Daniel Alm: Låt oss på söndag be om fred

Efter att ett sekel har gått sedan freden efter Första världskriget står vi inför historiens största flyktingkris. Vi som kristna har en stor uppgift att be om fred och för dem som flyr, skriver Daniel Alm.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

På söndag klockan 11.00 är det 100 år sedan kanonerna tystnade på västfronten. Första världskriget tog slut 1918. Aldrig tidigare hade ett krig involverat så många människor. Ett sekel senare står vi inför historiens största flyktingkris. Varje dag tvingas 44 400 människor bort från sina hem på grund av konflikter och förföljelse. Denna siffra från FN:s flyktingorgan UNHCR kan vara svår att ta till sig. Men det motsvarar alla invånare i de svenska kommunerna Fagersta, Laxå, Ydre, Karlsborg, Tomelilla och därtill ytterligare 1 270 personer.

Totalt har 68,5 miljoner människor tvingats på flykt. Detta borde mana varje politisk ledare till handling. Det borde även få kristenheten att medvetet och återkommande be om en förändring.

Den 11 november är en helgdag i länder som Frankrike, Belgien, Storbritannien och Italien. Man minns de stora förluster som kriget orsakade. Sverige står utan motsvarande minnen och det ska vi vara tacksamma för. Vårt lands fredstid sträcker sig över 200 år och gör oss svenskar till ett annorlunda folk i Europa. Runt om Sverige har 1900-talets stora krig satt sina tydliga spår.

Läs mer: Daniel Alm: Låt inte hatet definiera dig

 

Innan första världskriget var Polen, Litauen, Lettland, Estland och Finland inga självständiga nationer. Ryssland och Tyskland styrdes av två monarker som förenades med ett blodsband som inte förhindrade deras nationer att gå i krig med varandra. När fredsavtalet skrevs hade den ryska tsarfamiljen arkebuserats och den tyske kejsaren var avsatt. I stället satt andra vid makten som kommit dit genom samhällsomvälvande förändringar. Detta är endast förändringar som skedde i vårt närområde. Men det första världskriget ritade om hela Europas karta.

Winston Churchill skriver i sitt stora verk över första världskriget om hur man efter kriget sökte en väg framåt som skulle förhindra krig. Nationernas Förbund bildades för att ansvara för vidmakthållandet av freden, garantera de små nationernas trygghet och dessutom insåg man allt mer fördelarna av ett ekonomiskt samarbete. Efter uppräknandet av dessa tre anledningar till bildandet av Nationernas Förbund, tillfogar Churchill följande: ”Ett ytterligare argument skulle kunna påträffas i det faktum att 20 miljoner man hade hållit på att slå varandra i stycken under mer än fyra år, att denna process hade upphört och att de flesta människor hoppades, att den icke skulle börja igen.”

I dag vet vi att konsekvenser av första världskriget gav förutsättningarna för det andra världskriget som utbröt efter endast 20 år av fred. Och även detta världskrig ritade om kartan. Den frihet som våra systrar och bröder på andra sidan Östersjön vann efter första världskriget, försvann efter det andra.

Läs även: Vi måste se orsakerna bakom flyktingkrisen

 

Denna hundraårsdag av vapenstilleståndet i första världskriget infaller just när många församlingar samlas till gudstjänst. Tänk om vi i många kyrkor kunde be om nya vapenstillestånd och fred. Vår värld behöver det. Enligt FN kommer 57 procent av alla flyktingar från tre länder med tydliga konflikter: Syrien, Afghanistan och Sydsudan.

Vi behöver även be om bibehållen fred. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker varnade nyligen för ett nytt krig på Balkan. Det blir nästan kusligt när man tänker på att det var skotten i Sarajevo sommaren 1914 som utlöste det första världskriget.

Vi behöver även be för var och en av de som flyr. Och vi ska ta emot flyktingarna som kommit hit som våra systrar och bröder. Här är jag tacksam och glad för att så många pingstförsamlingar gör detta. Jesus identifierar sig med just de utsatta när han säger: ”Jag var en främling och ni tog emot mig” (Matt 25:35).

Vi har en skyldighet att be och att möta människor med Jesu kärlek.

Låt oss därför be tillsammans:

Himmelske fader, förlåt oss våra tillkortakommanden.

Ge oss styrka att våga mer.

Hjälp våra makthavare att se människorna i nöd.

Vi ber Herre, att Du ska tala till de politiska ledarna som har möjligheten att påverka.

Tänd hos oss en kärlek till våra medmänniskor.

Låt oss se Dig, Jesus, i varje flykting som vi möter.

Gud, vi tackar Dig för fred i vårt land. Vi ber om fred på vår jord. Släck krigets låga.

Jesus, Du är fridsfursten, kom med Din frid där oro härskar.

Skänk tröst till den som sörjer. Ge kraft till den svage.

Vi kan inte förstå och förklara allt lidande, men vi ber om nåd,

hjälp oss att vara dina lärjungar. I Jesu namn. Amen.

Daniel Alm, föreståndare Pingst FFS

Läs också: Så ändrar ni församlingskultur

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (82%)
  • Nej (16%)
  • Vet inte (2%)

99 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Nyheter
KYRKOMÖTET 2018
Nyheter