MP: Måste finnas flera olika vägar till jobb

De senaste månaderna har vi sett en återhämtning på arbetsmarknaden, nya jobb växer fram och många människor kommer tillbaka i arbete efter pandemin. Men tyvärr är långtidsarbetslösheten fortsatt oroväckande hög.

Antalet personer som varit arbetslösa i tolv månader eller mer hade i november 2021 ökat med nästan 20 procent jämfört med före pandemin enligt Arbetsförmedlingen. Antalet personer som varit arbetslösa i mer än 24 månader ligger på rekordhöga nivåer och närmar sig nu 100 000 personer.

Det är viktigt att komma ihåg att bakom alla siffror och statistik om arbetslöshet finns riktiga människor med behov av inkomst, meningsfull sysselsättning och socialt sammanhang. Mest utsatta är de som redan var arbetslösa före pandemin och de som av olika anledningar har svårare att få eller behålla ett arbete.

Enligt rapporter från Folkhälsomyndigheten är det också bland dessa utsatta grupper som psykisk ohälsa och utanförskap ökar mest. I en välfärdsstat som Sverige måste vi kunna skapa förutsättningar även för människor som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete och egen försörjning.

Arbetsintegrerande sociala företag är särskilt bra för ungdomar, nyanlända och långtidsarbetslösa utrikesfödda personer.

—   Leila Ali Elmi och Nicklas Attefjord, MP

Miljöpartiet driver en arbetsmarknadspolitik som sätter individens behov av stöd i centrum. Människors förutsättningar ser olika ut och det är nödvändigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna reflekterar detta. Det måste finnas flera olika vägar till jobb för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Här menar Miljöpartiet att arbetsintegrerande sociala företag har en särskilt viktig roll att spela som språngbräda in i arbetslivet.

Arbetsintegrerande sociala företag skapar arbetstillfällen för människor som av någon anledning har svårare att komma in på arbetsmarknaden och som behöver mer stöd för att kunna arbeta. Det kan till exempel handla om personer som tidigare haft problem med missbruk eller kriminalitet, som har varit långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa eller som har behov av extra språkstöd.

De arbetsintegrerande sociala företagen drivs ofta som arbets­kooperativ och återinvesterar i huvudsak eventuella vinster i den egna verksamheten. Företagen erbjuder även arbetsträning och rehabilitering för att deltagarna ska kunna gå vidare till vanliga jobb hos andra arbetsgivare.

Samhällsvinsterna med detta är uppenbara och väl dokumenterade. Bland annat har Tillväxtverket konstaterat att arbetsintegrerande sociala företag är särskilt bra för ungdomar, nyanlända och långtidsarbetslösa utrikesfödda personer.

[ Diakoner i Fredriksberg: Svartmålning gagnar ingen ]

De arbetsintegrerande sociala företagen vänder sig till grupper som även i högkonjunktur kan behöva ett extra stöd, inte bara under en pandemi eller en period med stigande långtidsarbetslöshet. Därför krävs långsiktiga lösningar.

Dessvärre är de arbetsintegrerande sociala företagens position i Sverige otydlig, och utvecklingen står och stampar. I våra grannländer och många andra EU-länder har motsvarande företag en betydligt mer framträdande funktion. Det kan bero på att vi i Sverige saknar en tydlig definition av vad som faktiskt utgör ett arbetsintegrerande socialt företag, något som både Tillväxtverket och centrala aktörer inom området har kritiserat.

Miljöpartiet menar att en sådan definition behövs. Dels för att ge branschen legitimitet och förtydliga företagens funktion, och dels för att göra det enklare för individer och verksamheter som vill samarbeta med arbetsintegrerande sociala företag.

En tydlig definition skulle också göra det lättare för myndigheter och kommuner att skapa partnerskap med, rikta upphandlingar till och köpa tjänster av arbetsintegrerande sociala företag.

[ Elisabeth Sandlund: En mänsklig potential som Sverige måste ta vara på ]

Miljöpartiet vill även se att Arbetsförmedlingen använder sig av dessa företag i högre utsträckning. Inte minst är det av stor vikt att den reformerade arbetsmarknadspolitiken skapar goda förutsättningar för de arbetsintegrerande sociala företagen att vara del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Här finns en stor men ännu outnyttjad potential.

Vi har därför lagt en motion till riksdagen där vi föreslår att regeringen utformar en tydlig och allmänt accepterad definition av arbetsintegrerande sociala företag. Vi föreslår också att regeringen tar fram en ny handlingsplan på området som kan ersätta och utveckla den tidigare planen från 2010. Vår motion behandlas nu i riksdagen och vi hoppas att den får stöd av fler partier.

Människor är samhällets viktigaste resurs. För att ta vara på allas möjligheter behövs ibland ett extra stöd för att hitta rätt på arbetsmarknaden. Om vi ska klara av att möta pandemins effekter och bekämpa långtidsarbetslösheten är ett bättre tillvaratagande av de arbetsintegrerande sociala företagens potential av högsta prioritet.