Svenska kyrkans präster ännu ursvenska

En blågul prästskara leder Sveriges evangelisk-lutherska kyrka. Trots sitt mål att spegla hela Sverige är Svenska kyrkan fortfarande en etniskt homogen, ursvensk kyrka. I alla fall om man ser till prästkåren, där de allra flesta namnen klingar svenskt.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Av det tjugotal präster som vigdes till tjänst i Svenska kyrkan i början av 2017 har bara tre rötter utanför Sverige. Trots att Sverige har varit ett invandringsland i mer än 50 år är det fortfarande nästan uteslutande etniska svenskar som söker sig till prästutbildningen.

– En del adopterade läser och vigs till präster. Men det verkar vara ganska ovanligt med en mer osvensk bakgrund än så, säger Omar Ud-Din som vigdes till präst i Stockholms stift i slutet av januari.

Pakistan och Finland

Han är en av ytterst få präster i Svenska kyrkan som bär ett utomeuropeiskt namn. Han föddes i Sverige, men hans pappa var muslim från Pakistan och mamma lutheran från Finland. Han vigdes till präst av biskop Eva Brunne i Storkyrkan och säger att det var som om cirkeln slöts på något sätt.

– När mamma och pappa träffades gick de till Storkyrkan på julgudstjänst. Nu har jag själv blivit prästvigd i samma kyrka.

20 av 1055 har utomskandinavisk bakgrund

Sedan 2007 har Svenska kyrkans stift vigt 1055 nya präster. Av dem har 20 stycken namn som antyder utomskandinavisk bakgrund. När man studerar listor på nyvidga präster slår svenskheten nästan emot en och det är svårt att värja sig mot en bild av en blond och blåögd prästkår. Några enstaka namn sticker ut. Av dem är merparten finska eller anglosaxiska. Några klingar spanskt, två är afrikanska, ett persiskt.

94919.jpg

Det var mamma som var Omar Ud-Dins väg in i Svenska kyrkan. Hon tog honom till kyrkan i Vårby gård där han sjöng i barnkören. Vårby gård i Huddinge söder om Stockholm hör till den skara svenska förorter där invånarna har rötter i hela världen och där man uppskattar att människorna talar över 100 språk.

Var femte född utomlands

I dag är 1,8 miljoner, eller nästan var femte av Sveriges 10 miljoner invånare födda utomlands. Runt hälften av dem utanför Europa.

Medarbetare i Svenska kyrkan vittnar om att församlingarna i de invandrartäta stadsdelarna runt om i Sverige hör till de mest välbesökta och livskraftiga i hela kyrkan. Nyanlända kristna söker sig dit när det egna samfundets representation saknas på orten. Inte sällan slår de rot och ser så småningom Svenska kyrkan som sitt andliga hem.

"Prästutbildningen var så vit att jag reagerade"

Men det är inte en demografi som speglas på prästutbildningen, menar Omar Ud-Din. Där befinner man sig så långt bort från det mångkulturella Vårby gård man kan komma.

– Prästutbildningen var så vit att jag faktiskt reagerade på det. Trots att Svenska kyrkan i 150 år har missionerat i det globala syd har vi inte haft en enda lärare med utländsk bakgrund. Och när man tittar på Svenska kyrkans ledning så har vi två biskopar som heter Johan, två som heter Eva och två som är homosexuella. Men inte en enda biskop som är född utanför Europa.

"Fel om samhället förändras men inte kyrkan"

– Biskop Eva Brunne har sagt att om det faktum att samhället förändras inte förändrar kyrkan, då är det något fel. Och då tänker jag att det blir särskilt fel om vi i stället för att vara en svensk kyrka vill vara en evangelisk-luthersk kyrka i Sverige.

Omar Ud-Din tycker att Svenska kyrkan egentligen borde byta namn.

– Vi borde kanske heta som den evangelisk-lutherska kyrkan gör i Finland och i flera andra länder. Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige. Orden har ju betydelse för vad man förmedlar för bild av en kyrka.

Biskopen: Hög tid för ett namnbyte

Tanken är inte ny. En av dem som sagt den högt är biskop Esbjörn Hagberg. Berörd av sina möten med det mångkulturella kristna Sverige skrev han 2011: ”Hur orimligt är det inte att ett samfund heter Svenska kyrkan. Om vi är Svenska kyrkan, vad är då de andra? Det gör det inte enklare att vi talar om oss själva som den Svenska kyrkan. Namnet speglar en annan och förgången tid. Egentligen borde det vara hög tid för namnbyte. Tänk om det vore möjligt!”

