Debatt

Äntligen bindande regler för global vapenhandel

Det juridiskt bindande, internationella vapenhandelsavtal, som Kristdemokraterna länge efterfrågat, är nu verklighet. Det konstaterar Robert Halef, riksdagsledamot.

Efter att så sent som i juli 2012 ha misslyckats med att komma överens om ett universellt giltigt Arms Trade Treaty (ATT), röstade en överväldigande majoritet av länderna i FN: s generalförsamling den 2 april för ett sådant avtal. Detta är ett oerhört viktigt steg i kampen mot illegal vapenhandel, liksom mot den vapenhandel som direkt eller indirekt bidrar till att kränka mänskliga fri- och rättigheter och internationell, humanitär rätt. Men det är en kamp som inte kan anses fulländad förrän samtliga av världens stater har godkänt, undertecknat och ratificerat avtalet.

Dagligen faller 2 000 människor offer för väpnat våld, världen över. Alltså 730 000 människor varje år. Illegal och oansvarig handel med vapen förvärrar fattigdom. Sådan handel underlättar kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter, bidrar till att nya, väpnade konflikter uppstår och att existerande konflikter eskalerar, och möjliggör grymma krigsbrott.

Det juridiskt bindande vapenhandelsavtalet utgör ett särdeles viktigt steg i kampen mot den illegala vapenhandeln, i synnerhet den med små och lätta vapen. Inga vapen är mer vitt spridda än små och lätta vapen. Inga vapen dödar fler människor. Omkring 875 miljoner små och lätta vapen i omlopp ligger varje år bakom minst en halv miljon människors död. Guatemala Citys gängkrig skördar fler dödsoffer än 1980-talets inbördeskrig. Från Guatemala Citys gängkrig, till skolskjutningar i Columbine och Jokela, till väpnade strider på gränsen mellan Sydsudan och Uganda, till uppgörelser i Södertäljes undre värld – överallt leder illegal och okontrollerad spridning av små och lätta vapen till omätbar förödelse och lidande.

Att tro att en laddad revolver i nattduksbordslådan minskar risken för att utsättas för väpnat våld kan inte bli mer fel. Otaliga, oberoende studier pekar tydligt på att privat vapeninnehav ökar, snarare än minskar, risken att utsättas för väpnat våld.

Det normskifte som avtalet innebär är också av stor betydelse för att få till stånd en skärpt kontroll av den globala handeln med krigsmateriel. Kristdemokraterna har länge krävt att det införs ett demokratikriterium för svensk krigsmaterielexport, ett krav som sedan år 2001 står inskrivet i vårt principprogram. Vi är därför stolta över att ha verkat för tillsättandet av den utredning som nu har getts i uppdrag att till december 2014 undersöka möjligheten till en skärpning av exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Ju förr en mer restriktiv lagstiftning finns på plats, i Sverige och globalt, desto bättre är det.

Från den 3 juni i år kommer världens stater ges möjlighet att underteckna det nya vapenhandelsavtalet, som träder i kraft så snart 50 stater har ratificerat det. 154 länder, däribland Sverige och EU:s övriga 26 medlemsstater, har redan ställt sig bakom avtalet i och med omröstningen i FN:s generalförsamling. Gott så, men vi kan inte vara nöjda förrän alla FN:s medlemmar har anslutit sig. Detta gäller även Nordkorea, Iran och Syrien, som omöjliggjorde ett konsensusbeslut om ett avtal på ATT- konferensen precis innan påsk.

Vissa staters uppenbara ovilja att få till stånd ett avtal ska och bör med rätta kritiseras. Ett juridiskt bindande och i alla länder giltigt vapenhandelsavtal är nödvändigt för att bekämpa väpnat våld globalt. Alla länder, så också Nordkorea, Iran och Syrien, måste nu ta sitt ansvar, både gentemot sina medborgare och till förmån för global fred och säkerhet, genom att ansluta sig till avtalet. Färre vapen i omlopp och en hårdare kontroll av dem som redan cirkulerar, är små men ack så viktiga steg mot en säkrare och fredligare värld.

Robert Halef (KD), riksdagsledamot och handelspolitisk talesperson

Fler artiklar för dig