20 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

En pingströrelse som vet var den står kan möta andra traditioner

En undersökning om nutida pingstvänners tro och liv redovisas i Nya Dagen (20/2-03). Ett antal ledare och pastorer har intervjuats. En jämförelse görs med forskning om tidiga pingstvänners tro. En del intressanta resultat redovisas; tungotalet och förkunnelsen om Jesu tillkommelse tonas ner. Den ”allmänkristna” profilen är tydlig. De traditionellt specifika dragen hos pingströrelsen har mindre betydelse idag. Samtidigt finns en hel del som man har gemensamt med den tidiga pingströrelsen, exempelvis tron på  Bibelns auktoritet, ” längtan efter mer”, bön och mission. En motsägelsefull bild alltså. Jag känner igen ”porträttet”. Jag har sett det växa fram under flera årtionden.Det vi ser är vissa ledares bild och uppfattningar. Troligen ligger medlemmarna ännu längre bort från ”den första tiden”. Ledare brukar ju tydligare gestalta arvet. Så den som anser läget allvarligt, torde i så fall se det på ett ännu sämre sätt. Om man anser att bilden som ges är övervägande positiv torde man dra en positiv suck.Vad är mognad och vad är avsteg och avfall? Ingen kristen rörelse lever opåverkad av sin samtid. Den klassresa som många pingstvänner har gjort har nog satt sina spår. Vem väntar Jesus, när tillvaron här är bekväm och behaglig? Vem längtar intensivt efter Gud när ekonomi och utbildning kanske ändå ger trygghet? Samtidigt med ekonomiska och samhälleliga förklaringar till förskjutningar inom pingströrelsen borde det finnas fler sätt att förstå utvecklingen. En ökande medvetenhet om individers själsliga och andliga hälsa har säkert påverkat att en tuff förkunnelse om Jesu tillkommelse tonats ner. Om  gamla tolkningsmodeller inte längre håller måttet, är det inte konstigt om man  hamnar i  förlägenhetens tystnad.  En välmående medel- eller kanske överklasskristendom växer fram. De pingstspecifika dragen som tungotal har dessutom anammats inom stora delar av kristenheten. Jag tror, kortfattat, att förändringen som undersökningen visar, är en blandning av mognad, avsteg och naturliga historiska processer. Det är plikten och skyldigheten hos dagens pingstpastorer och andra att ta tag i verkligheten. Fundera över egenart och öppenhet, profil och ekumenik. Bearbeta det egna arvet för att öppet och ödmjukt se den egna rollen i ett samkristet perspektiv.Endast en pingströrelse som vet var den står och vart den vill vara på väg, kan möta andra traditioner på ett kreativt sätt. Vårt enorma beroende, ett hemskt ord för medel- och överklasskristendomen, av Gud är vår enda framtid. Annars förblir vi en historisk parentes.

Fler artiklar från Debatt