Antidepressiva medel ges till allt fler barn

I takt med att den psykiska ohälsan ökar behandlas allt fler och allt yngre barn med antidepressiva läkemedel. Men kyrkan kan spela en viktig roll för att förebygga ohälsan bland unga.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Det menar Irja Forsman, diakon i Svenska kyrkan med erfarenhet av arbete med psykisk ohälsa.

– Vi kan inte erbjuda behandlig, men det finns väldigt mycket annat som kyrkan kan göra för att hjälpa barn och ungdomar som mår dåligt. En sak är att satsa ännu mer på gemensamhetsbyggande. Mycket av den psykiska ohälsan bland barn och unga kan bero på ensamhet och utanförskapskänslor som i sin tur leder till bristande sociala skyddsnät och psykisk ohälsa, säger hon till Dagen.

Enligt färska uppgifter som Svenska Dagbladet tagit fram behandlas allt fler barn med antidepressiva läkemedel. Kartläggningen visar att 97 081 recept på så kallade SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare) har skrivits ut till barn mellan 5 och 19 år under 2016. Förskrivningarna till åldersgruppen har fördubblats på åtta år. Merparten av ökningen har skett under de senaste åren och bland de yngsta barnen. Förskrivningarna till barn i åldern 5 till 9 år har fyrdubblats under en tioårsperiod.

Liten kunskap

Enligt Socialstyrelsen speglar den ökade förskrivningen den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. Men användning av SSRI-preparat på minderåriga är omstridd och forskare påpekar att kunskapen är mycket liten om hur dessa läkemedel påverkar barn och ungdomar på längre sikt.

– Det är inget som tyder på att de här pillren har en gynnsam effekt på barn, säger Janus Christian Jakobsen, överläkare och forskare vid Copenhagen Trial Unit i Köpenhamn till Svenska Dagbladet.

– Däremot vet vi att de kan ge svåra biverkningar, som självmordstankar. Att då ge dem till omyndiga är extremt etiskt problematiskt.

De patienter som får antidepressiva läkemedel förskrivna kräver regelbunden uppföljning och täta kontakter med läkare. Men det är något som det ofta inte får plats i den svenska psykvården.

– Psykiatrin kan vara fan­tas- tisk, men det saknas resurser. Man satsar ofta på kortsiktiga lösningar som medicinering, ibland kombinerat med tio gånger i terapi. Men vad händer om patienten behöver fler än tio gånger? Och väntetiderna på terapi kan vara mycket långa, säger Irja Forsman, som förutom yrkesmässiga kontakter med drabbade själv har erfarenhet av psykisk ohälsa.

Stöd till familjen

– Jag tror att det är viktigt att man pratar om varför man sätter in medicinering. I många fall kan det vara nödvändigt, men det finns andra fall där man kanske skulle behöva ta ett större grepp. Kanske ligger orsaken till att ett barn mår dåligt utanför barnet, till exempel i konflikter inom familjen eller en ohållbar livssituation. Man behöver kanske titta på och stödja hela familjen.

Enligt Irja Forsman faller det i dag ofta på kyrkan att fortsätta ge stöd till de personer som psykiatrin släppt efter en relativt kort kontakt eller som rentav anses vara ”för friska” för psykiatrisk vård. Där har man ett unikt tillfälle att jobba förebyggande för att ändra attityder till psykisk ohälsa och bryta utanförskapen bland dem som isolerar sig på grund av ångest eller depression, menar hon.

– Det är viktigt att prata om känslor och att visa att det är ok att ha olika slags känslor. Och att arbeta med fortbildning av personalen så att kyrkan inte förstärker utanförskapskänslan hos människor med olika funktionsvariationer, utan i stället underlättar att hitta in i gemenskapen.

Läs mer: Stadsmissionen slår larm om psykisk ohälsa bland unga

Statsministeromröstning