Anders Carlsson: Symbolhandlingar räddar inte världen

Varför nöja sig med en symbolhandling när det är kraftfull handling som behövs? Jag saknar de konstruktiva lösningarna i Halldorfs och Malms text, skriver Anders Carlsson.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Till att börja med tror jag att Peter Halldorf, Magnus Malm och jag är överens om mycket i frågan om klimatet och Guds trädgård (Dagen den 30 november). Jag håller med om de tre punkterna de redogör för, de är en bra grund i den här diskussionen. Men vi behöver belysa frågorna ur fler perspektiv.

Även Stefan Swärd ger ett värdefullt bidrag i samtalet (Dagen 6 december) där han bland annat pekar på aktuell forskning och statistik på klimatområdet.

Eftersom klimatfrågan i dag är högst på i princip alla agendor frågar jag mig lite: Vilka predikar Halldorf och Malm för? Vilka är det som behöver omvändas? Vem behöver upplysas? Vad är det nya de vill presentera? På det sättet upplever jag att texten slår upp redan öppna dörrar.

Läs mer: Därför slutar vi att flyga helt

 

Det som är nytt och som de lyfter fram är deras konkreta beslut och handlingar, att de ska sluta flyga. Jag känner inte till hur mycket de vanligtvis flyger men jag antar att det har varit en hel del, annars fyller ju beslutet i princip ingen funktion alls. Och kanske är det svagheten i deras argumentation, som de själva skriver, att avstå från flyg framför allt är av symbolvärde. Jag tycker att vi som kristna behöver vara väldigt försiktiga med att göra saker som enbart är av symbolvärde. Och här vänder de sig emot sin egen argumentation: å ena sidan är klimatsituationen allvarlig, å andra sidan väljer de att göra något som endast är symboliskt. Är det inte kraftfull handling som behövs?

Ett exempel på en diskussion jag tycker att vi behöver lyfta är kring klimatets verkningar runt om i världen. Att svepande tala om ”det lidande klimatkrisen redan nu skapar runt om i världen” är enbart att stämma in i den mainstreamkör vi ständigt hör i alla medier. Som kristna (och människor i allmänhet) behöver vi försöka se bortom den bilden och gå djupare i vår analys. Hur mycket av det lidande som finns i världen beror faktiskt på de klimatförändringar vi sett de senaste åren? Trots allt har inte förändringarna varit så stora än så länge. Jag tror att vi för enkelt kopplar alltför mycket till klimatet och på det sättet förenklar frågan om fattigdom och lidande. Jag har själv bott bland fattiga i Sydamerika och jag har läst kurser på universitet om fattigdomsproblematiken och min uppfattning är att fattigdom och lidande framför allt är kopplade till världsbild och värderingar. Sedan finns det självklart fysiska orsaker till lidande, men de är långt ifrån de huvudsakliga.

Läs också: Stefan Swärd: Klimatskeptikerna har dålig teologi

 

Betyder det att vi inte ska bry oss? Tvärtom! Jag står helt bakom synen om att våra liv är sammanflätade med vår broder och syster som lider. Men frågan är hur vi kan gensvara på det. Det blir lätt lite ”blame game” av det (att vi tävlar i att skylla på varandra, red anm). Att vi dåliga västerlänningar förstör för de stackars fattiga i varmare länder. Nu spetsar jag till det, men ungefär så. Det är inget fel att titta på skuldfrågan, den är viktig, men ännu viktigare är det att titta på konstruktiva lösningar för framtiden. Det saknar jag i Peter Halldorfs och Magnus Malms inlägg.

Jag tror att vi hittar vägen framåt i:

  • att vi som enskilda människor och grupper av människor beslutar oss för att leva på sätt som gör mindre skada på vår gemensamma trädgård, jorden.
  • att vi tillsammans som samhälle och stater emellan diskuterar och når överenskommelser om regler och förordningar för saker som påverkar klimatet.
  • att vi söker nya tekniska och organisatoriska lösningar på områden som transporter, uppvärmning med mera, för att återställa harmonin mellan människa och skapelse.
  • att vi fortsätter att söka Gud (vilket inkluderar Bibeln!) för att få Hans perspektiv och svar på de här frågorna.

Läs även: Björn Wiman: ”I klimatkrisen behöver vi det religiösa språket”

 

En god kombination av dessa fyra delar kan ge oss ett framåtblickande ”ja”. Som kristna behöver vi försöka se allt utifrån det förvaltaransvar Gud så tydligt ger oss i Bibeln. Allt gott förvaltarskap är motiverat av kärlek och det blir också utmaningen för oss som kristna ledare: Att leda människor in i ett lärjungaskap grundat i kärlek och ansvarstagande.

Att göra ett upprop för klimatet och belysa hur allvarlig situationen är och uppmana människor till tanke och handling är bra. Men låt oss även ta diskussionen – och handlingen – till en högre nivå.

Anders Carlsson, nationell ledare, Ungdom med uppgift, driver Världsförbättrarpodden

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Maria Gustin Bergström och Stefan Gustavsson landar helt olika då Sverige är på väg att ta fram en ny migrationspolitik.
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord