Därför kritiseras nya kyrkohandboken

Kritikerna anklagar kyrkohandboksrevisionen för att leda Svenska kyrkan bort från klassisk kristen tro, bland annat genom att stryka ord som ”Herre” och Fader”. Men de ansvariga avvisar påståendet.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Vi träffas på ett kafé i centrala Stockholm. Solveig Ininbergs svarar i sin roll som projektledare för kyrkohandboksrevisionen på mer allmänna frågor medan prästen och forskaren Boel Hössjer Sundman finns med som teologisk expert.

För några dagar sedan gick remisstiden ut och nu börjar det mödosamma arbetet att sammanställa alla svar – över 570 stycken.

– Det som känns alldeles särskilt bra är att det är så otroligt många som har tagit sig tid att sätta sig in i materialet, säger Solveig Ininbergs.

Offentlig uppmärksamhet

En del remissvar har redan väckt offentlig uppmärksamhet, framför allt för kritiken mot handboksförslaget.

Solveig Ininbergs och Boel Hössjer Sundman menar att kritiken i exempelvis debattartiklar är viktig. Samtidigt poängterar de att många församlingar ger en annan bild.

– De signaler vi får när vi samarbetar med stiftens medarbetare, som har haft samlingar med församlingar, är positiva, berättar Boel Hössjer Sundman.

Arbetar utifrån ett uppdrag

Solveig Ininbergs poängterar samtidigt vikten av att veta vad som ligger till grund för revisionen. Hon konstaterar att arbetet bedrivs utifrån uppdrag från kyrkomöte och kyrkostyrelse.

– Man har sagt att det ska vara viktigt med igenkännande från söndag till söndag och från kyrka till kyrka oavsett var i landet man befinner sig. Vårt uppdrag handlar också om att ta fram kompletterande gudstjänstmusik och att anpassa kyrkohandboken till Bibel 2000.

Upplever ni i debatten att folk inte har förstått att ni har ett uppdrag att fullfölja och att ni är styrda av detta?

– Processen har pågått länge, de här uppdragen gavs ju för 20 år sedan och det är inte säkert att man kommer ihåg riktigt vilka uppdrag som ligger till grund för vad som faktiskt finns i handboken, svarar Solveig Ininbergs.

På vilket sätt kommer jag, som kan vissa delar av Svenska kyrkans gudstjänstordning utantill, att känna större igenkänningsfaktor när handboken ger fler valmöjligheter att fira exempelvis högmässa på?

– Redan i dagens handbok har du väldigt många alternativ med stor frihet. Handboken är i förslaget snarast organiserad på ett annat sätt. Tanken är att tydliggöra den gemensamma rytmen, säger Boel Hössjer Sundman och tar fram ett papper där den allmänna gudstjänsten delas in i fyra delar: samling, ordet, måltiden och sändning.

– Det är en ekumenisk framvuxen insikt kring att tala om gudstjänstens rytm.

Läs mer: Skånsk präst menar att handboken blir en plocklåda

Ord försvinner och läggs till

Vissa kritiker har ondgjort sig över att förekomsten av ord som ”Herre” och Fader” har minskat i det nya handboksförslaget samtidigt som nya formuleringar har tillkommit.

– Bearbetningar har gjorts i alla tider. I 86 års handbok kom psalmen ”Måne och sol” med. Traditionen är ju så fantastisk och den både rymmer det som är månghundraårigt och det som är bidrag från vår tid, säger Boel Hössjer Sundman.

– I handboksarbetet handlar det inte om att utesluta traditionella formuleringar utan att komplettera gudsspråket med fler bilder, precis som att det i Bibeln talas om Gud som kycklingmamman eller föräldern som har barnet i sitt knä.

Viktigt känna igen tematiken

Boel Hössjer Sundman bläddrar i kyrkohandboken och visar de alternativa Kristusropen/Kyrie och förlåtelsebönerna.

– I många av dessa tilltalas Jesus Kristus som Herre. Det är inte säkert att du känner igen de exakta orden om du är i Lövångers kyrka eller här i Adolf Fredriks kyrka eftersom det finns olika alternativ. Så är det även i dag. På vissa moment har det tillkommit några ytterligare alternativ. Det är ett svar utifrån uppdraget och verkligheten – gudstjänstfirandet ser olika ut i olika fromhetstraditioner.

– Det viktiga är att man känner igen tematiken, att en bön om förlåtelse är en bön om förlåtelse och att det finns en tydlighet i treenighetsteologi.

Så det finns inte någon uttalad ambition med ert arbete att minska förekomsten av de vissa ord?

– Att komplettera är en mer korrekt beskrivning, svarar båda.

Läs mer: Bevare oss, Gud, från klåfingrighet

Arbetet med att ta fram en ny kyrkohandbok bedrivs utifrån fattade beslut och dokument som revisionen ska relatera till. Hit hör bland annat det så kallade BEM-dokumentet – samt Svenska kyrkans svar på detsamma.

BEM-dokumentet, som har tagits fram av Kyrkornas världsråd, diskuterar bland annat vilka moment som bör ingå i dop och nattvardsfirande.

– Det som är viktigt att veta är att efter BEM-dokumentet kom, 1982, var det en gedigen process i bland annat Svenska kyrkan liksom i många andra kyrkor kring hur varje kyrka skulle förhålla sig till dokumentet. Och 1985 kom Svenska kyrkans svar på BEM-dokumentet genom beslut i kyrkomötet, säger Boel Hössjer Sundman.

En slutsats i Läronämnden blev att exempelvis nattvardsbönens olika alternativ skulle ses som en helhet.

– Varje enskild bön behöver med andra ord inte explicit innehålla alla delar, i stället uttrycker nattvardsbönerna tillsammans Svenska kyrkans nattvardsteologi.

Läs fler artiklar om den nya kyrkohandboken

Alla tidigare artiklar

Fakta:

Så ser tidsplanen ut

433 inbjudna remissinstanser har lämnat in yttranden. Även 141 spontanremisser från församlingsråd, grupper och enskilda har inkommit.

I mitten av september räknar Svenska kyrkan med att kunna presentera en sammanställning av remissvaren. Sedan övertar en revisionsgrupp ansvaret för förslag som går till kyrkostyrelsen våren 2017.

Hösten 2017 ska kyrkomötet ta ställning till ny kyrkohandbok och planen är att den ska börja användas i församlingarna 2018.

Foto: Natanael Johansson

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.
Statsministeromröstning