Blind tro på evolutionen

Inte på något område i vårt samhälle finns en så blind tro på något som på evolution. Problemet med evolutionsteorin är att den används för att förklara mer än vad det finns vetenskapligt stöd för. Detta är en blind fläck hos alla opponenter till mitt anförande att en gammal-jord-kreationism bäst harmoniserar Bibeln med naturvetenskapen.

Samuel Johansson (22/7) påstår att ”vi vet numera att hela evolutionens historia från den äldsta encelliga organismen till den yngsta av alla ­arter – människan – står skriven i våra gener” och Marcus V Svensson (21/7) skriver att ”evolutions­teorin beskriver på en detaljerad nivå hur Gud har skapat”.

Ifall Bibeln är sann och Gud har skapat universum finns ingen­ konflikt mellan Bibeln och naturen – de har ju båda sitt upphov i Gud. Vi människor kan dock tolka naturen fel i vetenskapen, och Bibeln fel i teologin. Ibland beror det på att vi drar för hastiga slutsatser därför att vi önskar att en tolkning är rätt. Andra gånger tar vi fel därför att vi inte noggrant undersökt argumenten i båda ­disciplinerna.

Även om jag uppfattar en god vilja hos Johansson och Svensson att läsa Bibeln och ­observera naturen saknar jag hos dem ett sunt kritiskt tänkande. Detta kan illustreras av en så enkel sak som att de överhuvudtaget inte berör ett enda av problemen med evolutionsteorin som jag tidigare räknat upp.

Johansson anför i stället likheter i arvsmassan som ett argument för att evolutionsteorin förklarar livets uppkomst. Det är sant att det finns likheter i arvsmassan. Hans slutsats – att det skulle bevisa alla arters evolutionära släktskap – är dock inte övertygande.

För det första är likheter i arvsmassan lika förenliga med kreationism – Gud kan ju med sitt skaparord ha skapat olika slags liv med liknande DNA-stomme. Likheter i arvsmassan är därför inte ett tillräckligt argument för att visa på hur Gud har skapat. För det andra finns det naturvetenskapliga skäl att väga in som talar mot Johanssons slutsats.

När Darwin skrev sin On the Origin of Species var hans största kritiker paleontologer. Om hans teori var sann borde vi nämligen förvänta oss en enorm mängd av fossiler av små ­variationer i utvecklingen mellan arter. I stället uppträder ­arter i fossilen utan mellanformer. Detta är ett störande faktum för varje evolutionsbiolog.

Livets uppkomst och den första genetiska koden är ett annat gigantiskt problem. När levande organismer förökas sker en kopiering av arvsmassan som kallas DNA-replikation. Men hur formades den första genetiska koden? Den blev inte till genom kopiering utan måste ha blivit formad på ett annat sätt. Den enklaste­ genetiska koden är så komplex att det inte är trovärdigt att påstå att det skulle ha skett genom naturliga processer.

Ännu ett problem är utvecklingen av komplexa biologiska system. Ett sådant är ett system som består av många delar som alla måste finnas för en specifik biologisk funktion. Problemet för en evolutionsteoretiker är att visa att varje del i ett sådant system har en överlevnadsfunktion som gjort att de förts vidare­ i generationer och att förklara hur de sammansatts till ett komplext system med varandra­. Eftersom biologer upptäcker fler och fler sådana system blir det allt svårare­ för evolutionister att hänga med och tafatt försöka förklara dessa.

I skolverkets kursplan i biologi för elever i årskurs 7-9 beskrivs evolution som ”naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst”. Men det som betraktas som vedertaget i grundskolan och i vårt samhälle är betydligt mer ifrågasatt på akademisk nivå där all fakta ligger på bordet.

Själv studerade jag evolutionsbiologi och genetik flera år som ateist med syftet att motbevisa all religiös tro eftersom jag trodde att evolutionsteorin kunde förklara hur livet kom till. I stället kom jag att av naturvetenskapliga skäl ifrågasätta min ateism – precis därför att evolutionsläran vid närmare granskning inte i närheten kan förklara livets uppkomst.

Jag har visat på några problem och begränsningar med evolutionsläran. För fler och utförligare exempel hänvisar jag än en gång till Michael Denton som nyligt (13/7) avslutat en kritisk artikelserie på tre delar (Inference: International Review of Science).

Min slutfråga är: om vi redan i naturen kan observera inbördes problem med evolutionsläran – varför ska vi tillskriva den som Guds skapelsemetod?

Markus Holmbom,

pastor pingstkyrkan Skellefteå.