Alliansen för tyst om biståndet

Nästa år statsbudget kan innebära en kraftig minskning av det svenska biståndet. Vi efterlyser att allianspartiernas företrädare höjer rösten i ämnet. Det skriver fyra representanter för svenska hjälp- och biståndsorganisationer.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Återigen har vi påmints om att vi lever i en otrygg värld. Terrordåden i Paris visar att krig och konflikter som till synes äger rum långt borta från oss, när som helst kan komma nära på det mest fasansfulla sätt.

Flyktingströmmen till Sverige och Europa har också den visat att vi inte kan avskärma oss från konflikter och fattigdom i vår omvärld.

Ändå har det senaste månaderna pågått diskussioner som kan leda till att Sverige drastiskt minskar sitt engagemang för att bekämpa fattigdom, förebygga konflikter och stödja d­emokratisk samhällsutveckling. Statsbudgeten för nästa år kan komma att innebära att utvecklingsbiståndet kraftigt minskas, för att på den vägen f­inansiera flyktingmottagandet.

Vi som undertecknar den här artikeln är förvånade och b­ekymrade över den tystnad som råder inom allianspartiern­a inför hotet att Sverige kan komma att göra stora neddragningar inom u­tvecklingsbiståndet. Tidigare har inom Alliansen alltid funnits tydliga röster till försvar för biståndet. Namn som Alf Svensson, Anders Wijkman, Hans Blix och Karin Söder är tydligt associerade till ett Sverige som tar globalt ansvar, och uttrycker det konkret genom ett generöst bistånd.

Aktiva inom de partier som i dag ingår i alliansen, inte minst inom ungdomsförbunden, bidrog till att göra enprocentmålet till verklighet och har under åren stått upp till dess försvar. Var finns de rösterna i dag?

Medan vi står bakom rätten till asyl och självklart stödjer en human flyktingpolitik är vi kritiska till att detta huvudsakligen finansieras från biståndet. Det är inte en självklarhet. Den svenska regeringen har rekord i OECD-länderna när det gäller att använda biståndet till att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Inget annat OECD-land har gjort så stora neddragningar i biståndet. Tyskland med sitt stora mottagande tar 1–2 procent av biståndet. Snittet i OECD är 3–4 procent.

Flera av oss svenska organisationer arbetar till exempel på plats i Afghanistan och Syrien, och i grannländerna till dessa länder, där den största mängden flyktingar i dag finns och där också terrorns organisationer växer sig starka.

För oss är det lätt att räkna ut konsekvenserna av de neddragningar som i dag diskuteras och att se vidden av problemen att ställa dessa verksamheter mot varandra.

Vi delar denna bild med våra lokala samarbetspartner, och arbetar tillsammans med dem för att nu påverka besluten i Sverige. Ett exempel är att svenskfinansierade organisationer i Irak som ger stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp av IS har i brev vädjat till den svenske statsministern att inte göra dessa neddragningar i b­iståndet.

Vi vet i dag att biståndet har en genomgripande samhälls­inverkan. Världsbanken har i färska studier visat på att b­iståndet till Afrika har bidragit till den tillväxt som vi sett på senare år och vi ser även att människor generellt får det bättre runt om i världen.

Biståndet har varit en bidragande orsak i detta och många gånger fungerat som en katalysator för utveckling. Barnadödligheten har till exempel halverats på 20 år.

Långsiktiga biståndsinsatser handlar om förtroende, närvaro och relationer som inte kan pausas. I stället för att bidra till att förebygga konflikter i länder med stora utvecklingsproblem, öppnar en hastigt uppkommen svensk frånvaro upp för ökat förtryck och väpnade konflikter.

Vi vädjar till allianspartierna att höja rösten och visa att ni insett att världen behöver ett Sverige som även i fortsättningen har en generös biståndspolitik, samtidigt som upprätthåller en generös flyktingpolitik.

Elisabeth Dahlin, Generalsekreterare Rädda Barnen.

Bo Forsberg, Generalsekreterare Diakonia.

Anna-Karin Johansson, Generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén.

Niclas Lindgren, Direktor Pingstmissionens Utvecklingssamarbete (PMU)

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.
KYRKATTACKEN I SRI LANKA
Premium
Foto: Gemunu Amarasinghe