11 maj 2021

En tidning på kristen grund



Annons

Denis Mukwege: Mobiler kan framställas utan att kvinnor och barn utnyttjas

Långa arbetsdagar i trånga, syrefattiga gruvgångar. Barn som försörjer familjen genom att bära vatten till tvätt av mineraler. Kvinnor som binds fast vid träd hos rebeller för att utnyttjas som sexslavar. Så ser livet ut kring många av gruvorna i DR Kongo.

Varje gång jag går in i gruvan är jag rädd för att luften ska ta slut eller att gruvan ska rasa in. Folk dör där inne. Men jag har en familj jag måste försörja och det finns inget annat arbete, säger Mubalama, 28 år.

Konfliktmineraler är, precis som det låter, mineraler som utvinns under slavliknande arbetsförhållanden och i ett område som är konfliktdrabbat. Guld, tenn, volfram och tantal (som utvinns ur coltan) är några av dessa mineraler, men även kobolt brukar nämnas i sammanhanget.

Mineraler som sedan används i bland annat mobiltelefoner, datorer, elbilar och elcyklar. Beväpnade grupper skapar kaos för att ta kontroll över gruvdriften och det är inte ovanligt att pengar från utvinningen används av lokala krigsherrar för att finansiera väpnade konflikter.

Arbetare blir livegna på grund av skuldsättning gentemot uppköpare i staden och har inget annat val än att fortsätta bryta mineraler. Det finns även en tydlig koppling till det som händer runt omkring gruvorna med det sexuella våldet mot kvinnor, menar Panzisjukhusets chefsläkare Denis Mukwege som lever mitt i problematiken.

På Panzisjukhuset har vi gjort en studie som har visar att där det finns gruvor, där finns det konflikter. Och där det finns konflikter finns offer. Här är det kvinnorna och barnen som vi tar hand om på Panzisjukhuset.

Mapendo, mamma till fyra barn, bodde i en by i närheten av ett gruvdistrikt när rebeller kom och plundrade byn och dödade invånarna. Hennes man var en av dem som miste livet och själv blev hon tillsammans med några andra kvinnor bortförd och tillfångatagen av rebeller i skogen under sex månader.

– Vi blev fastbundna och användes som sexslavar. När en av männen var färdig tog nästa vid. De höll oss åtskilda så att vi inte skulle kunna rymma och lossade bara på repen när vi skulle äta, berättar hon.

Barnarbete är en annan aspekt av problematiken i och kring gruvorna. Amina var tio år gammal när hon började arbeta i en guldgruva för att hjälpa till med familjens försörjning.

– Vi hade varken kläder eller skor och ingenting att äta, berättar hon.

Hon började med att sälja sockerrör men det gav ingen inkomst, så istället började hon bära vatten som behövdes för att tvätta mineralerna. Men hinkarna var för tunga så hon orkade inte bära lika mycket som de vuxna. När arbetsdagen var över skickades hon hem utan att få betalt.

Det moderna slaveriet och annan typ av exploatering av människor i utsatthet och fattigdom finns ofta i produktionskedjorna bakom flera av de produkter som rika länder importerar. Därför är problemet inte isolerat till de länder där slaveriet äger rum. Tyvärr är det alltför lätt för företagen att dölja slaveriet eftersom det sker allra längst ner i produktionskedjan.

– Det är inte något fel med elbilar och vi behöver telefoner. Men vi måste alla ställa oss frågan hur mineralerna är utvunna. Vi måste säga åt dem som producerar att göra det på rätt sätt. De ska inte bara titta på vinsten utan även på den mänskliga värdigheten, säger Denis Mukwege. I dag finns det många möjligheter att utvinna de här mineralerna på ett sätt som respekterar mänskliga rättigheter, utan att utnyttja kvinnor och barn som slavar.

De goda exemplen finns. Det startas exempelvis gruvkooperativ där det är förbjudet att utnyttja barn och kvinnor. De ser till så att mineralerna märks upp hela vägen från gruvhålet för att kunna säkerställa att det är konfliktfria mineraler. Det finns även projekt som söker upp barn från gruvorna och erbjuder dem en skolplats och ekonomiskt stöd till föräldrarna så att barnen ska kunna fortsätta i skolan istället för att arbeta. Det anordnas också yrkesutbildningar för ungdomar och för kvinnor som tidigare varit fast i prostitution eller levt under andra slavliknande förhållanden och som nu kan få en alternativ försörjningsmöjlighet. Dessa goda exempel behöver dock stöd för att växa och bli fler.

PMU stödjer sedan många år arbetet på Panzisjukhuset och Maison Dorcas, som på olika sätt är med och arbetar för de mest utsatta i östra delen av Kongo. PMU lyfter just nu frågan och riktar även insamlade medel till arbetet i Kongo där insatsen att få barnarbetare och utnyttjade kvinnor från gruvorna är en del.

Text och foto: Annelie Edsmyr


Ditt stöd behövs!

Swisha en gåva till 90 00 506 eller sätt in på PG 90 00 50-6, märk gåvan “Inte din slav”.

Läs mer på pmu.se/intedinslav

Följ vårt arbete på: Instagram Facebook Linkedin