22 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Svenska kyrkan måste avpolitiseras

Det här måste vara sista kyrkovalet som politiska partier deltar i. En kyrka som inte styrs av politiska partier kunde styras av dess medlemmar som är engagerade i kyrkan.

Svenska kyrkans öppenhet gynnas av en avpolitisering. Det här måste vara sista kyrkovalet som politiska partier deltar i. Kyrkan och staten skildes åt för nästan tio år sedan, sägs det. Ändå har Svenska kyrkan en särställning gentemot övriga religioner i Sverige.

Lag 1998:1591 om Svenska kyrkan reglerar hur kyrkan ska vara organiserad och att den ska vara rikstäckande. I denna lag anges också församlingens uppgifter, nämligen att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. För mig går inte resonemanget om att kyrkan har frigjort sig från staten ihop. För varför ska ett religiöst samfunds organisation nämnas i ett sekulärt samhälles lagstiftning?

En annan särställning är att politiska partier ställer upp i kyrkovalet och att kyrkoskatten betalas via skattsedeln. Jag hävdar att Svenska kyrkan har kraft och kapacitet att klara sig utan support från staten. Många av oss som inte är så kyrkligt aktiva, men är troende kyrkomedlemmar tycker att kyrkans verksamhet är viktig och värd att betala för. Utöver ceremonierna dop, vigsel och begravning kan det vara närvaron vid livskriser och det stora sociala patos som många församlingar visar som lockar. Otaliga är också de som deltar i kyrkans verksamhet såsom körer, barnverksamhet och gudstjänster.


I min vision ser jag på Svenska kyrkan som en förening dit man betalar sin medlemsavgift. Antingen tar församlingen in den separat och blir på så sätt ansvarig för sin egen administration. Eller så fortsätter man med kyrkoskatt via skattsedeln, men måste då även erbjuda övriga religiösa samfund att kunna ta in avgifter på samma sätt. Det senare innebär dock extra byråkrati och att de betalande hamnar i Skattemyndighetens register. Min religion är inte föremål för något register, utan en sak mellan Gud, mig och min församling. Kyrkan kan liksom andra föreningar skicka en räkning som betalas in med autogiro med det intervall medlemmen önskar, varför jag förespråkar medlemsavgift.


För öppenhetens skull bör politiska partier inte vara representerade i Svenska kyrkan. Att vart fjärde år börja skramla i liten tunna för kyrkovalet är fel prioritet mitt under brinnande finanskris. Det är även exkluderande för partimedlemmar som är ateister samt personer från övriga religioner. Att vid kandidatrekrytering i ett

politiskt sammanhang behöva offentliggöra sin religiösa tillhörighet är inte att respektera människors integritet, märkte vi i Stockholmscentern under våren.

Många av oss som är aktiva inom kyrkopolitiken säger att vi bidrar med föreningskunskap, ledarskap och att de politiska programmen visar på vart nomineringsgruppen vill i driften av kyrkan. Men ingenting säger att vi inte skulle kunna vara aktiva i egenskap av församlingsmedlemmar. Eller att man går ihop med några andra som tycker likadant och skriver program tillsammans.


En kyrka utan partipolitik kunde bli mer öppen i sina arbetsformer och gentemot partipolitiskt obundna som vill leda verksamheten. En kyrka som inte styrs av politiska partier kunde styras av dess medlemmar, som är engagerade i kyrkan och dess verksamhet. Ett exempel är S:ta Clara församling i Stockholm som nyligen bildat förening, vars styrelse består av aktiva församlingsmedlemmar och kyrkobesökare. Kanske kyrkan ska ha representativa val då medlemmarna väljer folkvalda till sin församling och att den i sin tur väljer stiftsrepresentanter, som sedan väljer folk till kyrkomötet. Jag vill att man ser över hur Svenska kyrkan helt kan frigöras från staten.

Eftersom jag anser att detta är det sista kyrkovalet med politiska partier ska jag köra så det ryker. Mitt mål är att vi får en öppen kyrka. En kyrka som behandlas på samma sätt som övriga samfund i samhället. Det sista steget är att avskaffa politikerstyret i verksamheten.

Fler artiklar från Debatt