Är människan i grunden ond?

I sin insändare (17/3) om historiska tyranners brott mot mänskligheten ställer Lars Olsson frågan: "Är människan i grunden ond?" Jesus ger klart besked ifrån Bergspredikan: "Om ni som är onda…" (Matt 7:11). Jesus talar i sammanhanget inte till specifika tyranner utan till människor i största allmänhet.

Ökenprofeten är lika allmängiltig när han säger: ”Ni huggormsyngel!” (Luk 3:7). Och det är Jesu Ande som inspirerat Paulus när han tecknar potentialen och ställer diagnosen på Adams alla fallna avkomlingar, på mänskligheten som är under syndens välde:

Det står skrivet: "Ingen rättfärdig finns, inte en enda, ingen förståndig finns, ingen finns som söker Gud. Alla har avvikit, alla har blivit fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda. En öppen grav är deras strupe. Sina tungor använder de till svek.

Huggormsgift är bakom deras läppar. Deras mun är full av förbannelse och bitterhet. De är snabba på foten till att utgjuta blod. Förödelse och elände råder på deras vägar, och fridens väg känner de inte. De har inte gudsfruktan inför sina ögon” (Rom 3:10–18).

Gång efter annan skriver Paulus i sina brev om den fallna onda mänskliga naturen. Fröet till det onda finns i människans konstitution redan i moderlivet och David säger: "Se, i synd är jag född, och i synd blev jag till i min moders liv" (Ps 51:7).

Inte konstigt alls då att Jesus och alla hans apostlar förkunnar att lösningen från eländet och människans enda hopp börjar med en ny födelse, en andlig födelse där den gode Gudens helige Ande tar sin boning i människohjärtat.