28 oktober 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Svenskarna inte så sekulariserade som folk tycks tro

Många svenskar upplever Guds närhet i naturen, Guds ena bok. Fördjupade upplevelser av Gud väntar i mötet med Guds andra bok: Bibeln, skriver Göte Olingdahl.

Tjej vid vatten, solnedgång.
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Svenskarna har länge betraktats som ett av världens mest sekulariserade folk. Detta tycks inte gälla längre. I dag upplever många – inte minst i sommartid – att skapelsen fungerar som ersättningsplats för kyrkorum och andra heliga platser. Man möter det översinnliga/transcendenta i naturen på så kallade thin places. Författaren och psykologen Patricia Tudor-Sandahl beskriver dessa platser som ställen där slöjan lyfts av och vi kan skåda något av det gudomliga.

Författaren David Thurfjell har föreslagit beteckningen “postkristna” i stället för sekulariserade för dagens svenskar. I sin bok Granskogsfolk (2020) beskriver han svenskars upplevelser av något översinnligt i naturen. Samtidigt verkar det vara svårt att finna ord för upplevelsen. Författaren skriver: “När jag frågar Sten om han kan berätta vad det är han uppskattar med naturen lyfter han fram vad han kallar ‘de ordlösa tillstånden’. ‘Det finns verkligen en nyckel där’, säger han, och tvekar inför att i intervjusituationen sätta ord på vad det handlar om.”

Augustinus anade i naturen något gudomligt, men fann där ingen bestående ro för sitt oroliga hjärta.

—  Göte Olingdahl

Naturen och Skriften uppfattades av kyrkofäderna som “Guds båda böcker”, och Augustinus (254-430 e.kr) tog del av dem båda. I boken Confessiones skriver han om naturen: “Jag såg ditt osynliga väsen, så som det förstås av skapelsens verk, men jag förmådde ej kvarhålla blicken. I min svaghet föll jag tillbaka i de gamla tankebanorna och behöll endast minnet av vad jag skådat och hungern efter den själens doftande föda, som jag var för svag för att smälta.”

Augustinus anade i naturen något gudomligt, men fann där ingen bestående ro för sitt oroliga hjärta.

Då hörde han någon ropa högt: “Tag och läs! Tag och läs/tolle lege! ... Därför grep jag med lidelsefull iver efter Din Andes vördnadsfulla Skrifter ... Då såg jag det rena ordets ansikte och jag lärde mig att fröjdas med bävan (inför Honom som skapat naturen).”

För den som börjat upptäcka naturens tilltal på thin places väntar fördjupande upplevelser i mötet med den andra av Guds båda böcker. Varken beteckningen sekulariserad eller postkristen gäller sedan för den som i likhet med Augustinus gör sådana upplevelser.

Psalmförfattaren skriver:

Var stjärna som på fästet tindrar

är vittne om vad Du förmår,

och minsta blomma på min stig

den är ett ord av tröst från Dig.

(Svenska psalmboken 22)

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Debatt