09 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Vi gör inte monopolanspråk

Det är inte någon nationalkyrklighet som döljer sig under jubileumsfirandet, skriver domkyrkokaplan Lars Åstrand i replik till elva katolska forskare.

Ulf Jonsson, Anders Piltz med flera frågar i sin artikel "Svenska kyrkan försöker ta monopol på historien" (Dagen 10/9) vad det egentligen är man firar, när Uppsala stift och Svenska kyrkan i år uppmärksammar att Stefan från Alvastra år 1164 vigdes till den förste ärkebiskopen av Uppsala. En milstolpe i den kristna kyrkans historia i Sverige, är väl svaret, något som Svenska kyrkan fortfarande lever av och med och som är en viktig del av hennes identitet.

Mycket har förändrats under de åttahundrafemtio år som gått – det är förstås en självklarhet. Reformationen på 1500-talet innebar en svensk kyrka som stod självständig i förhållande till den romersk-katolska kyrkan och påven, och många förändringar, inte alla sådana som man i dag har anledning att vara stolt över.

Svenska kyrkan hävdade dock genom hela reformationsprocessen sin identitetsmässiga kontinuitet – i sina egna ögon är hon inte någon "ny" kyrka, grundad av reformatorerna, utan samma Kristi kyrka som de första missionärerna en gång förde hit. I dag är hon inte ensam om det i Sverige – vårt land rymmer många grenar på kyrkans träd och till den romersk-katolska kyrkan är relationen speciell genom vår delade historia. I den ryms både gemensamma rötter, svåra motsättningar och under de sista hundra åren en allt större respekt och öppenhet för varandra. Det är inte någon nationalkyrklighet som döljer sig under jubileumsfirandet, snarare en fördjupning av den allmänkyrklighet som Svenska kyrkan ser sig själv som rotad i.

Någon "sömlös kontinuitet" finns inte: reformationstidens splittring lever vi ännu med. Även den romersk-katolska kyrkan kom att förnya sig på väsentliga punkter under det som oegentligt brukar kallas motreformationen. Efter femtio år av ekumenisk dialog ger dokumentet "From Conflict to Communion" från 2013 en bra bas för en gemensam syn på det förflutna och fördjupad gemenskap i framtiden. Sedan länge söker vi inspiration hos varandra och sträcker oss mot den enhet som är Jesu egen bön för sin kyrka. Låt oss fortsätta med det!

Om detta vill vi att 850-årsfirandet skall handla och det är vad vi försökt uttrycka både i högtider och utställningstexter. Svenska kyrkan gör inga monopolanspråk, men hon hävdar sin identitet som en av grenarna på Kyrkans träd, i kontinuitet med Ansgar, Stefan och kristna genom alla tider.

Fler artiklar från Debatt