94931.jpg

Rinkeby mångkulturell kyrka

Tanken delas av Gunilla Moshi, diakon i Spånga-Kista församling. När Dagen kommer på besök i Rinkeby verkar Gunilla vara den enda etniska svensken på plats. Församlingsvärdinnan Souad Youssef kommer från Syrien. Församlingsborna som fikar i dagrummet har ursprung i Mellanöstern.

– Vi kan inte koppla en kyrka till en nation eller en nationalstat. Kyrkan är alltid större än den nationella tillhörigheten, etniciteten eller andra liknande markörer, säger Gunilla Moshi.

– Därför tycker jag det vore lämpligt om vi bytte namn till evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige. Ord skapar ju innehåll.

Praktiserad mångfald

Hon har ett väldigt konkret exempel på vilka signaler som namnet Svenska kyrkan kan skicka. För några år sedan hade hon några utländska studenter på middag hos sig. En av dem var katolik från Tanzania. Han hade inga problem att hitta sin kyrka i Stockholm och blev snabbt en flitig besökare i Santa Eugenia katolska församling.

Den andre hade det inte lika lätt. Han var från Sydafrika och lutheran.

– Han trodde att det inte fanns någon kyrka i Sverige han kunde gå till. Han trodde att Svenska kyrkan var något lokalt, en kyrka för svenskar. Jag tror dessvärre att många av våra medlemmar inte heller själva har koll på att de tillhör en luthersk kyrka.

"Prästkåren ska vara jämlik"

Men för Gunilla är frågan om den etniska sammansättningen av Svenska kyrkans prästkår större än så. Det är en jämlikhetsfråga. Därför skrev hon redan för tre år sedan, tillsammans med Marjut Ervasti, nu präst i Högalids församling i Stockholm, en debattartikel i Kyrkans tidning där de efterfrågade mer etnisk mångfald.

Marjut Ervastis föräldrar är från Finland. Hon har med egna ögon sett hur det kan kännas att inte vara svensk i Svenska kyrkan. Det påverkade henne själv på ganska lång sikt.

– Mina föräldrar kände aldrig att de tillhörde Svenska kyrkan på riktigt, just därför att de inte var svenskar. Den känslan tror jag är mycket vanlig hos den första generationens invandrare.

Invånarna utländska - personalen svensk

I Spånga-Kista har runt 70 procent av invånarna utländsk bakgrund men församlingspersonalen är nästan helsvensk. Av 45 personer har fyra icke-svensk bakgrund och de jobbar som vaktmästare och församlingsvärdinnor.

Ungefär så ser det ut i församlingarna runt om i Sverige. Det är mycket svårt att hitta en präst eller en diakon med rötter utanför Norden.

Inget aktivt arbete för förändring

De prästrekryteringsansvariga i stiften som Dagen talat med bedriver heller inget aktivt arbete för att utöka andelen präster med rötter i den nysvenska befolkningen.

– Nej, vi gör inget särskilt för att rekrytera människor med en viss bakgrund, eller att locka dem från andra ställen, säger Kristina Berlin, prästrekryterare vid Lunds stift.

När det gäller rekrytering av präster är församlingsförankringen A och O, menar hon.

– Det är församlingen som måste uppmuntra människor till delaktighet.

Lund och Skara stift i princip "helsvenska"

Två av de 141 präster som vigts i Lunds stift de senaste tio åren har namn som klingar utlänskt. Även i Skara stift är listan på prästvigda så gott som helt svensk, där enda undantaget är ett finskt namn.

Olle Olsson, stiftets adjunkt för rekryteringsfrågor, jämför Skara med Stockholm som har den högsta andelen präster med utomnordiska rötter i Sverige.

– I Stockholm har man en befolkning som länge präglats av stor inflyttning, såväl från andra delar av Sverige som från hela världen. Det finns alltid en eftersläpning i integrationsprocesser.

– Skara stift har ganska nyligen fått större bredd vad gäller härkomst, men det dröjer innan man ser det i prästleden. Den normala vägen in i prästyrket innebär många års församlingsanknytning och ofta ett annat yrke före studierna. Men jag tror att det kommer.

*Så här har vi gjort genomgången:
Dagen har gått igenom listor på vigda präster åren 2007-2017 från samliga stift och räknat namn som klingar utländskt. Med "utländsk bakgrund" avses i artikeln de personer som antingen har invandrat till Sverige eller har föräldrar med annat ursprung än svenskt. 

70

procent av invånarna i Spånga-Kista har utländsk bakgrund – men församlingspersonalen är nästan helsvensk

Annons
Annons
Upprop mot utvisningar
Annons
Annons