Debatt

Överspelad metod för bibelkritik

Den ideologiska grunden för den historisk-kritiska ­metoden att granska Bibeln är överspelad. Det skriver Göran ­Lennartsson i ett fortsatt samtal om bibelsyn.

Jag har uppfattningen att förmågan att ställa frågor till Bibeln bör utvecklas. Av utrymmesskäl kan jag inte kommentera David Willgrens tankar angående Bibelns formerande (kanoniceringen) och dess förutsättning av läskunnighet (Dagen 15 jan). Jag koncentrerar mig på historiesynen.

Jag menar dels att historiskt studium av Bibeln i högsta grad är berättigat, dels att den ideologiska grunden för den historisk-kritiska metoden är överspelad.

Låt mig förklara. I mitten av 1800-talet myntades begreppet ”högre kritik” inom bibelvetenskap och ”historisk-kritisk metod” dess metod. Det är från det perspektivet jag skriver, dock medveten om att den historisk-kritiska metoden delvis förändrats sedan dess.

Historiker vill inte bara beskriva historiska förlopp utan vill också förstå och hitta förklaringar till det som äger rum. Genom upplysningstiden på 1700-talet hamnade förnuftet i högsätet. Det ideologiska klimatet som växer fram – modernismen – utgick från att alla orsakssamband i tillvaron har en rationell förklaring. Det som går att vägas och mätas (empirin) är det som "finns". Gud har inte plats i denna verklighetsuppfattning. Konsekvensen blev en historiesyn där Gud ­separeras från verkligheten.

Den förnuftiga människan kan i modernismen inte räkna med direkta ingripanden i historien från en transcendent värld. Gud kan vara immanent (inomvärldsligt) och verka inom ramen för naturlagar. Men aldrig gå utanför dem. Utgångspunkten för denna historieteori är att gudomliga under inte sker. Det finns alltid en rationell förklaring. Den historisk-kritiska metodens tillvägagångssätt blir därför att analysera Bibeln som om Gud inte existerar.

Finns det intellektuellt hederliga alternativ till detta synsätt? Ja, evangelikalismens svar blev den historiskt grammatiska metoden. Den är också historiskt inriktad, men ger även utrymme för Gud i det som är verkligt. Mannen vid Sköna porten kunde mirakulöst bli helad genom ett Guds under (Apg  3); profeter som Jesaja kunde genom Guds Ande beskriva händelser som utspelas hundratals år efter sin död, och Jesus som historisk människa kunde göra under. Metoden gör det också möjligt att Jesus historiskt kan vara både människa och Gud.

Vår tid innebär nya utmaningar. Men också nya möjligheter. Inom post-modern bibelforskning är perspektivstudier en trend. Texter analyseras vetenskapligt utifrån förutsättningar som exempelvis feminist-, kolonial-, skapelse- eller judiskt perspektiv.

För min del bejakar jag historisk bibelforskning. Jesus­rörelsen som skildras i Apostlagärningarna var historiskt sett judisk. Urkristendomen är till största delen judisk till innehåll och uttryck. Jesus är i Nya testamentet jude, och om man underlåter att sätta in exempelvis Bergspredikan (Matt 5-7) i den samtida judiska miljön, förlorar Jesu undervisning både udd, klang och rymd. Insikter från detta forskningsfält har redan fått, och kommer att få alltmer långtgående konsekvenser för den kristna systematiska teologin.

Den post-moderna eran vi lever i öppnar för möjligheten att läsa Bibeln utifrån sina egna förutsättningar, också ur akademisk synvinkel. Lika väl som man kan läsa ut perspektiv som jag gett exempel på ovan, är det med intellektuell hederlighet och enligt vetenskapligt vedertagna premisser möjligt att bedriva bibelforskning med utgångspunkt i att Bibelns Gud tillhör verkligheten.

Detta är en utmaning för kristna att ta till vara på, möjligheten och utveckla en alternativ metod för bibelvetenskap som integrerar historiska studier med socialvetenskaper, arkeologi, litteraturvetenskap och så vidare, med existensen av Bibelns Gud som en del av verkligheten.

Kristen tro är förankrad i historien. Bibeln är mer än berättelser och idéer. I en tid med överhängande risk för att kristen bekännelse av Bibeln som ”Guds ord” blir en klyscha, är det viktigt att bibelbruk inte bara betraktas som en litterär upplevelse.

Gud talar direkt och indirekt till läsaren därför att Han är Ordet. Bibeln är del av en verklighet som är större än själva läsupplevelsen. Den länkar Guds värld med människans och bottnar i historien. Därför sätter Paulus evangeliets hela trovärdighet på spel för en historisk händelse: om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös (1 Kor 15:17).

Göran ­Lennartsson, pingstpredikant, teologie doktor

Fler artiklar för dig