Debatt

Utan regler och ramar finns ingen frihet

Gud har utifrån sin kärlek till oss gett instruktioner om hur vi bör leva. Samtidigt måste människan ha sin fria vilja att välja att följa dem eller ej, skriver Ante Filip Tepic.

Bibeln kommer med regler och bud, instruktioner som berör både stort och smått. Läsaren kan få en känsla av att minsta detalj i livet vill styras och dikteras från ovan. Till vems nytta? Ska vi hålla buden för att tillfredsställa Gud, eller för att klara oss väl genom livet?

Paulus utbrister i Galaterbrevet “Ni är kallade till frihet, bröder”, och i Andra Korinthierbrevet förmedlar han “Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.”

Hur kan vi då vara fria, om vi får bud att leva efter?

Människan får en fri vilja från Gud. Med den fria viljan kan vi välja att anamma instruktionerna från Fadern, eller förkasta dem. Den fria viljan i sin tur, måste finnas för att den äkta kärleken ska kunna existera: Först när en människa utifrån sin fria vilja älskar, älskar hon på riktigt.

Först när det finns en skiljelinje, kan vi börja definiera vad som finns på vardera sidan om linjen.

—  Ante Filip Tepic

Omvänt: Man kan inte tvinga någon att älska en. Gud vill inte tvinga oss att älska honom, för då rör det sig inte om någon kärlek. Där tvång är inblandat, får kärleken inte plats. Kärleken föds med andra ord ur den fria viljan. Gud tycker om oss, och därför låter han oss välja vår väg i livet.

Om det inte finns några regler och ramar, finns det heller ingen definierad frihet. Då finns antingen allt eller inget. Först när det finns en skiljelinje, kan vi börja definiera vad som finns på vardera sidan om linjen. Friheten kan därför bara existera inom vissa ramar.

Gud har utifrån sin kärlek till oss gett instruktioner om hur vi bör leva. Han är skaparen, och den som skapat något brukar ju bäst veta hur det skapta fungerar.

Han försöker leda oss i hur vi ska handskas med våra behov och lustar. Alla tankar som faller in och alla lustar som tar tag i oss leder oss inte alltid på den rätta vägen, och där är vår Fader för att hjälpa oss. Han vill att Anden styr oss, inte köttet.

När människan överlåter sig till sina grundläggande behov och låter dem styra livet, är hon fast i snaror. Då är hon inte längre fri. Då är det lustarna som styr och leder oss genom livet och här är den viktigaste poängen: Vi är inte längre fria att säga nej till våra lustar!

Endast den helige Ande kan befria oss, men då måste insidan mätta oss, snarare än utsidan.

När vi når det stadium där vi är fria att säga nej till vår fallna natur, då kan vi börja höja oss till högre höjder, lyfta blicken upp mot himlen och lämna det som trycker oss ner mot jorden.

Hade Gud med tvång och våld hållit oss under sin skyddande hand, hade kärleken aldrig kunnat födas.

—  Ante Filip Tepic

Varför har då Gud, allsmäktig och god, gjort så att människan kan falla och komma bort från sin himmelske Fader? Med andra ord, varför skyddar han oss inte bättre så att vi inte faller och skadar oss? Återigen: På grund av sin kärlek till oss!

Hade Gud med tvång och våld hållit oss under sin skyddande hand, hade kärleken aldrig kunnat födas. Vi måste göra ett aktivt val om vi vill kallas Guds barn. Vår Fader älskar oss och lämnar oss aldrig, han sände sin son Jesus Kristus som tog på sig våra synder och lät sig korsfästas för vår frälsning, men vi måste också älska honom, om vi vill vara hans.

Hur älskar man då Gud? Jesus sade att den som älskar honom, kommer hålla buden. Vidare kommer vi kännas igen på våra gärningar. Om vi bär god frukt, är vi goda. Om vi inte bär någon andlig frukt, är vi inte på rätt väg.

Sammanfattningsvis kan vi därför konstatera att buden har getts från Fadern för att han tycker om oss, men vår frihet ligger i att vi kan välja om vi vill följa dem eller inte. För vår egen skull, är det bättre att vi följer dem.

Det är som att följa vilken instruktion som helst: Den som uppfunnit ett bra recept förmedlar till oss hur vi måste göra för att uppnå samma goda resultat. Vi instrueras om hur det är bäst att köra bil för att det ska vara skonsamt för fordonet, miljön och oss själva som förare. På samma sätt får vi instruktioner av skaparen av livet om hur vi bör leva så att det går oss väl.

Därför är buden givna för vår skull. För Gud gör det detsamma om vi lyder lagen eller inte. Han är naturligtvis glad när hans barn, det vill säga vi alla, har det bra. Har barnet det bra har föräldern det bra. Men det är framför allt för vår egen skull som det är bra att hålla oss till buden. Då vandrar vi på Vägen. Då andas vi i samklang med Sanningen. Då har vi Livet!

Låt oss påminnas om Jesus ljuvliga ord: “Jag är vägen, sanningen och livet.” Hos honom är alltså livet!

En snart uttjatad mening vi kan höra runt om i samhället lyder “Lev livet!” Om vi ska leva livet, måste vi återvända till honom som erbjuder livet.

Livet kommer vi leva om vi lyssnar på Jesus, om vi använder vår frihet till att älska honom och om vi lever efter hans bud. Då kommer vi leva älskade och fria.

Fler artiklar för dig