Avskaffa den offentliga kollekten

Emmanuel Bäckryd efterlyser nya ritualer kring kollekten i en digitaliserad tid. Jag har ett ännu mer drastiskt förslag: avskaffa den offentliga kollekten helt och hållet.

Givandet sköts, enligt min mening, bäst i det fördolda, utan någon yttre press. Det bör ses som en naturlig del av de kristnas lärjungaskap. Om en församling består av frälsta, hängivna medlemmar, torde detta i normalfallet inte vara något problem. Om vissa grupper i församlingen systematiskt underlåter att ge kan man fråga sig hur det står till med helgelsen hos dessa.

Det finns många exempel från frikyrkohistorien på församlingar som inte har haft någon offentlig kollekt. Så det går helt klart att bedriva kristen verksamhet utan regelbundet tiggande under mer eller mindre suggestiva former.

Det kan förstås vara ett problem om man har en väldigt individualistisk och kravlös syn på andlighet. Om kyrkan förvandlats till något slags allaktivitetshus kan man komma och gå lite som man vill och främst ses som ett redskap för individens andliga självförverkligande. Då hamnar de aspekter av det kristna livet som innebär uppoffringar lätt i skymundan. Men detta handlar om djupare problem som finns inom delar av kristenheten. Människors givande – eller brist på detta – är ingen isolerad företeelse, som kan betraktas skilt från hur väl kyrkan fungerar i övrigt när det gäller att forma lärjungar.

En bonus med att avskaffa den offentliga kollekten är att tillfälliga besökare inte behöver känna någon press att ge, eller känna sig utpekade om de inte ger. Att finansiera den kristna kyrkan bör vara lärjungarnas ansvar. Att tigga pengar från utomstående är inget som kristna bör ägna sig åt.

Kenneth Nyman