När Robin Wilk var liten kände hon inga kristna. Båda hennes föräldrar var konservativa judar, liksom alla i hennes umgängeskrets. När familjen flyttade till Kansas City, som ligger i det så kallade bibelbältet, fick hon av naturliga skäl vänner som var kristna.Pappan till en av dem berättade en dag för henne om sin tro, och Robin tyckte att hans argument var övertygande.Men hon berördes inte av samtalet på djupet. Hon var ju jude.På universitetet vittnade flera av Robins kompisar om sin tro. En natt, när hon pratat länge med en av dem, gick hon tillbaka till sitt rum och bad: ”Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, visa mig att Jesus inte är Messias.”Och hon fick svar. Fast inte det som hon tänkt sig.Nästa dag var Gideoniterna på besök på universitetet, och när Robin bläddrade i Nya Testamentet hamnade hon i Matteusevangeliet.– Jag slogs av hur judisk Matteus var, säger Wilk.Samma kväll bad hon tillsammans med en vän och tog emot Jesus som sin Messias.Det var för 23 år sedan. I dag är Robin Wilk musikdirektör och missionär – i sin hemstad San Francisco. I 14 år har hon här vittnat om sin kristna tro bland andra judar. Wilk är en stolt jude, men en som tror på Jesus.– Om Jesus över huvud taget är Messias är han allas Messias. Jag skäms inte för evangeliet, säger Wilk och parafraserar Romarbrevet.Wilk arbetar för organisationen Jews for Jesus, som har sitt huvudkvarter just i San Francisco. Här och i andra amerikanska städer, liksom i många andra länder, kan man se Wilk och andra kristna judar missionera.De delar ut traktater och flygblad och pratar med folk på gatan. Då och då blir de inbjudna att tala i kyrkor.– Ibland ser jag frukten av mitt arbete, men ofta ser vi den inte på denna sidan av himmelen, säger Wilk.Faktum är att det är tufft att vara judisk kristen missionär bland sitt eget folk. USA:s officiella judiska sammanslutning motarbetar mer eller mindre öppet Jews for Jesus. Varför förstår inte Jews for Jesus chef Susan Perlman:– Vi vill sprida kärlek, inte hat. Om folk inte vill tala med oss tvingar vi dem inte.Faktum är att det inte bara är judarnas sammanslutning som är misstänksamma mot Jews for Jesus.Många samfund och enskilda kristna tycker också det är opassande att sprida evangeliet bland judar.– Förintelsen har gett kristna skuldkänslor, som gör att de skäms för att tala om Jesus med judar. Mest stöd får vi från kristna i Asien och Afrika, som inte haft något med Förintelsen att göra, berättar Susan Perlman, som leder huvudkvarterets 60 anställda.Jews for Jesus har dessutom lokalkontor i ett halvdussin andra amerikanska städer samt i Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Sydafrika, Australien och Brasilien.Organisationen har sänt ut missionärer till dussintals andra länder, inklusive det forna Sovjetunionen, som är det största verksamhetsområdet utanför USA.Överraskande nog är Jews for Jesus en relativt ung organisation, som härstammar från 1960– och 1970-talens Jesus-rörelse.– Judar sökte också efter en mening med livet och Jesus rörde dem, minns Susan Perlman, som varit med sedan begynnelsen.Hela 25–30 procent av medlemmarna i Jesus-rörelsen beräknas ha varit judar. Att så många sökte sig till Nya testamentet berodde på 1960-talets allmänna revolutionsanda.– Det blev tillåtet att ifrågasätta den judiska tron också, säger Perlman, och påpekar att de rebelliska judiska ungdomarna identifierade sig med Jesus, som ju var en sann revolutionär.Eftersom Jews for Jesus inte är någon kyrka – omvända judar ansluter sig till kristna samfund som passar dem – håller man inte räkning på hur många kristna judar det i dag finns.Uppskattningsvis omvänder sig dock 1 000 personer om året.– När man som jude tar emot Herren är det ett högt pris att betala, så man håller inte tyst om det, förklarar Susan Perlman.