men pengar som ges i handen är ett av de mest effektiva sätten att häva fattigdomen. Så självklart skall vi ge pengar i handen. Men vi behöver också en regering som arbetar långsiktigt tillsammans med Rumänien, säger Ulrika Falk.

Annons
Annons
Annons
Annons