Torbjörn Aronson: Liberaler behöver lära sig mer om kyrkans historia

Historiskt sett har kristen tro och politik varit tätt sammanvävda. Den kristna kyrkan har alltid stått i olika typer av relationer till statsmakten, och kristen socialetik har utgjort en fruktbar mylla för utvecklingen av politiska idéer. Kristet politiskt tänkande och kristet politiskt engagemang har spelat en roll i framväxten av Europas politiska landskap. I dag är Angela Merkel, Ursula von der Leyen, Ebba Busch, och många fler, exempel på europeiska kvinnliga politiska ledare som har en kristen tro. Med den bakgrunden är liberala debattörers antydningar om att kristna riksdagsledamöter inte kan tro på bön och berätta om sin kristna tro absurda. Det skulle därtill vara en inskränkning av en av den liberala demokratins absoluta stöttepelare – religionsfriheten.

Kyrkohistoria är den teologiska disciplin vid våra universitet som studerar interaktionen mellan kyrka, stat och samhälle i historien. Kyrkohistoriska kunskaper ger distans och perspektiv på frågor som rör kyrkans relation till staten och samhället, liksom till olika politiska partiers relation till kristen tro. Den senaste tidens debatt om Roland Utbults tillfrisknande från covid-19 visar utan tvekan att liberala debattörer som Csaba Bene Perlenberg, liberal kolumnist på GT, skulle behöva utöka sina kunskaper i den kristna kyrkans och socialetikens historia.

Läs mer Frida Park: Csaba Bene Perlenberg bygger halmgubbe om bönerna för Utbult

Politik handlar om idéer, beteenden och institutioner som är relaterade till det offentliga (stat, kommun, internationella organisationer) men berör också frågor om makt och om hur ett gott samhälle bör vara organiserat. Staten står alltid i en ständig växelverkan med samhället, det vill säga civilsamhälle och ekonomisk organisation. Civilsamhället med dess sociala gemenskaper och gruppbildningar (till exempel familjer, organisations- och föreningsväsende, sociala rörelser, fristående religiösa samfund och kyrkor, men också större informella oorganiserade kategorier som till exempel etniska grupper och samhällsklasser), medier och kultur utgör ramen för den fria opinionsbildningen. Idéer och beteenden som syftar till att påverka staten, och genom staten samhället, formas i den ömsesidiga interaktionen mellan civilsamhälle, stat och ekonomi. Genom demokratiska beslutsformer kan de ständigt pågående konflikterna och förhandlingarna lösas på ett fredligt sätt, så länge rättigheter som yttrande-, religions- och föreningsfrihet respekteras.

Om religionsfientliga liberala debattörer inte länge respekterar människors rätt att fritt uttrycka sin tro och sina åsikter är de ett hot mot demokratin.

När kristen tro och politik diskuteras är det en mångfald av relationer som berörs. Även om Jesus inte skapade ett politiskt program har hans kyrka alltid stått i någon form av relation till statsmakten och därför också varit involverad i politiska processer och beslut. Det handlar om kyrkans juridiska relationer till statsmakten men också om idéer och handlingar som syftar till att påverka statens beslut. Det kan handla om kristna individers tro och engagemang i sociala rörelser och politiska partier, men också om politiska partiers relation till kyrka och kristen tro och till idéer som formulerats på basis av kristen socialetik.

I Sverige har relationerna mellan kristen tro och politik blivit alltmer sammanvävda. Socialdemokrater, centerpartister och sverigedemokrater dominerar valen till Svenska kyrkans högsta beslutande organ, det vill säga kyrkomötet, vilket också gör att kyrkliga frågor och skeenden även påverkar de politiska partierna. På lokal nivå samarbetar allt fler kommuner i allt högre grad och på allt fler områden med aktörer med bakgrund i kyrkor och kristet socialt engagemang.

Migrationen har fört religiöst engagerade och aktiva människor till Sverige från olika delar av världen, såväl ortodoxa, katoliker, muslimer som pingstvänner. Tillsammans uppgår de till cirka en halv miljon. Därutöver kommer alla de som delar en religiös övertygelse med liknande bakgrund men praktiserar den mer sporadiskt. Faktum är att över 20 procent av Sveriges befolkning i dag har utländsk bakgrund och kommer från delar av världen där religion och religiöst motiverade förhållningssätt spelar stor roll i livet. Religion kommer därför att utgöra en central del av Sveriges offentliga rum för sekler framöver.

En följd av detta är att frågor som rör religiösa trosföreställningar, bön, religiösa högtider, seder och bruk, liksom vittnesbörd om religiösa upplevelser och religiösa kulturuttryck kommer att finnas centralt i det svenska samhället. Det är redan, och kommer med all sannolikhet fortsätta vara, en verklighet oavsett vad liberala debattörer tycker om det.

Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria och fil dr i statsvetenskap