Anhöriga väljer bort ceremoni

Fem procent av de avlidna i Sverige begravs helt utan ceremoni. I Stockholm nästan tio procent. I de allra flesta fall är det de efter­levande som väljer bort begravningsceremonin.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

– När jag började i den här branschen för 30 år sedan kunde det hända vid något enstaka tillfälle att den avlidne själv hade bestämt att det inte skulle bli någon ceremoni, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör på Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF).

– Så är det inte nu. I dag är det i de allra flesta fall de anhöriga som bestämmer att det inte ska bli någon begravningsceremoni.

Ökande trend

Enligt statistik från SBF märks en starkt ökande trend när det gäller begravningar som sker helt utan ceremoni, varken religiös eller borgerlig.

I praktiken handlar det om något som på fackspråk kallas för direktkremeringar. En kista, transport, kremering och gravsättning beställs, via telefon eller på nätet, varpå begravningsentreprenören tar vid.

Alla folkbokförda som betalar en begravningsavgift har rätt till en fri gravplats i 25 år, vilket gör att andras inblandning i ett dödsfall kan, om man vill, begränsas till ett minimum.

Nästan en fördubbling

Trenden märks särskilt tydligt i huvudstaden. 2015 skedde 8,8 procent av alla begravningar utan ceremoni.

I hela Sverige var andelen 4,9 procent. Det kan jämföras med 2,8 procent år 2013, alltså nästan en fördubbling på bara två år.

– Det som vi har mätt är de tillfällen då de anhöriga inte visar någon som helst aktivitet. Om anhöriga eller vänner till den avlidne har en liten ceremoni för sig själva på sjukhuset eller när begravningsbyrån åker i väg med kistan räknas det inte in i statistiken över begravningar utan ceremoni. Men om någon sedan har en liten minnesstund hemma, det vet vi inte, säger Ulf Lernéus.

Dålig anknytning

Skälen till att välja bort begravningsceremoni kan vara olika, men begravningsbranschens erfarenhet visar att det i de allra flesta fall handlar om svag anknytning mellan människor eller att de anhöriga inte kan komma överens sinsemellan.

– Jag brukar säga att begravningar i alla tider har speglat hur samhället mår. Andelen ensamhushåll har aldrig varit högre­ än nu.

– Vi lägger allt mer tid på våra barn och allt mindre på andra släktingar och vänner. Vi blir mer anonyma och individuella.

– Och så har vi fått en mängd olika familjekonstellationer, så det kan bli väldigt många som ska vara med och bestämma vid en begravning. Och kan man inte komma överens så låter man kanske bli helt och hållet.

Hade sörjt färdigt

I skriften ”Begravningssed i förändring” som tagits fram i samarbete mellan Stockholms stift och SBF berättas det om en man som valde bort begravningen till sin sedan många år dementa hustru, därför att han tyckte att han redan sörjt färdigt.

Att hon kan ha haft vänner eller arbetskamrater tänkte han inte på, då de hade lyst med sin frånvaro under hennes sjukdom.

En familj uppgav att man inte var intresserad av begravning då prästen som lovat en kristen begravning var bortrest.

Kommuner betalar

Andra uppgav att kostnaden kändes onödig.

–  Men om det är en kommun som ska ombesörja en ensam människas frånfälle, då blir det en ceremoni, berättar Ulf Lernéus.

– Kommunerna vill ändå fortfarande ha det så.

Fakta:

Andel begravningar utan ceremoni

År 2000

Hela Sverige: 2 procent.

Stockholm: 6 procent.

2013

Hela Sverige: 2,8 procent.

Stockholm: 5,5 procent.

2014

Hela Sverige: 4,3 procent.

Stockholm: 8,6 procent.

2015

Hela Sverige: 4,9 procent

Stockholm: 8,8 procent

Det här ingår i begravningsavgiften för alla folkbok­förda i Sverige:

Bisättningslokal (lokal för visning och förvaring­ av den avlidne fram till begravning).

Kremering.

Transport från bisättningslokal till dess att gravsättning skett

Gravsättning.

Gravplats i 25 år eller plats i minneslund.

Statsministeromröstning