Annons
1 av 4

Överläkaren Svitlana stannade i Ukraina: Att lämna mitt folk var aldrig ett alternativ

Svitlana var på väg till barnkliniken i staden Trostianets när en arbetskamrat ringde och berättade att kriget hade inletts. In i det sista hade Svitlana vägrat tro att Ryssland skulle infria hoten, men den 24 februari 2022 stod hon plötsligt inför en ny och skrämmande verklighet.

Fasansfulla scener med stridsvagnar på gatorna, döda soldater liggande längs vägen och flyende familjer som skjutits i sina bilar mötte den 57-åriga överläkaren Svitlana på vägen till arbetet den morgonen. Väl framme på barnkliniken hade kollegorna redan börjat packa med sig läkemedel och medicinsk utrustning. De bestämde att tills vidare arbeta från hemmen då det bedömdes vara för farligt att vistas på kliniken.

Att själv fly och lämna befolkningen i sticket utan vård var aldrig något alternativ.

– Jag måste stanna här. Jag behövdes här, konstaterar Svitlana och beskriver hur personalen med risk för sina egna liv gjorde hembesök hos skräckslagna invånare i behov av medicinsk hjälp.

Sjukvårdsteamet förlorade många patienter i avsaknad av medicin.

Trostianets är en liten stad med drygt 20 000 invånare som ligger tre mil från den ryska gränsen, nordväst om miljonstaden Charkiv. Ganska snart tappade den ockuperade befolkningen tidsuppfattningen.

– Det kändes som en enda lång dag som aldrig ville sluta, berättar Svitlana.

– Alla var så rädda. Det fanns så många stridsvagnar på gatorna att vi slutade räkna dem, fortsätter hon.

Svitlana minns särskilt två mammor från en närliggande stad sex kilometer bort, som efter att ha mött läkare i teamet tvingades gå hela vägen tillbaka med sina nyfödda barn eftersom det inte gick några bussar. Svitlana kunde inget annat göra än att be om beskydd från beskjutning under deras vandring hem.

Efter att matleveranserna hade upphört delade folket till en början det de hade mellan sig.

– Ännu svårare blev det när vi stod utan medicin och inte visste hur vi skulle behandla dem som exempelvis var beroende av insulin, minns Svitlana.

De fick tillstånd från ägaren att länsa hyllorna på ett sönderskjutet och övergivet apotek men läkemedlen räckte inte långt och sjukvårdsteamet förlorade många patienter i avsaknad av medicin. Anhöriga tvingades begrava sina döda invirade i filtar eftersom även samhällsfunktioner som begravningsbyråer hade förstörts.

När den ockuperade staden befriades och invånarna vågade sig ut igen kunde personalen inspektera barnklinikens lokaler och konstatera att byggnaden hade fått omfattande skador till följd av luftangrepp och tryckvågor efter sprängningar. Men med hjälp av en av PMU:s partner i Ukraina, Medair, ställs nu andra lokaler i ordning för att barnkliniken framöver ska kunna ta emot 5 000 barn från närområdet.

Medairs volontärer har reparerat det raserade taket, bytt ut trasiga fönster och rustat upp ett värmesystem. Organisationen har också införskaffat och försett kliniken med kontorsmateriel och medicinsk utrustning.

Via Medair har PMU under året stöttat ett flertal akuta insatser i Ukraina och dess grannländer. Det finns stora behov i form av tillfälligt boende, rent vatten, mediciner och hygienartiklar. Den trosbaserade organisationen arbetar för att nå ut till de mest avlägsna byarna. Sammanlagt har Medair gett stöd till mer än 500 000 människor under 2022. De får dagligen möta människors berättelser om flykt, sorg, splittrade familjer och drömmar om ett liv i fred.

En av dem är Svitlana i Trostianets. Hon längtar efter att få återgå till ett normalt liv. Ett liv där hon slipper se det samhälle som hon älskar och lever i och för, bombas sönder. I dag har som sagt kriget pågått i ett år.


Din gåva behövs!

Det kommer att krävas omfattande ekonomiska insatser för att bygga upp Ukraina igen.

Swisha 900 05 06, märk med “Dagen Katastrofhjälp”, eller ge en gåva via vår webb >