Bistånd gör Sverige bättre

Årets valrörelse präglas av hårda budskap om ordning och reda. Men i ett samhälle som präglas av "vi" och "dom" finns inte vinnare, bara förlorare, och Svenska kyrkan lyfter i dag inkludering och innanförskap, som ett alternativ till polarisering och avhumanisering. Migration och asylpolitik står i fokus för debatten, men även biståndspolitiken påverkas när det politiska klimatet hårdnar.

Internationellt bistånd grundas i solidaritet, men också i ett upplyst egenintresse: insikten om att vår egen välfärd och trygghet är beroende av vår omvärld. I flera EU-länder och på EU-nivå ser vi i dag det upplysta egenintresset ersättas av ett snävt egenintresse. Flera länder har skurit ner biståndet kraftigt, och stöpt om det så att det ska tjäna det egna landets intressen.

Socialdemokraterna gjorde i början av maj ett utspel om att bistånd bara ska ges till länder som tar emot medborgare som fått avslag på asylansökan. Om Afghanistan inte anser sig kunna ta emot avvisade flyktingar, skulle alltså färre afghanska flickor få gå i skolan. Utspelet kommer lyckligtvis inte att följas upp med ett skarpt förslag, men är djupt oroande eftersom det ligger i linje med utvecklingen på EU-nivå.

Utifrån övertygelsen om att alla människor är skapade till Guds avbild, med lika värde och samma rätt till ett värdigt liv, har kyrkans kvinnor och män spelat en avgörande roll i Sveriges bistånd. Den kyrkliga missionsverksamheten lade grunden för det statliga biståndet, och de berättelser och det engagemang som missionärer förde med sig hem har bidragit till vårt lands unikt starka biståndsvilja.

Kyrkor och samfund behöver åter försvara och mobilisera för ett generöst internationellt bistånd som håller fast vid internationella principer, ett bistånd som bygger på solidaritet och medkänsla med människor som lever i fattigdom och utsatthet. Denna mobilisering behöver bygga på en realistisk och modern bild av biståndets och Sveriges roll i dag.

1. Biståndets uppgift har förändrats – och är viktigare än någonsin. Världen har förändrats radikalt sedan det svenska biståndet startade för över 50 år sedan. Ekonomisk utveckling och internationellt bistånd har bidragit till att fattigdomen minskat kraftigt och gett människor har bättre tillgång till hälsovård och skolor.

I riktigt fattiga länder, liksom sköra och konfliktdrabbade stater är fortsatt bistånd helt nödvändigt. Sveriges bistånd kan också spela en viktig roll på specifika områden, som att stärka institutioner och organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, miljö och jämställdhet. Detta är särskilt viktigt när det demokratiska utrymmet stramas åt, vilket vi ser i stora delar av världen.

Humanitärt bistånd behövs mer än någonsin, inte minst i länder som Uganda, Bangladesh, Libanon och Jordanien som tar emot en stor del av de mer än 68 miljoner människor som är på flykt i dag. De klimatrelaterade katastroferna kommer att bli fler.

2. Biståndet gör Sverige bättre. Forskare vid Brookingsinstitutet i USA har visat att det finns ett tydligt samband mellan utgifter för social trygghet för de egna medborgarna, och internationellt bistånd. Länder som ger stort internationellt bistånd satsar också mycket resurser på social trygghet för de egna medborgarna. Medkänsla smittar. Respekten för alla människors lika värde och mänskliga rättigheter hänger ihop och beror inte på om din nästa finns i din närhet eller i ett land långt borta.

Likgiltighet för människors lidande i andra delar av världen kan öka likgiltigheten för människor i vår närhet. Att stå upp för ett generöst bistånd och en politik som främjar mänskliga rättigheter är därför också ett sätt att försvara vår självrespekt och värdighet som nation, och i förlängningen vår egen välfärd.

3. Världen är inget hot som behöver eller kan stängas ute. Bilder från konflikter och oroshärdar skymmer ofta den övergripande bilden att världen har blivit bättre. Som biståndsorganisation har vi ett ansvar att visa på de stora framsteg som görs, och inte förstärka eländesbilder i omvärlden i jakten på ökade insamlingsintäkter. Visst står världen inför stora utmaningar i dag, och just därför behöver vi sprida berättelser som ger kraft och visar på hopp.

I de stora globala ödesfrågorna finns inget ”vi och dom”, bara ett ”vi” som är hela mänskligheten. I årets valrörelse behöver alla kristna, oavsett partipolitisk färg, stå upp för en politik som står fast vid alla människors lika värde och rättigheter, och en medkänsla som inte stannar vid Sveriges gränser.

Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete