Tro och kyrka tar plats i franskt val

Vem går segrande ur valkampen – mittenkandidaten Macron eller Nationella frontens Marine Le Pen? Striden om att leda Frankrike hårdnar i ett presidentval med en ovanlig ingrediens: kyrka och tro.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

På söndag är det dags för fransmännen att gå till valurnorna för att utse nästa president. Franska presidentval har två valomgångar: först utses de två kandidater som får flest röster. Dessa två ställs sedan mot varandra i omgång nummer två.

Många spår att de två som kommer att ställas mot varandra blir mittenkandidaten Emmanuel Macron, som snabbt har seglat upp som en favorit, och Nationella Frontens Marine Le Pen. Men det är en strid på kniven in i det sista. Även vänsterkandidaten Mélenchon har fått höga opinionssiffror under de senaste dagarna.

Under påskhelgen hettade det till rejält, när Marine Le Pen – som gjort sig känd som en av sekularismens främsta talespersoner i Frankrike – i en intervju i den katolska franska tidningen La Croix skarpt kritiserade påven, trots att hon själv säger sig vara katolik, och att hon ”aldrig har tvivlat”.

Men samtidigt tog hon alltså i intervjun helt avstånd från den nuvarande påven Franciskus syn på till exempel migranter.

Påvens önskan att europeiska länder ska ta emot migranter utan några restriktioner ”faller under beteckningen politik”, sa Le Pen, som tyckte att påvens önskan innebär en ”inblandning i staters inre angelägenheter”. Hon hoppades också att varken påven eller andra ”religiösa” ska ”tala om för fransmännen hur de ska rösta”.

I en nordisk kontext kan det verka märkligt att säga sig vara varmt troende och samtidigt aktivt motarbeta religiösa uttryck i det offentliga rummet, samt kritisera ”religiösa”. Men i Frankrike, som har en lång och stark tradition av sekularism, ”laicité”, är Le Pens inställning inte ovanlig.

Däremot var intervjun och samtalsämnet kyrka och tro ett ovanligt inslag i fransk politik. Och det väckte också stor förvåning – och viss upprördhet – när den konservative kandidaten Francois Fillon öppet talade om sin katolska tro i sin bok ”Faire” (ungefär ”Skapa” eller ”Göra”) från 2015. Fillon har under valkampanjen beskrivit sig själv som ”entusiastisk katolik”.

Många fransmän menar att man visst kan ha en tro, men att man aldrig bör skylta med den i politiska sammanhang.

Gissningsvis gav Fillons erkännande av tron honom poäng hos en del katoliker – medan andra säkert tog avstånd. Under de senaste veckorna har Fillons sympatisörer dock blivit allt färre, men av helt andra orsaker:

Fillon har anklagats för fiffel med bidrag, men vägrar trots de ganska allvarliga anklagelserna att hoppa av valkampanjen.

Under påskhelgen sågs Francois Fillon markera sitt stöd för de kristna i Egypten. Han firade påsk i den koptiska kyrkan Eglise Sainte-Marie Saint-Marc de Chatenay-Malabry.

”Jag vill visa mitt stöd till de kristna i Mellanöstern”, sa Fillon till den franska tv-kanalen RT, och han beklagade samtidigt de fruktansvärda attentaten riktade mot koptiska kyrkor i Egypten på palmsöndagen.

Enligt de senaste opinionsmätningarna kommer dock Fillon att placera sig först på en fjärdeplats i valet, skriver TT.

I stället blir det troligen mittenkandidaten Emmanuel Macron som får möta Marine Le Pen i en andra valomgång, och här spås att Macron kommer att vinna.

Vänsterkandidaten Mélenchon får enligt denna mätning cirka 20 procent av rösterna, och Fillon 19 procent.

Fakta:

Fakta: Presidenten har stor makt

Den franska presidenten har, till skillnad från statschefer i många andra europeiska länder, stora realpolitiska befogenheter.

Presidenten kan bland annat upplösa nationalförsamlingen och utlysa nyval.

Presidenten är också högsta befälhavaren för franska militären och utser premiär­minister.

Makten delas mellan premiär­ministern och presidenten.

Annons
Annons
Kyrkledarna som barn
Terrordådet i Spanien
Andens gåvor
Annons
Annons