Drevet mot polisen för register saknar allt vett

Dreven mot Skånepolisen för spaningsregistren med romer saknar allt vett och sans. Förutsättningarna för Närpolisreformen på 1990-talet var att inriktningen på polisarbetet skulle ändras från att ha varit händelsestyrt till att vara problemorienterat. Därför tillskapades KUT-enheter (Kriminal Underrättelsetjänst). Den har växt kraftigt eftersom globalisering, öppna gränser och invandring skapat nya problem med seriebrottslighet.

Polisen måste ändra sitt arbetssätt för att komma åt utländska ligor och klanbrottslighet. Ofta är nätverken etniskt dominerade. Det har varit ligor med rötterna i Sydamerika, Öststaterna,Gambia, Albanien och nu senast syrianer i Södertäljenätverket. Det hade man inte kunnat komma åt utan  ett KUT-arbete som varit mer omfattande än mot romerna.  Förutom de grova brotten i Södertälje är det naturligtvis främst åldringsbrott, stölder, narkotikabrott och interna konflikter som varit anledningen till kartläggningarna. De etniska grupperingarna styrs ofta av starka, klanliknande släktband som gör att "släktträden" blir oerhört omfattande.

Eftersom de kriminella personerna undviker att ha personliga telefoner, adresser, bilar och företag är det vanligt att föräldrar, syskon, partner, kusiner och även småbarn utnyttjas. Detta är förklaringen till att helt oskyldiga personer hamnar i dessa spaningsregister som dock inte är brottsregister. Detta vill inte romerna och den massiva kritiken ta till sig.

Företrädarna för Skånepolisen har varit urusla på att få fram det budskapet. I Debatt i SVT1 tog högljudda romer över  från programledaren och slog fast att tusentals oskyldiga romer hamnat i brottsregister. Till slut lyckades säkerhetskonsulten Dick Malmlund förklara situationen genom att ta sig själv som fiktivt exempel. Med facit från Södertälje måste det slås fast att spaningsregistren är nödvändiga men gallringen av uppgifter måste bli mycket hårdare.

Anders Bergstedt, pensionerad kriminalpolis, numera debattör