Åke Nordqvist: Förnyelse av gudstjänsten kan inte ske hur som helst

Gå tillbaka till gudstjänstens källa, vila i liturgin som har utmejslats under årtusenden, skriver pastor Åke Nordqvist.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Det blir fel när man som Öyvind Tholvsen skriver att "de äldre behöver lyssna på de unga i våra församlingar” (Dagen 13/2). Lika fel blir det om yngre ska lyssna till de äldre. Vi ska lyssna till varandra. Oavsett ålder. Inte grupp emot grupp. Eller mer relevant, vi ska lyssna till vad Gud har att säga om möten och då inte minst generationsmöten. Dessa är åtskilliga i Skriften.

Gudstjänstförnyelse har alltid skett och sker alltid, men inte alltid efter våra premisser. Utan utifrån vad en gudstjänst är. Dess tradition är lång. Den har sin början i synagogsgudstjänsten. En gudstjänst som Jesus själv var väl förtrogen med. Redan då hade den gudstjänsten tusenårig tradition. Det är kanske i detta våra gudstjänster tenderar att bli ytliga. Vi har inte haft modet att leva kvar i gudstjänstens drama och tradition. Det drama som har utkristalliserats genom årtusenden.

Nu tror vi att en gudstjänstför­nyelse kan ske hur som helst. Många tokigheter kan rymmas i en gudstjänst. Allt legitimeras med att: Bara om vi talar om Jesus, är det gångbart. För mig blir det en dålig underhållning i stället för en levande gudstjänst.

Det är som vi tror att bara vi blir en spegelbild till all annan underhållning är det bra. Jag längtar efter gudstjänster som vågar vara en motbild till ytlig­heten och det slentrianmässiga. Jag längtar efter gudstjänster där jag får brottas med Gud och hitta en väg framåt för min själ.

Bara på några år, i jämförelse med den långa tradition gudstjänsten har, har det experimenterats med gudstjänstens form och det med tanke att den ska gå nutidsmänniskans behov till mötes. Men min erfarenhet från människor utanför kyrkan är att dessa är mer i behov av gudstjänster, som lever kvar i sin tradition. Inte på ett ytligt sätt utan där liturgin berör och går på djupet. Riterna är viktiga, när de väl föds inifrån. Då blir dessa omistliga för kyrkbesökaren. Ung som gammal.

Hur hittar vi då en väg framåt? Jo, genom att gå tillbaka till gudstjänstens källa. Att vila i liturgin, som har utmejslats under årtusenden. Detta sker i många församlingar utan några större åthävor. Dit strömmar också människor i alla åldrar.

Just liturgin är viktig. Det är någon som har sagt att ”liturgin skyddar församlingen från prästen eller pastorn”. Bra sagt! Då blir gudstjänsten på liv och död för prästen eller pastorn och församling. Kyrkans estrad blir mer än en jagcentrerad plats. Den blir mer en mötesplats, där prästen eller pastorn blir en kanal för nåden och sanningen, så den trötte livsvandraren med sina sår, får mod att gå vidare. Att se med Jesu ögon.

Om honom står det ”När Jesus såg människorna fylldes han av medlidande med dem.” Att bli sedd och bekräftad i vilken ålder man än är, är gudstjänstens stora utmaning.

Det är möjligt, när gudstjänstens deltagare (inte åhörare) blir medvetna om gudstjänstens innersta nerv, vågar leva i gudstjänstens tradition och liv. Helt enkelt vara en motbild till all ytlighet, som slår emot oss.

Åke Nordqvist, pastor, Equmeniakyrkan

Öyvind Tholvsen svarar: Vi har inte lyssnat till de unga

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
ARTIKELSERIE: PÅ DJUPET MED...
Joakim Lundqvist.
Foto: Sara Källner
Foto: Sara Källner