”Staten ska sprida ortodoxa värderingar”

Den allt större ortodoxa gruppen i Central-och Östeuropa vill att staten ska sprida religiöst motiverade värden. Det vill inte flertalet katoliker, som också i motsats till de ortodoxa är flitiga kyrkobesökare.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Samtidigt som allt fler definierar sig som ortodoxt kristna i Central-och Östeuropa, är det allt färre som definierar sig som katoliker i området. Det framgår av undersökningen gjord av Pew Research Center.

I Polen, Ungern och Tjeckien minskar andelen människor som säger sig vara katoliker. Men till skillnad från gruppen ortodoxa är de som identifierar sig som katoliker flitiga gudstjänstbesökare. I Polen går den som säger sig vara katolik till mässan minst en gång i veckan.

När det gäller de ortodoxt troende finns ofta en stark koppling till nationalism, skriver Pew Institute. Cirka 70 procent av de tillfrågade i länder med stark ortodox tillhörighet säger att trostillhörigheten är ”starkt” eller ”mycket starkt” kopplad till nationell tillhörighet. Bland de ortodoxa finns också drag av nostalgi när det gäller Sovjetunionens och kommunismens fall, och man menar att man hade det bättre under sovjettiden. Detta gäller bland annat Armenien, Moldavien och delar av Ukraina.

Olika syn på staten

En stor andel av de ortodoxa tycker också att staten ska sprida religiöst motiverade värden. Det tycker inte de flesta katolikerna.

Stödet för demokrati är starkt i några av de undersökta länderna, men den generella trenden i Central-och Östeuropa är att många är tveksamma till om demokrati är den bästa styrelseformen för ett land. Bara i två av de undersökta länderna är stödet starkt för demokratiskt styrelseskick: Grekland och Litauen.

När det gäller samverkan med andra kristna kyrkor och acceptansen för dem, visar undersökningen att katoliker och ortodoxa ofta har stor tolerans för varandra. Båda grupperna ser heller inga problem med att acceptera judar som grannar och samhällsmedborgare. Men när det gäller muslimer är de kristna grupperna delade: ortodoxa har stor acceptans för muslimer, katolikerna har det inte.

Och när det gäller romer – en ofta förföljd grupp i Europa –är både katoliker och ortodoxa generellt sett tveksamma när det gäller att ge den gruppen en plats i samhället.

Annons
Annons
Dagens människa
Annons
Annons