Därför är Norge för samvetsfrihet

Frida Park skriver i Dagen den 2 februari om varför det råder sådant motstånd mot samvetsfrihet i Sverige men inte i Norge och Danmark. Under andra världskriget fick både danskar och norrmän stor anledning att fundera över samvetsfrågor i samband med tysk ockupation och hur de skulle ställa sig till övermaktens intrång. Har de kanske haft nytta av detta i senare skede?

Ockupationen ledde till många frågor. Skulle man samarbeta eller ej med en övermakt som våldförde sig på en väletablerad självständig nation? Och de judiska grannarna, arbetskamraterna, medborgarna, hur skulle man bemöta dem i skuggan av den nya situationen? Gömma och själv betala ett pris, eller glömma och titta på andra hållet??

Här finns det säkert många vittnesmål som aldrig blev offentliggjorda.

Historien vet, antingen den är skriven eller ej, att människor valde att göra på många olika sätt och nivåer, i enlighet med sina samveten. Ansvar, skuld och konsekvenser bär vi sedan var och en inom oss även om det inte blev ärr på kroppen och kom med i historieböckerna.

Låt oss tänka på detta; vi som enskilda har ett ansvar även om vi gör som majoriteten tvingar oss.

Det finns alltid goda argument för en god sak. Dom ska vi söka fram och använda. Då kan vi vara stolta över våra val även efteråt.

Det är inte lätt att leva, men vi har stora möjligheter att utvecklas. Här har samvetet en viktig funktion.

Inger Andersson