Har Lukas fel om Jesu födelse?

I julas läste jag i Dagens Industri att mycket av det som påstås om Jesu födelse i Lukasevangeliet är fel. Bland annat skrev tidningen: ”Kejsar Augustus bud om skattskrivning av folket i Judeen utgick år 6 ’efter Kristus’. Och Herodes befallning att alla nyfödda gossebarn skulle dödas kan inte ha något samband med Jesu födelse eftersom Herodes avled år 4 ’före Kristus’. Ingen vet exakt vilket år Jesus föddes. Ingen vet heller när under året födseln skedde, det är kyrkan som av olika traditionella och praktiska skäl bestämt det datum vi nu rättar oss efter”. Tog Lukas fel?
//"Tidningsläsare"//

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Bilagor Allt vi vet om händelserna kring Jesu födelse grundas på de uppgifter som finns i Nya Testamentet. Märkligt nog är det bara två av Bibelns fyra berättelser om Jesu liv som över huvud taget ger några upplysningar om den händelse som blev en vändpunkt i världshistorien och en utgångspunkt för vår västerländska tideräkning.Tidningen Dagens Industri har rätt i att de uppgifter som Matteus och Lukas ger inte hjälper oss att fastställa något exakt datum för Jesu födelse. Men både Matteus och Lukas är eniga om att Jesus föddes på kung Herodes den stores tid.Vår tideräkning brukar tillskrivas Dionysius Exiguus, som levde på 500-talet. På hans tid utgick tideräkningen från Roms grundläggning och enligt Dionysius beräkningar motsvarar år 753 och 754 efter Roms grundläggning år 1 före Kristus och år 1 efter Kristus. Observera att år 0 aldrig har funnits, förmodligen beroende på att det romerska siffersystemet saknar nolla. Av den judiske historieskrivaren Josefus vet man att kung Herodes den store dog år 750 efter Roms grundläggning. Eftersom både Lukas och Matteus är överens om att Jesus föddes i Betlehem medan Herodes ännu levde måste alltså Dionysius tagit fel när det gäller tidpunkten för Jesu födelse! Gissningsvis föddes Jesus år 6 eller 7 före Kristus. Det antagandet grundar jag då på uppgiften att Herodes med ledning av de vise männens uppgifter lät döda alla gossebarn i Betlehem under två år.Enligt utombibliska uppgifter gav kejsar Augustus order om folkräkningar år 28 och 8 före Kristus, och år 14 efter Kristus. Det finns också uppgifter om en rad regionala folkräkningar just i skattskrivningssyfte. Den enda historiskt belagda där Qurinius var inblandad skedde, som Dagens Industri påpekar, år 6 – 7 efter Kristus. Då hade det alltså gått cirka 10 år sedan Jesus föddes, enligt det resonemang vi fört ovan.Betyder då det att Lukas blandat ihop fakta och att han, som DI påstår, har fel i sina påståenden? Inte nödvändigtvis! Trots de till synes oförenliga uppgifterna kanske Dagens Industri haft för bråttom att anklaga Lukas för att ge oriktiga uppgifter. Lukas själv gör nämligen anspråk på att grundligt ha satt sig in i den historia han berättar (Luk 1:3).Som så ofta är det en tolkningsfråga. Med hjälp av goda vänner och grekiska ordböcker har jag kommit fram till att det rent språkligt kan finnas fog för att säga att Lukas inte talar om samma skattskrivning i vers 1 och i vers 2. Den skattskrivning som skedde då Qurinius var ståthållare i Syrien skedde efter romerskt mönster och ledde till ett uppror bland judarna och till grundandet av ett politiskt parti, eller en revolutionär rörelse, seloterna. Den skattskrivning som skedde då Herodes fortfarande var konung skedde med hänsyn till judiska seder och gick mer oförmärkt förbi. Den skattskrivning som skedde under Qurinius levde kvar i folks medvetande som skattskrivningen med stort S, den som man omedelbart tänkte på då man hörde talas om skattskrivning. Lukas markerar detta genom att i andra versen skriva om den skattskrivningen i bestämd form.Varje bibelläsare vet att frågan om att betala skatt eller inte betala skatt till kejsaren var en fråga med stor politisk laddning bland judarna på Jesu tid. Bland annat hade en av Jesu tolv apostlar, Simon, en bakgrund i den revolutionära gruppen. Lukas kände väl till detta, och nämner själv om det uppror skattskrivningen ledde till i Apostlagärningarna 5:17. Därför tror jag att vers två ska läsas som en markering, eller en parantes. Sedan Lukas i vers ett börjar berätta att kejsar Augustus redan på Herodes tid utfärdade en förordning att hela världen skulle skattskrivas, markerar han omedelbart att han talar om en skattskrivning som faktiskt ägde rum före den som kallas den första och som skedde då Qurinius var ståthållare i Syrien.Det faktum att var och en skattskrevs i sin stad är också något som styrker denna tolkning. Om Jesus hade fötts i samband med den skattskrivning som ägde rum år 6 hade Josef och Maria aldrig färdats till Betlehem. År 6 var nämligen Palestina politiskt uppdelat och Galileen var en romersk provins där skattskrivningen genomfördes efter romersk praxis. Sättet den genomfördes på var en bidragande orsak till det uppror som utbröt. På kung Herodes tid var hela Palestina fortfarande ett romerskt lydrike, men med möjlighet att genomföra skattskrivningen med hänsyn till judisk tradition. Därför färdades var och en till sin stad, och Josef, ”som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galiléen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn” (Luk 2:4).Vem som administrerade den skattskrivningen vet vi inte. Men eftersom Qurinius på kejsarens uppdrag var verksam i Mellanöstern också mellan år 12 och år 2 före Kristus, det vill säga under Herodes den stores avslutande regeringstid, är det möjligt att han hade sin hand med även i den. Det är inte orimligt att anta att han som en ledande romersk militär också fått kejsarens uppdrag att genomföra den folkräkning Lukas omnämner ägde rum på Herodes tid. Skillnaden var bara den att han då inte var ståthållare i Syrien. Kanske var det för att han skötte den uppgiften till kejsarens belåtenhet som han också fick förtroende att genomföra en andra folkräkning år 6 efter Kristus.