Debatt

Barnens bästa är vägledande

Beslutet har haft utgångspunkt i barns bästa, kristdemokratisk värdegrund och idétradition. Det skriver Emma Henriksson i en replik på de fem barnläkarnas artikel i Dagen i går om steriliseringskravet vid könsbyte.

Frågan om sterilisering vid könsbyte väcker många känslor. Frågan utmanar vår uppfattning om manligt och kvinnligt och den berör etiska spörsmål kopplade till livets tillblivelse och barns villkor. Ytterst handlar frågan om människor och vilken vård, behandling och vilket bemötande samhället ska ge människor som lever med olika typer av könsidentitetsproblem.

Transsexuella personer lever ofta i en mycket utsatt situation. Den psykiska ohälsan är hög i gruppen och självmordsfrekvensen ligger högt över genomsnittet. De utsätts ofta för samhällets fördomar och lever med stor risk att utsättas för kränkningar och våld. För många leder det till isolering och ensamhet. Vi behöver därför närma oss frågorna med stor ödmjukhet.

Medicinsk och psykiatrisk expertis rekommenderar att personer som fått diagnosen transsexuell bör genomgå könskorrigerande behandling. Behandlingen kommer för flertalet i patientgruppen sannolikt även fortsatt innebära att personen genomgår sterilisering på grund av de medicinska skäl som finns för detta. Men det bör vara ett beslut som tas i samråd mellan läkare och patient. Inte av lagstiftare.

Att genom sterilisering beröva en människa möjligheten att få barn, och därigenom hindra livet, är ett mycket genomgripande och allvarligt ingrepp. En tolkning av naturrätt som sedan lång tid gjorts i kristen tradition är att överheten – det offentliga – därför saknar eller har oerhört begränsad rätt att påtvinga sterilisering av en person.

Det finns fortfarande länder där förslag på sterilisering motiveras ur ett barnperspektiv. Det egyptiska parlamentets utskott för hälsovård godkände 2010 ett lagförslag om abort samt sterilisering av kvinnor vilkas hälsa eller ekonomiska situation försvårar barnuppfostran. I Namibia kom 2009 uppgifter om att aidspatienter tvingas till sterilisering. År 2008 föreslog en representant i delstatsparlamentet i Louisiana att fattiga kvinnor skulle erbjudas 1 000 dollar för att sterilisera sig, medan rika, välutbildade familjer skulle ges skattelättnader för att uppmuntra dem att få fler barn.

Om ”barnets-bästa-argumentet”, så som debattörerna presenterar det, vore tillräckligt för sterilisering så bör det rimligen förekomma även i många andra situationer. Ska vi sterilisera vid missbruksvård? Vid psykisk sjukdom? Vid olika typer av funktionshinder? Då en person dömts för sexuella övergrepp mot barn? Vi vet att det föds barn in i situationer där de riskerar att fara illa, ändå ställer vi inte upp krav på sterilisering eftersom det vore principiellt fel att staten sätter upp kriterier för vem som är lämpad att bli förälder.

Barn som har en transsexuell förälder, oavsett om denna får sin diagnos före eller efter att den blev förälder, riskerar att fara illa. Detta beror i första hand på bristande förståelse, bristande stöd från samhället och den diskriminering som de själva och föräldern många gånger utsätts för. Det viktigaste vi kan göra för att värna barnperspektivet är därför att förbättra samhällets stöd till både patienten och dennes anhöriga och att arbeta för att bekämpa de fördomar och den diskriminering transsexuella utsätts för.

För de allra flesta personer är könstillhörigheten otvetydig och oproblematisk. Men vi vet att det föds ett antal individer per år med oklar könstillhörighet eller oklar könsidentitet. Dessa personer är också en del av naturen och en del av vårt mänskliga samhälle. Det ska självklart finnas utrymme också för dem i vår lagstiftning, annars är det svårt att hävda att vi står upp för varje människas unika och okränkbara värde.

Efter noga övervägande är vår slutsats att steriliseringskravet bör avskaffas. Vägledande för det beslutet har varit vår utgångspunkt i barns bästa, kristdemokratisk värdegrund och idétradition.

Emma Henriksson, gruppledare och familjepolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Fler artiklar för dig