24 september 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

Allt svårare att starta kristna skolgrupper

Nu drar terminerna igång i landets skolor. Samma gäller för de kristna skolgrupperna. Men det har blivit trögare att få lov att starta nya grupper. "Man utgår från att gruppen ska ställa till med bekymmer. En skrämmande utveckling", säger Kristian Hartman på organisationen Credo.

1 av 3

Omkring 400 kristna skolgrupper. Så många finns på landets gymnasier och grundskolor.

När eleverna återvänder till sina skolor efter ett långt sommarlov blir den skolgruppen ofta ett stöd i vardagen och ett sätt att nå ut med det kristna budskapet till skolkamrater.

– Vi är hoppfulla inför terminen om att kunna öka och satsar på en stor studentkonferens nu för att vi ska vara redo, säger Kristian Hartman på Credo.

”Försiktighet och okunskap”

Men allt är inte enkelt. I kontakten med vissa rektorer, alltså. Det är förbunden eniga om.

– Föreningsfriheten är satt på undantag och det finns både en överdriven försiktighet och okunskap hos många av landets rektorer, säger Kristian Hartman.

Varken Credo eller Ny Generation har någon statistik över grupper som motarbetats eller hindrats att starta. Men kontakten med elever på landets skolor talar sitt tydliga språk, menar förbunden.

– Vi märker att många ungdomar blir motarbetade av rektorer när de försöker starta skolgrupper. Det är oroväckande när en vuxen människa i en viktig position förhindrar förenings- och religionsfriheten på skolan, säger Brad Hawkes, ordförande för Ny Generation.

Vad tror du att det beror på?

– Jag vill inte tro att det beror på illvilja. Men eftersom skolan inte får bedriva konfessionell verksamhet kanske en del rektorer tolkar den bestämmelsen som att det inte får finnas kristna skolgrupper där. Men det är ju helt fel, säger Brad Hawkes.

Han tillägger samtidigt att det fungerar bra på de allra flesta skolor, och att rektorer i regel ser de kristna skolgrupperna som en tillgång på skolorna. Inte minst eftersom dessa bidrar till en bra skolmiljö när de engagerar sig i kamratstöd.

Kristian Hartman på Credo tror att det är ordningsfrågan som får många rektorer att dra öronen åt sig.

– Man behöver ju inte förutsätta att det kommer bli bråk om man tillåter en kristen skolgrupp. Våra grupper har en uppförandekod och vi vill självklart möta andra med stor respekt och ödmjukhet, säger han.

Elever i kläm

För vad rektorerna ofta glömmer – menar Hartman – är de elever som kommer i kläm när de inte får uttrycka sin tro på skolan. En skola som enligt läroplanen ska värna kulturell mångfald.

– Vi vet om skolungdomar som slutat i de kristna skolgrupperna och vänt sig till kuratorer med känslan att deras tro har omyndigförklarats och att de inte har tagits på allvar, säger han.

Dessutom har skolan ett demokratiskt uppdrag som riskerar att försvinna om föreningar får det svårare på skolorna.

– Man behöver få möta olika religioner och livsåskådningar. Men det känns som att skolledningarna inte riktigt vet hur man ska hantera detta och i stället blir rädda, säger han.

Planerar ett utskick

För att råda bot på rektorers motvilja planerar Credo och Ny Generation just nu ett utskick till samtliga rektorer som ska förtydliga vilka rättigheter eleverna har.

Till exempel att eleverna i sin förening har rätt att finnas på skolan, samlas till bön och göra satsningar av olika slag som bidrar till att förbättra skolmiljön.

– Vår bild är att de flesta rektorerna inte har några direkta problem med kristna föreningar, men ändå inte vet riktigt vad skollagen säger. Vi vill att tron ska få finnas i det offentliga rummet och då är det självklart att den också ska finnas i skolmiljön, säger Brad Hawkes på Ny Generation.

Joakim Lundgren

Joakim Lundgren är reporter på Dagen.

Fler artiklar