Vårbudgeten: Färre asylsökande ger biståndet 1,3 miljarder

Minskat flyktingmottagande ger 1,3 miljarder extra till svenskt bistånd, i den vårbudgeten som presenterades i går. Men debattören Staffan Landin anser att det kunde ha varit 3,4 miljarder mer.

Nyheter

Eftersom biståndsmedel delvis får användas till att bekosta flyktingmottagandet hade regeringen inför det här året räknat med att använda 8,1 miljarder av biståndspengarna till det.

Nu sjönk antalet flyktingar dramatiskt och regeringen anser därför att man bara behöver använda 6,8 miljarder av biståndet, därav "återbetalningen".

– Det är bra att pengarna kommer tillbaka in i biståndssystemet för kriserna är många och behoven jättestora, säger PMU:s direktor Niclas Lindgren.

PMU kritiska till omfördelningen

– Men vi och andra biståndsorganisationer är kritiska till systemet med avräkningar, att man tar så stor del av biståndet till flyktingmottagandet.

Han poängterar att detta inte är en kritik mot ett generöst asylmottagande. Kritiken från biståndsorganisationerna har bland annat varit att man ställer utsatta grupper mot varandra.

Mer pengar till att bekämpa svält i Afrika

Ett av de områden som biståndsminister Isabella Lövin (MP) pekat ut som nu kan få mer pengar är torkdrabbade delar av Afrika.

– Där bedriver vi på PMU också egna insatser och insamlingskampanjer utifrån de enorma behoven, så det kan man bara var glad för, säger Niclas Lindgren.

Staffan Landin är skribent, debattör, föreläsare med mera, med fokus på bistånd. Han hamnade tidigare i år i intensiv debatt med regeringen om hur prognoserna för flyktingmottagandet skulle påverka biståndet. Han menade då, och upprepar det nu, att storleken på "återbetalningen" egentligen skulle vara 3,4 miljarder större.

"Håller fast vid fel modell"

– En av anledningarna till att de här pengarna återförs är att det kommit färre människor till Sverige. Men man håller fast vid en modell som man vet är en överskattning på 3,4 miljarder kronor, hävdar han.

Staffan Landin fick mothugg från regeringen, men säger att han räknar utifrån Migrationsverkets och regeringen egna prognoser:

– Jag tycker det är märkligt och djup beklagligt att regeringen inte litar på sina expertmyndigheter. Regeringen väljer en beräkning som är missvisande.

Staffan Landin är främst kritisk mot bristen på tranparens:

– Vi vet mer om hur pengar fördelas i byar i Zambia, och där är det jättenoga med redovisningen, men när det gäller den största delen av budgeten vet vi ingenting.

Lovar översyn

I vårpropositionen påpekar regeringen att den startat en översyn när det gäller avräkningarna, bland annat för att öka transparensen.

– Det välkomnar jag och hoppas den blir totalt genomlysande, säger han.

Även Gunnel Axelsson Nycander, policychef på Svenska kyrkans internationella arbete, välkomnar budgetförslaget. En förstärkning av biståndet var väntat med tanke på kopplingen till asylmottagandet, menar hon.

– Men det intressanta är resultatet av den översyn som pågår av systemet med avräkningar. Vi och många andra är kritiska till det sätt på vilket man gör detta. Vi vill värna ett generöst flyktingmottagande, men vi har svårt att se att just en stor del av biståndet ska finansiera det, säger hon.

Svenska kyrkan välkomnar att de nya pengarna bland annat kommer att gå till svältdrabbade i Afrika och till arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa.

– Det senare behövs för att kompensera USA:s president Donald Trumps besked om att dra ner på samma stöd.

Ann Svensén, generalsekreterare för Individuell Människohjälp kommenterar också avräkningarna:

”Det är självklart positivt att det tillförs mer resurser till utveckling i en tid där vi ser enorma behov och utmaningar i världen. Bra bistånd behöver vara långsiktigt och hållbart och då måste vi kunna förutse vilka resurser som finns, det kan vi inte med dagens avräkningssystem som ställer två viktiga områden, utveckling och asylrätt, mot varandra”, säger hon i ett uttalande.

Fakta: Viktigaste förslagen i budgeten

1 miljard kronor till fler rättsliga biträden och offentliga biträden i utlänningsärenden.

1,3 miljarder kronor i ökade biståndsanslag.

1,1 miljarder kronor till läkemedelskostnader.

700 miljoner kronor extra till polisen.

500 miljoner kronor i en jämlikhetspeng till skolorna under 2017.

500 miljoner kronor till "klimatklivet".

500 miljoner till förlossningsvården.

500 miljoner till försvaret.

100 miljoner till barn- och ungdomspsykiatrin.

(TT)

Annons
Annons
Annons
Annons